toaen

På storfidran hade jag två paneler på stänger i aktern. När jag monterade dem tyckte jag att det blev lite svajigt med full längd på stängerna, så jag kapade dem en bit. När jag sen monterade mitt vindroder och seglade med det, så tog vindflöjeln i panelerna, så jag fick vinkla bort solcellspanelerna så mycket som möjligt.

Fast om man menar att sy/limma fast ett nytt UV-skydd, var för formulerar man då sig så här!?; "UV-skyddet som finns monterat på akterliket bör bytas om det är skadat eller starkt slitet, om UV-skyddet tas bort och det inte lönar sig att sätta dit ett nytt pga att seglet är några år gammalt bör man överväga att "måla" dit ett UV-skydd." http://www.nauticat.nu/teknik/master/master.html

Du kan ju passa på och fråga de segelmakare som ställer ut om att måla på ett UV-skydd. Du får rapportera vad du kommer fram till i här i tråden. Googlade lite och på en hemsida - Nauticats - talade man just om att måla dit nytt UV-skydd, men inte med vad och hur. http://www.nauticat.nu/teknik/master/master.html Har själv två segel på rulle utan UV-skydd Båtmässan i Gbg ligger fel tidsmässigt för mig, men jag brukar gå på "Allt för sjön" i Stockholm i stället. Får väl plåga segelmakarna där.

Jo det är mycket man vill få plats med. Skall du kunna vrida det runt så kan nog en klamra va ett alternativ. Jag hade nog låtit göra den av ett tex 50x5 mm plattjärn av aluminium eller kraftigare De två röda strecken är tex pinnbultar. Ju grövre bultarna är ju större vingmuttrar kan du ha i ändarna. Man skulle tex ha ett aluminium fyrkantsrör som arm ut till solcellspanelen. Bägge bultarna går igenom både armen och skänklarna på klamman. Armens bredd och avståndet mellan skänklarna får avpassa så att klamman både klämmer åt mot armarna och rören när vingmuttrarna dras i botten. Tex tre styck 6mm skruv med ostskalle el dyl igängade i röret i underkant på klamran men spridda med 120 grader hindrar klamran att glida ner. En tanke - det finns säkert fler förslag. Det där med dävertar till dingen är inte fel. Kompisen byggde en Targabåge för lite olika ändamål på sin Balad - bl.a fäste för dävertar till Gummibåten. Det blev riktigt bra. Har en bild på arrangemanget nån stans - dock inte i denna datorn. Skall se om jag hittar den i min andra dator.

Sitter radarn och vindsnurran på toppen på stolpen!? Bild? I så fall får du väl tillverka en omslutande klamra av ett aluminiumplattjärn - eller om det går ann att få tag på färdiga, som du sen fäster en arm till solcellspanelerna i. Om man ar möjlighet kan man ju svetsa fast ett fäste.

Har seglat jorden runt ett otal gånger - i litteraturens värld. En sak som man slogs av var vilken möda som las ner på att hålla äggen fräscha. Sydeuropa kanske har ett kallt klimat jämfört med många andra platser på jordklotet. http://www.kallbergs.se/ Kan man inte få köpa direkt från producenten går det kanske att köpa från nåt bageri som köper deras produkter.

Har en mulltoa - utan urinseparering - i sommarstugan fungerar väldigt bra, trotts att vi bara är där sporadiskt. Har man en lite större båt är det nog ok. Du får väl kontakta Milo och fråga. http://artemisia2.blogspot.se/

Nu var det ju katamaraner som skulle behandlas i denna tråden, inte vad jag gjorde och inte gjorde under fjolårets längre gemensamma seglats. Ett litet klarläggande pga det du glömde. Det var inte bara kallt och regnade - det blåste ganska redigt också. Och dessutom hela tiden från det håll dit vi skulle - om det inte var helt vindstilla förståss. Sen var det inte bara potatis jag skalade - för din skull - det var morötter, palsternackor, lök, sötpotatis och jag kommer inte ihåg allt vad det hette. Som skulle skalas, skivas , hackas, rivas mm mm. Dessutom var det inte till Lunch - det var till Middag. En riktig Bohuslänning äter inte Lunch. Att va kockjungman för en sån krävande besättning är inte lätt. Nu undrar jag om Predator är rätt namn för nån av dina båtar. Det ordet passar väl näppeligen in. Ur djurisk synpunkt hör väl du knappast till den gruppen. Musikalisk sett ligger stilen nog väldigt långt från dig och det samma gäller väl ur sportslig synpunkt. Min nuvarande båt har faktiskt också mesanmast.

