arkivdykarn_lw

10 mars gick isen upp i Sankt Anna skärgård, 13:de åkte lillsnipan i spadet & snurrbåten i måndags/19:de. Härliga dagar med sommarvärme växelvis med styv kuling å hagel=typiskt marsväder! Storsnipan ska få en extra översyn i år å kommer nog inte i sjön förränn i slutet av april. Bild: Sol akteröver, busväder föröver! (ute på tur med granne).

Roligt att höra! Jorå, när ja går iland igen kommer ja nog att avlägga nåra rapporter med nytagna bilder (är självvalt datorfri på ön). Och om nån vecka får ja nog trevligt sällskap därute! (se bild).

Ja hellre än höglassig aperitif-öl än en billig skumpa!

...i Sankt Anna skärgård / Östergötland. Det firas i skrivande stund (se bild) med en ekfatslagrad Belgisk körsbärsöl av Lambic-typ. Så i möra blir det sjösättning å Ni slipper mig på ett tag. Skål & gutår!

Jepp nu börjar det röra på sig å isarna går upp i Östergötlands skärgårdar. Kort isvinter här i år, endast en månad! Hoppas på sjösättning av lilla rodd -å segelsnipan/Suvi 495 i veckan. Igår en sväng till Svenskundsvikens naturreservat (med fågeltorn), bland annat upp till 1000 gäss, 150 sångsvanar, en tofsvipa och 6 havsörnar. Bild: Tagen i slutet av mars-06. I år bröt samma båt samma ränna till fastlandet för en vecka sedan = c:a 3 veckor tidigare i år.

Den dåliga kursstabiliteten som nämns här ovan sitter knappast i båten, utan kan trimmas bort med lämpliga segel. Bland annat genom att korta in bomliket å lägga ut toppen -som ja beskrivit här tidigare -,efter denna ändring blev min båt både välbalanserad och kursstabil. Gamla utseglade och alltför bukiga segel försämrar åxå seglingsegenskaperna i mycket hög grad, speciellt på en så liten båt som Stortrissen. Seglen är segelbåtens motor! Bild: Lämplig topprunda!

C:a 1 vecka! Då roddsnipan (bild).

Se aktuella inlägg i ämnet under rubriken: Seglarsnack! Bild: Förr seglade å rodde alltid kvinnor bland vår bofasta skärgårdsbefolkning. Men innom fritidsseglationen är/har det alltid varit sämre beställt, mycket beroende på tjuriga manliga skeppare!

Undertecknad ägde en MK I på 80-talet (se bild). En alldeles utmärkt liten båt, som åxå överlag verkar var bra byggen. MK II har ruffen dragen ända ut till skarndäck vilket på en så liten båt har stora fördelar på utrymmet i ruffen, bland annat med bättre sittkomfort då ruffkanten och skrovsidan turar. Ett minus på segelsidan är att båten ofta är alltför lovgirig, vilket till största delen beror på ett för långt bomlik i förhållande till den relativt korta masten = för mycket segelyta akter ut. Och att många kör med orginalseglen från 70-talet gör ju inte heller saken bättre! Det kan dock avhjälpas med ett nytt storsegel med indraget bomlik och en rejäl topprunda, vilken gott kan göras ännu större än den på bilden. Med det nya storeglet (på bild / www.waernhoffsegel.se ) balanserade båten perfekt. Att motverka lovgirigheten med ett större försegel -som man ofta ser beskrivet -funkar dåligt då lovgirigheten ökar i kubik ju mer det blåser, å då är det ju inte en stor genua man vill ha! Bild: Söndagsfocken satt; barkad bomull.

