arkivdykarn_lw

Hej! Du borde väl kunna ha akterstaget kvar om Du monterar en staglatta i masttoppen, som när du släpper på akterstaget lyfter upp det när Du ska slå. Både vad det gäller akterstag eller backstag är 100% DYNEMA-fiber-stag att rekomendera, de är tvärstumma, superlätta och sliter ej på seglen.

Om man har en riktig roddbåt som man ska ro mycket med då är det viktigt att de är långa, lätta å rätt balanserade*. Gran är då att föredra -som nämnts tidigare- då det är ett lätt å segt virke. Inte för inte kallades åror förr för gransegel. *lommarna -den del man håller i -bör överlappa varann för att inte den yttre delen av åran ska bli för tung att lyfta. Åxå praktiskt att kunna hålla båda årlommarna med en hand.

Forts. DORY-bilder.

Funna DORY-bilder! Av en slump hittade jag nåra kopior ur Alan Villiers fina bok, där han tagit bilder och skrivit texten. Han jobbade ombord på bankskonaren ARGUS, och boken är ett unikt dokument över dessa DORY-mens tuffa liv och deras båtar.

Har faktiskt själv närt en tanke på att bygga nåt litet själv. Å då helt på fri hand utan ritningar och i mazonit (är mazonit-freak!)och utan alla förstå-sig-påares tips. Tänkte mig det så enkelt som möjligt; platt botten, rätt smal och med snipstävar. Ungefär som den lilla roddseglaren ENORM. Det fanns även en större segel-kanot-variant förr som hette 110 -har ja för mig- med samma skrovform.

Vaför inte ett litet snäpp större å välja en DORY. Skarpa slag = lättbyggd, fallande stävar å vackra linjer. Orginalet hade lösa tofter och var stapelbara, de förvarades på de stora amerikanska bankskonarnas däck. Från dem pilkade man torsk på de grunda bankarna så det gick härliga till! Boktips: Allan Villiers The quest of the scooner Argus, eller liknande titel. Där finns fina bilder. För bygge kontakta redaktionen på PÅ KRYSS, de hade en byggbeskrivningsserie för en del år sedan. Konstären Signar Bengtson var inblandad har ja för mig. (Tyvärr kan jag i skrivande stund ej bistå med uppgifter å bilder, har bibliotek å alla papper nerpackade, i samband med ombyggnad av skrivarlyan). Bild: Eller varför inte något ännu enklare?! Bilden har publicerats i nån båttidsskrift för rätt länge sedan, vet nån var och när? Fotograf?

Trådkapning som flippar ut till allmänt flams ska givetvis stävjas, men den här som Du klagar på är väl ändå liten och harmlös! Alla är välkommna att knopa ihop tråden igen, även Du! (Toppenbild med duvor!).

En snart 100-årig laxsnipa från bottenhavskusten, c:a 7 x 1,90m. Järnspikade -utan rostangrepp!! -kärnfurubord på dito spant. Ursprungligen var hon riggad med två stora ostagade loggertsegel, utan försegel (se bild av systerbåt).

Trevligt att höra! Plastbåtar klarar ju kyla å is alldeles utmärkt om man bara är uppmärksam, & vad det gäller motorn, att ha den nerfälld så inte eventuellt vatten i växelhusoljan fryser, eller skvättar i kylkanalerna. En gummiklubba är åxå bra att knacka is med lite här å där, då skadar man inte skrov eller motor. Vintertid räcker dock inte bara att ha flyväst, de extra säkerhetsåtgärder som krävs är till största delen fokuserade på att hålla sig kvar ombord!! För utförligare tips se Båtnytt Nr. 12-99, har ja för mig. Bild: Upptagning i grevens tid! Skutan är plastad på utsidan & de välimpregnerade kärnfuruborden tar ingen skada av kölden.

Och/eller en kopp varmt te! Fast gazol är inte bra vid frysgrader, bättre då med en hederlig gammal sprit-Trangia. Eller Ni som kör ruffat har väl bättre faciliteter än så, men huvudsaken ä ju att man ä ute å har det gött. Är det nån mer som vägrar ta upp, å tar sig en tur då å då?