Jasså - du har vaknat - redan - så tidigt på eftermiddagen!? Hade ju båt i Stockholmsområdet i några är. När jag seglade hem min Storfidra 2005 gjorde jag en för mig viktig upptäckt. Kommer inte ihåg om det var på kryss mellan Karlskrona och Hanö eller om det var på kryss mellan Ystad och Falsterbokanalen som jag kom på det. Vattnet smakade salt när man fick stänk i ansiktet. Längre norrut smakade dy eller absolut ingenting. Smakar det inte salt när sjöarna kastar upp stänk som träffar en i ansiktet, så kan det kvitta med segling. Blir systemet lite mera utvecklat skall jag nog installera ett dylikt i min motorseglare. Men för segling i österled måste man ha en saltvattenstank. Har inte använt regnkäder ombord, sen jag köpte båten 2008. Regnar det, går jag in. När jag seglar med dig behöver jag ju heller inga regn/sjökläder. Jag blir ju tvungen att sitta nere i ruffen med en spann mellan knäna och mina sjökläder brukar du ju ta och dra utan på dina egna för att inte frysa. Såna kompisar man har.

Är det därför många båtar har en djup kölficka-för att man skall kunna använda den som sump. Det får jag prova nästa gång jag får några randiga. GAIS-are är det några som kallar dom.

Vi kan ju hoppas att min seglarkompis Kalman inte kollar på vad det är för typ av båt du länkar till - katamaranfantast som han är. Hade själv en katamarnperiod i slutet av 19060-talet, men den "blåste bort" med höststormen 69. Å andra sidan är nog en sån båt nåt för en pensionär med ett förflutet som elens grovarbetare.

Jag hade en L32 där alla mahognyskivorna var vitmålade med någon liten brytning åt det grå hållet. Min nuvarande båt är också skott vita, men skivorna är belagda med ett laminat. Tycker det är betydligt snyggare än de mörka inredningar man vanligtvis ser i båtar. Skulle jag bygga nåt i båten som jag hade för avsikt att måla vitt skulle jag med all sannolikhet bygga i furu. Sen kan man ju ha vissa lister tex i ett "ädlare" träslag. Det förhöjer ju utseendet.

Jo - jag har en Storfidra (i träda) där fall och rev mm är neddragna till sittbrunnen. Detta gjordes i huvudsak av den tidigare ägaren. Själv har jag dragit ner fall, rev och trimlinor till sittbrunnen på de båtar jag haft Storfallet, Inte Genua och Fockfall - brukar ha kutterstag och bägge seglen på rulle. Däremot går ju revlinorna för rullen till sittbrunnen, men via mantågsstöttorna. På de andra båtarna har jag dragit ner 2 rev i storseglet till sittbrunnen. I storfidran bara ett. Dels finns det inte tillräckligt många block och avlastare och dels har jag aldrig revat med mer än ett rev på någon av mina båtar. Seglar ju mest i skärgården och i de nordiska farvattnen, mestadels på sommarhalvåret. Bilden är på ett singelrevsystem. Ev kan man bygga nåt liknade själv, alternativt köpa en ny bom - och det är inte gratis. Brukar köra med en fattigmansvariant på revlinorna. Två linor till varje rev. En lina vid mastliket och en lina vid akterliket. En lina för kicktalja är väl ett måste. Dirken har jag alltid haft neddragen Bomnedhalare har jag haft i nått fall. Cunningham är kanske inte fel http://sv.wikipedia.org/wiki/Cunningham_(segling) På min havsfidra exprimenterade jag med en hissbar fock på ett hissbart kutterstag - fungerade sådär och dåligt om man ville ta ner under pågående segling. Där hade jag, inklusive två rev, 9 linor från masten till sittbrunnen. Vet att jag har minst en bild på revarrangemanget på Storfidran, men i en annan dator som jag inte kommer åt just nu, och dessutom med en detalj jag på det bestämdaste avråder från.

Eftersom du bor utomlands misstänker jag att du kan "udikiska" språk som tex engelska. Det borde finnas en stort antal böcker i ämnet segelsömad, segelreparationer och liknande. Är man ett antal personer, brukar ju studieförbunden kunna anordna kurser i de mest skiftande ämnena, men det är ju alltid på vinterhalvåret.

Det finns naturligtvis inget som går upp mot en kurs med en kunnig handledare som kan förmedla sin kunskap i teori och praktik på ett bra sätt. Andra deltagare som ställer andra frågor än en själv kommer att tänka på är inte att förakta. Men som man brukar säga; "I brist på, bröd får man äta limpa" Man kan ju tillskansa sig en del teoretiska kunskaper via en (eller flera) böcker. http://www.bokus.com/bok/9789172234987/forsta-hjalpen-ombord/ http://www.bokus.com/bok/9789172235410/halso-och-sjukvard-ombord-en-handbok-for-sjukvardande-befal/ http://www.nautiskaforlaget.se/bocker/handbocker/havssegling.html För att nu ge några exempel.