Ja när det gäller toppgrejer hoppas man ju att de ska hålla åtskilliga säsonger. Men smakar det så kostar det! Men lönar sig givetvis i längden. Men priser å kvallité behöver inte nödvändigtvis följas åt. Efter att ha köpt & använt både Helly Hansen, Haglöf & Gill-underställ, utan att bli nöjd, fastnade jag för ett ribbmönstrat syntetställ på ÖB/Överskottsbolaget för 137 kr! (långärmad över -å underdel) som var både skönare å mer funktionellt. Mitt GILL/Key West-ställ är ju toppen, men för osmidigt å väl varmt sommartid, så det kör ja mest med vid busväder och rejält regn. Det som är svårt är att få tag på är ett lätt å bra ställ som andas, för lite snällare ruggelväder, å till ett hyggligt pris. Och det är för sånna plagg som man nog får söka sig till frilufts/klätterbodar. Bild. Ej andasställ!

Tack, det låter bra! Dock trist att andra skämtar bort kärnan i själva ämnet. Men det är väl känsligt kan ja förstå, precis som det var för 100 år sedan!

???

Vad det gäller moderna andasplagg så är frågan om det är värt att satsa på dyr kvallité? för det verkar inte spela så stor roll vad det gäller kvallitén, alla andasplagg har kort livslängd, vad det gäller just andningen och vatten tätheten i regnplagg. Rätta mig om ja har fel! Vad det gäller en mellankvallité/prisklass är min egna erfarenhet att de plaggen bara funkade optimalt 3 säsonger. Och när det gäller kall väderlek är naturmaterial det pålitligaste: läder i skodon (väl insmort) och ylle närmast kroppen. Dagens tunna å mjuka ylleunderställ kliar inte! Hur bedömmer man kvallité i förhållande till pris? Jackan på bilden har ett yttertyg av ordinär bomull och fodrad med ett tunnt lager syntetfilt och ett glatt foder. Den köptes på rea för en spottstyver (inget märkesplagg) för mer än 15 år sedan å verkar var totalt outslitlig (använder den året om). Inget slitage på yttertyget överhuvudtaget! Inte en enda sömm har gått upp och blixtlåset är helt intakt! Som jämförelse har ja haft jackor som kostat det 5-dubbla å som fått kasseras innom 5 år! Och man behöver inte nödvändigtvis köpa speciella sjökläder. Prismässigt är det oftast fördelaktigare att inhandla plaggen i en välsorterad sport/fritidsbutik, som exempelvis ITAB / www.idefixteko.se Vad det gäller kvallitetsplagg speciellt framtagna för sjöbruk säter ja GILL främst / www.yachteq.se

Är det symtomatiskt att ovanstående bild å text har 0 svar å 1/3 så många läsningar som pin-upan på fördäck??

Både ja å nej! Men ämnet är bara ETT exempel av flera käpphästar när det gäller lik i båtvärldsgarderoben, som ja med envishet petar in här å där när tongångarna blir alltför självgoda. Å vad det gäller speciella mansdagar tar vi väl för så det räcker å blir över, de övriga dagrarna på året! Som ett exempel på ovanligheten med fritidsseglande kvinnor för 100 år sedan kan nämnas en gulnad artikel från en dagstidning som ja hittat i ett gammalt familjealbum. Rubriken löd nåt i stil med Seglande damer! Bakom rubriken döljer sig det enkla faktum att farmor Blenda och hennes systrar skulle ut å segla några dagar. Deras planer väckte stort uppseende, och herrar seglare i deras omgivning uttalade sig nedlåtande, och läckte till pressen som åxå skrev raljerande. Seglatsen blev dock av, och som ett svar på den nedsättande artikeln skickade de in en egen anmälan om den väl genomförda segling och en egenskriven dikt, som åxå blev publicerad. En välförtjänt lång näsa till gubbsen!

Bild: Kvinnans roll innom fritidsbåtlivet; som passivt kuttersmycke?