Tur att man är öbo å inte kan ta upp båten förrän det börjar krasa runt stäven!Då kan man få uppleva en seglats som på bilden; Sankt Anna skärgård 24 november -06, svag sydlig bris, 10 grader! Vad mer kan man begära! Men med bra - och inte nödvändigt dyra - kläder sitter en snösegling åxå bra. Storsegel:Bainbride/Kevlar.

Hej! Visserligen har ja gröna fingrar (är utbildad trädgårdsmästare)men ännu har ja inte börjat odla ombord (däremot ute på ön), fast utan mina direkta insatser spirar det faktiskt då å då ombord. I släpbåten (Theri 375, se Mina båtar)som ja bland annat fraktar halm med (till odlingarna) gror det ibland säd i lämpliga springor. Och i år har en maskros slagit rot i aktern på snurrbåten (Elan* 015,som vilat i år på grund av motorhaveri),se bild tagen härom dagen. Tyvärr har ja ännu ej lyckats plåta nya genakern, lite bökigt när man ä själv, men vid lämpligt svag vind tänkte ja bryggsegla så ja får med hela blåsan! Go höst hälsar LW PS bild: den blå roderplattan härrör från tiden då ja envisades med att alla båtar skulle kunna seglas?! men sedan rodd-segel-Suvin införskaffats är snurrbåten* ren snurrbåt, eller just nu rättare snurrbåt utan snurra!Jagar en 10-hästare till henne! DS

Strumpa har ja funderat på enkelt, smart å billigt. Rulle utan förstagsprofil verkar åxå bra. Men med profil begränsar man väl rörelsefriheten. Ibland vill/behöver man ju fira upp den i vädret en del. För egen del -på snipan -så slipper ja löst peke då masten nästan står midskepps. Nya spiran står 5m över masttoft. Helröd genaker på 15qvm/32gr Bainbridgeduk -tyvärr ingen bild ännu -men det dröjer ju innan isen lägger!

Hur funkar det, man hissar ju den flygande?

Varför spinnaker? en lätthanterlig genaker är väl att föredra?! å är väl åxå billigare?

Sjösatte roddsnipan (segelkonverterad Suvi 495) runt den 13 april. 22-25:te, några fina dagar med gynnsamma & snälla vindar (men svala!). Gott om alfågel, vitfågel och grågäss, men mindre av ejder, och ont om båtar! *Östergötlands skärgård. Bild: Gul markering avser kommande fällbart sidosvärd. PS Du kajak**paddlare som mötte mig vid M-skär; ursäkta att ja avvek, glömde bort att jag jag var pestsmittad/ misstänkt amöbadysenteri (borde haft gul flagga hissad!)**Jättevacker! byggd med fururibbor, fin språnglinje, långt överhänge förut och tvär akter med vidhängande roder) DS

Långsegling på öppet hav med Stortriss låter ja vara osagt, men ett viktigt råd -som grundar sig på egna erfarenheter -är att Du låter sy ett storsegel med indraget akterlik, å gärna med en rejäl runda upptill (se bild) så förlorar man inte så mycket yta. Problemet med Stortrissen inkl. dess orginalstor, är en obehagligt kraftig lovgirighet. Efter ja bytte storsegel balanserade hon perfekt!! (www.waernhoffsegel.se / Karlstad har sytt flera av denna typ till stor belåtenhet, men vilken annan segelmakare kan givetvis sy ett dylikt. Tipset är gratis!). PS topprundan kan läggas ut betydligt mer än seglet på bilden DS

För den som vill i spadet så fort isen gått upp, föjer här ett tips som den bofasta skärgårdsbefolkningen ofta använder sig av: -Fixa så mycket som möjligt på båten vid upptagningen. -Strunta i den sedvanliga vårrustningen, inklusive bottenmålning. Ingen beväxning sker i kallt vatten. -Stjälp i öket så fort isen går upp & njut av tidiga vårseglingar i en helt egen skärgård! -Ta sedan upp på försommaren -när alla andra är i -och vårrusta å bottenmåla i den goa värmen. Ett aber dock: Många moderna och rationella marinor bestämmer tågordningen när båtarna sk i. Men om Du snackar med sjösättarbossen så borde han kunna fixa så att Din båt placeras i utkanten å nära sjön vid upptagningen, så den är lätt att dratta i som försten på våren. Bild: Observera kapten i skjortärmarna, i februari! (då vill man ju inte ligga på land å vaxa!). Lycka till!!