Det är väl sällan båtorganissationerna har kurser sommartid. Det är ju då medlemmarna är ute och seglar. Nu framgår det inte var i Sveriges avlånga land ni befinner er. Det är en relativt viktig uppgift när man skall svara på vissa frågor. Själv bor jag på Västkusten och Kryssarklubben´s Västkustkrets har ett ganska stort utbildningsprogram. Sjukvårdskurser har de två endagars på 2,5 timme Onsdag Vecka 17 Grundläggande sjukvård - ons Ger grundläggande kunskaper om hantering av vanliga skador och akuta sjukdomstillstånd ombord; stukningar, brott, satt i halsen, allergier, mfl. Teori och praktik blandas. 22 april. Antal tillfällen: 1 Antal lediga platser: 10 av 14 Medlem SXK:V pris: 250 kr. Ej medlemmar: 450 kr. Tid: 18.30-21.00 Veckodag: onsdag Startdatum: 2015-04-22 Onsdag Vecka 18 HLR med AED-hjärtstartare Hjärt-Lungräddning, nu även med hur du använder en AED (Automated External Defibrillator). AED finns nu på olika platser i samhället. Kursintyg ingår. + HLR med AED - v 7 - ons - HLR med AED - v 18 - ons Ons 29 april. Antal tillfällen: 1 Antal lediga platser: 11 av 14 Medlem SXK:V pris: 250 kr. Ej medlemmar: 450 kr. Tid: 18.30-21.00 Veckodag: onsdag Startdatum: 2015-04-29 Kursera är öppna för även icke medlemmar till lite högre pris. http://www.vastkustkretsen.se/Utbildning/Startsidan http://www.vastkustkretsen.se/Utbildning/Kursprogram Tex Stockholmskretsen har säkert också ett stort utbildningsprogramm och det finns nog en del även i de andra kretsarna. http://www.sxk.se/

Tycker att Balla Allan som kör inte har ngt båtvett alls. Inga flytvästar men alla har solbrillor, kul att dåren fick avsluta sitt sjömanskap en stund där. Är man kapten så utsätter man inte sina "passagerare" för detta utan flytvästar mm. Nu är väl möjligheten ganska liten att han är/var kapten, men förvisso befälhavare. Kom att tänka på den killen som överlevde den svåra båtolyckan sydöst Örnskölldsvik och som blev svårt skadad, medan hans kompisar dog. Hur har det gått för honom!? De körde ju också som stollar och krockade med en stålboj, båten ändrade riktning och körde upp på land vid Hörnskatan.

Då har du ganska grova kablar fram till bogpropellern idag!? Jag skulle nog satt ett extra batteri vid bogpropeller om jag skulle montera en eller flytta den jag har i aktern till fören. Batteriet hade bogpropellern fått dela med ett ankarspel i fören. Dom andra sakerna matas ju andra vägar för min del. Jag hade nog gjort som du skissar på om jag varit i din sits. Problemet med Batterimonitorn hade jag nog översett med till att börja med. Möjligt att jag dragit om matningen till Invertern mm så småningom. Kanske i samband med nått annat arbete eller om jag skulle bli helt sysslolös. Dvs inte under överskådlig tid.

Kan bara hålla med Peter_K Det är inte frågan om ett teakdäck blir dåligt, utan när, när det gäller däck monterade på det gamla sättet med skruv i ett stort antal . Har man då tur så hinner man åtgärda däcket innan distansmaterial ruttnar. Hade en gång en båt med teakdäck. När jag haft den i ca 10 år var däcket så dåligt att jag kände mig tvungen att göra nåt åt det. Rev av teaken och slipade rent plastdäcket under. Efter att det fått torka plastade jag över däcket med ett par lager matta. Spackling och slipning och på med topecoate med fin sand som halkskydd. Tyckte det blev ganska bra. Ett väl lagt teakdäck är snyggt och jag klär ofta luckor mm med teak, men aldrig mer en båt med ett helt teakdäck. Klantade mig på min nuvarande båt. Hade ner skivan som utgör undertaket i förpiken. Skruvarna var väldigt dåliga, så jag tog nya. Tänkte mig inte för, så de nya skruvarna var en aning längre och gick samtliga precis igenom fördäcket. Har tätat hålen tillfälligt med sikaflex. Funderar att klä den lilla och klart avgränsade biten med nån typ av fuskteak som limmas till däcket.

Dödmans grepp var kan man väl kanske kalla det. Nödstopp är tydligen ordet i båtillbehörskataloger. http://www.hjertmans.se/article/nodstopp-brytande-gra

I den typen a av båtar bör man nog ha en sån manick, fastsatt i handen som stoppar motorn om nåt händer. Konstigt att vissa människor inte trivs på sjön.

På sommaren, när det är för varmt , kan du kanske köra bara fläktarna utan att köra med värmaren.

Fast i den där typen av felkonstruerade flytetyg skulle man väl egentligen suttit fastspänd med säkerhetsbälte och haft säkerhetssele med livlina.

Det måste va en modernare variant på; "Havskappsegling är som att stå under en iskall dusch och riva sönder tusenlappar". Fast på den tiden var det ju betydligt tystare när man blandade cement. Två man med var sin skyffel som blandade på en masonitskiva.Jo det går fint med en man med, men det blir taktfastare när man är två.

Vad var det för hiskiligt väsen som hördes fram tills att föraren ramlade av stolen och en stund till. Så låter det aldrig när jag är ute och seglar. Tommy Precis hemkommen från dagens båttur. Kort men ändå. Spåret i "nyskastet" kommer nog att synas resten av dan.