... och rott bland vår bofasta skärgårdsbefolkning, och är idag motoriserade. Men när det gäller fritidsseglationen är det sämre beställt! I de tidiga båtsällskapen härskade ett strikt patriarkat, endast besuttna herrar ur överklassen var välkommna. Menige män och kvinnor gjorde sig icke besvär! Och ränderna har väl inte helt gått ur än; år 2007!? Totalt sett gör kvinnor 80% av allt arbete i världen, de får 10% av all lön och äger 1% av all egendom! Bild: Bruksbåt / Majoriteten av besättningen är kvinnor, varav de aktiva är 2 av dom; till rors och hjälpstyrande med lovartsåra. I

Att flyoverallen värmer, med det avsåg jag att min gamla modell mest duger som torr på land!

Flytoverallerna verkar vara bättre som värmeplagg än just flythjälp. Ett alternativ kanske kan vara en torrdräkt som andas å valfri flytväst. Då håller man sig garanterat varm både ombord å i vattnet och flyter med huvet upp! För egen del har ja en flytoverall modell äldre som är alldeles för bra ur värmesynpunkt. Tar ja på mig den i stugan, går ner till båten & hissar på, så ä ja genomsvettig även om det är minusgrader! Provbadat med den har ja aldrig vågat, för då hinner den väl mögla innan den torkar. Bild: Snart är det dags! Isen i Sankt Anna skärgård ruttnar i rask takt.

Kolla här: www.waernhoffsegel.se Loftet ligger på vichan därav inga dyra lokalhyror som läggs på segelpriset. Bild: Ett välstående udda rullstorsegel i Bainbridge(USA) Kevlar.

Intressant att få läsa om Becker å Ängermarks samarbete. Själv hade jag nåra mycket givande telefonsamtal med Becker, nåra år innan hans bortgång. Det var en Wasa30 som jag nämnde att ja gastade ombord och seglade om alla! För en annan som bara vardagsseglar (som bofast öbö seglar jag aldrig på fritiden med egen båt) i en bruksbåt, är det görkul att emellanåt få få kryssa med en riktig snabbseglare! Bild: Arkivis som gästrorsman ombord i Wasa30 GRÅBEN, och skeppshunden Irja.

Observera att ja skrev dagens rakstävade mode härstammar från kappseglare. Konstruktörerna av de moderna rakstävade crusingbåtarna har knappst inspirerats av de rakstävade engelska kuttrarna från det sena 1800-talet. Visst finns det moderna skärgårdskryssarliknande konstruktioner, som nämns här ovan, Lotus, Wasa 55, Wasa 30, Safir med flera (undertecknad är inte så haj på vad plasticbåtarna heter!).

Det är inte vi brukare som väljer båtmaterialet det är modet* och marknaden. Det rakstävade modet är knappast efterfrågat av nordiska båtspekulanter, och saknar all praktisk funktion -utom som innombords -på en liten crusingbåt. Och att gå på grund med en dylik stäv ger ofelbart stora skador på båten, till skillnad från en långkölad båt med fallande stäv, där smällen oftast inte blir omedelbar. *Mode är en slags fulhet som är så outhärdlig att den måste bytas ut en gång i halvåret /Oscar Wilde 1888/ Bild: Fjantig modestäv!? Men visst ser det tufft å kaxigt ut! Och absolut inget nytt, dylika stävar var legio 1 slutet av 1800-talet, men för att krångla till det ytterligare hade man ett bogspröt på upp till 4 meters längd på en 10 meters båt! Det kanske blir nästa båtmode, vem vet!!

Klipperstäv som på COMET/bilden.

Benford-Ketchen ser väldigt trevlig ut! Log igenkännande åt Dina 14 tampar dragna till sittbrunnen! Mitt arrangemang med nya snipariggen kallar ja harpan, strängarnas antal bara ökar. Det hade ja inte riktigt tänkt mig, ja bytte ju rigg 6 segel för att förenkla! Men huvudsyftet att snabbt kunna reva å få in storen har ju lyckats, å det är rätt kul med racingstuket på skot -å falltoften på en snart 100-årig laxsnipa. Bild: Ja ä bara uppe i 6 tåtar här, men i år tillkommer fall till stora focken, med förstag draget fram till stäven fall till genakerstrumpa.