Kallt kan vi nog ha här på insidan åxå, men ja har stor respekt för Er öppna å tuffa kust. En gång på 70-talet skulle ja hjälpa en bekants bekant att segla en stjärnbåtslinande farkost från Lysekilstrakten neråt Tjörn. Väl ombord å ute bland de kala kobbarna gick det upp för mig att det var jag som förde befälet å den nyblivna båtägaren var en tafatt och oerfaren gast! Vi hade god undanvind och det gick till en början bra att navigera i farleden, och aktuella sjökort fanns till hands. Men vinden ökade sakta men säkert och det började bli lite pirrigt att ha ansvaret för det mesta, speciellt som gastens ansiktsfärg började skifta i grönt! Väl framme vid slutmålet gav jag båtägaren skarpa order om att bistå mig vid bryggtagningen. Ingen höjdare i lånad båt, frisk undanvind å tätt mellan båtar å bryggor. Men hon var effektiv på rodret så med en snabb och tvär lovning upp i vind borde det funka. Och det gjorde det, förutom att rodret hoppade av! Det visade sig att de undre roderbeslagen var nerrostade till tunna flarn! Och båten var vid en närmare besiktning i mycket dåligt skick, under den vackert målade ytan. Lärdom: lita inte på andras utsagor kolla själv!! PS min bekant fick sig en rejäl skrapa för hans intygande om båtägarens goda seglingkunskaper DS Bild: Arkivis assisterad av skeppshunden Tösa.

Ni kan väl segla året om?! Här på ostkusten tar det ju liksom stopp för det mesta fram på vintern. Bild: MS 20-bojen ska i sjön-05. I år lär inte detta gå att upprepa, isen är fortfarande gångbar, men passa upp för strömdragen!!!

Hör med www.waernhoffsegel.se han har sytt en bra modell på storsegel för att motverka lovgirigheten. Indraget bomlik å en rejäl akterrunda upptill (se bild).Med detta ställ balanserar båten normalt.

Patenterad båtköl. I enlighet med därom gjord ansökning har industristyrelsen beviljat artisten grefve L.Sparre patent å en af honom konstruerad svängbar köl, benämnd ´ Vertikal´ , afsedd för segelfarkoster. Uppfinningen karaktäriseras genom följande patentskap: lös köl, vridbart fästad vid den fasta kölen, resektive centerbordsskifvan, å segelfarkoster, samt kännetecknad däraf att densamma, oberoende af farkostens krängning, genom dess egen tyngd, städse intager ett vertikalt läge. Frisk Bris* No.38 1906. *Helsingfors. Nordens äldsta båtsport-tidskrift (svenskspråkig), etablerad 1903. Som sagt: Inget nytt under solen! Bild: Observera den vackra räddningskryssaren i bakgrunden. Trol. ritad av Colin Archer.

Okey, där gick ja bet! Det var ju ett tag sen ja var Trisskeppare. Om ja inte missminner mig så hade ja en slags lång snurrigg som aldrig vispade ovanför vattnet, men däremot kunde ja inte vicka upp den tillräckligt för att inte släpa i vattnet. Vilket var jäkligt irriterande, och gjorde onödigt motstånd. Allri får en va nöjd!

Har man ett höj -å sänkbart motorfäste kan man ha vilket som. Trol. billigare än att byta motor. Bild. Liknande aggregat med inbyggd fjäder är ännu ett snäpp bättre. Se ex.vis Plastimo´ s.

Plastimo/nypris c:a 800-1000:- . Denna modell med inbyggd fjäder är att rekomendera, fjädern verkar saknas på bilder i föregående inlägg. De varianter som går i en slide som man ska häva upp manuellt blir väl jobbiga i längden. De på bilden får man istället pressa ner och låsa. Sen sköter fjädern arbetet när den ska upp.