toaen

Lite OT men - finns det tångräkor på ostkusten!? Krabbor?

Var en sväng till Järnaffären för att köpa bulta till mitt pågående projekt och blad till den elektriska sticksågen, På uppställningsplatsen stod det nåt som jag tyckte såg ut som en Vega. Den hade fast propeller. Att juste det exemplaret har fast propeller säger ju inget hur det är generellt, mer än att det säger att det finns Vegor med bägge propellertyperna. De allra flesta jullar och snipor med tändkulemotorer här omkring har reversering och frikoppling. På nedanstående båt, som inte låg så långt från Vegan ovan, ser man visserligen inte propellern Men väl den "vev" som man ställer propellerbladen med och den spak som man kopplar in och kopplar från drivningen på propellern med

Finns hålet redan kan man väl ta en liten aluniniumvinkel, Fila till i lämplig form, Gänga ett hål som passar spårskruven i fråga (eller motsvarande) och borra ett hål i motsvarande vinkel, att fästa kroken för gardinspiralen i. Ännu simplare. Ta en rostfri plåtskruv av lämplig längd och diam. Skruva fast en lite bit plyfa på insidan och skruva öglan i. Det tar tid att leta reda på orinalprylar. Fast det kan ju finnas här. http://www.tackelochtag.se/ Den här firman brukar ställa ut på Stockholmsmässan som börjar i slutet på nästa vecka. http://www.onmar.se/

http://www.hjertmans.se/produkter/bocker-present/bocker/hamnbeskrivningar/landsort-skanor

Frågan är varför man skall ha genomgående skruv över huvud taget!

Har samma erfarenhet som bhemac. Fast det fanns väl inga bilbarnstolar på den tiden!? Vi hade en 10 månaders tjej med i segelbåten en sommar. Henne var det inga som helst problem med. Det var en aning jobbigare med vår 3-åring, som ville förfärligt mycket redan då. Fast vi anpassade våra semesterseglingar i det närmaste helt efter barnen. Under några år hade vi taktiken att segla/flytta oss ganska ofta när barnen somnat och kanske segla till fram på småtimmarna. I regel fick man inte nån speciellt bra plats att ligga på. Mycket svajankring blev det. När de andra båtarna gett sig av på förmiddagen, gick vi in och tog den bästa platsen vid de bästa badplatserna. Där låg vi hela dan tills barnen somnat. Sen seglade vi iväg en bit till nästa ställe.

http://thallatha.blogspot.se/2014/06/1-tre-mann-i-en-bad-transportsegling.html http://thallatha.blogspot.se/2014/06/2-lang-dags-fard-mot-lann.html http://thallatha.blogspot.se/2014/06/3-kjesarens-hamnd-transportsegling.html http://thallatha.blogspot.se/2014/06/4-smygvag-norrover-transportsegling.html Edit; Nu gick vi ju från söder om Arkösund rakt mot Öja - som den ö där fyren Landsort ligger. Den inre trånga och slingrande leden via Arkesund , förbi Oxelösund, Västra Stendörren och Stutsviks kärnläggning skymtades i nordväst, och sen gå rätt öster , (eller kanske tom lite syd om ost) från Klockelskärs fyrar, mot gästhamnen längst i norr på Öja. Den vägen är ju helt underbar och det finns säkert många ställen att lägga till. Själv har jag bara hastat förbi - som vanligt. En promenad på Öja, till fyren Landsort i söder är inte fel - om nu inte 5-åringen lägger hinder i vägen - är inte fel. En sak som jag tycker ä synd att jag inte kände till medans jag hade egen båt i Stockholmsområdet, är Dragets Kanal. Den ligger norr om Öja/Landsort och är trång men lär va en fin väg att gå.

Genomgående genom överbygget på sidan om fönstret? Det mest drastiska är väl att sätta in en rostfri vagnsbult M6 från utsidan och kapa till ätt längd och sen dra på en rostrfri Öglemutter M& på insidan. http://www.hjertmans.se/produkter/segling/schacklar-byglar/fastoglor/oglemutter-m6 http://www.hjertmans.se/produkter/inredning-dacksutrustning/skruv-rostfri/vagnsbult/vagnsbult-m6x35mm-fp4st Men det måste väl finnas enklare, smidigare och mindre förstörande sätt att hänga upp gardiner i en båt. ett exempel - det finns säkert fler. http://www.hjertmans.se/produkter/inredning-dacksutrustning/kapelltillbehor/sprayhoodskena/gardinskena-2m

Det är ju inga problem att få ut spänning ur ett uttag bara man vet vad man gör. Har genom åren sett de mest fantastiska kopplingar av alla möjliga slag och har ju många gånger själv löst akuta problem. Problemet är ju att 230/400 volt växelström är livsfarligt - speciellt i båtar. Visst skulle man kunna ha en "mojäng" som omvandlar från 230 Volt enfas till 230/ 400 Volt trefas. Dels är det inte gratis och dels är i regel uttagen i gästhamnarna lågt säkrade. "mycket väsen för lite ull,som kärringen sa som klippte grisen"

Var och kollade på båten nyss efter nästan 14 dagar i det Stockhomska snöeländet. Ja - det var väl bara ca 40 cm vid min stuga, men det hade snöat, tinat, snöat tinat i omgångar. Fick nästan hugga loss bit för bit. Men jag har bara 60 meter, varav 40 meter i en väldigt brant backe, från där jag kan skotta ut en parkeringsplats till bilen fram till stugan och sen ytterligare 10 meter för att komma fram till luckan in under huset för att sätta på vattnet. (borde finnas en smiley som betecknar en halvdöd man ) Här hemma är det visserligen mulet och blåser en 8 -10 m/sek nån plusgrad men med en kyleffekt på 4-5 minusgrader. Inte en gnutta snö och inte tillstymmelse till is. Båten flöt som en "Swan". Kanske tom en liten aning högre med aktern än normalt. (Ratten och rattpiedistalen står hemma i snickarverkstaden. )

Frågan om vad för propeller som sitter på Albin Vega kom upp i en annan tråd. Reversibel eller fast! I min okunnighet trodde jag inte det fanns reversibla propellrar på segelbåtar. Ni som har Albin Vega Har ni reversibel propeller (med ställbara blad för fram och back) Hur fungerar det att manövrera med. Finns det Vegor med fast propeller!? http://www.maringuiden.se/forum/topic/76063-fråga-om-tillbud/page-3#entry531233 Finns det några andra fritidsbåtar som har reversibel propeller!?

De är väl inte dåligt att du fick plats med hela propellern på MG. Det var väl en sån som var för stor för min båt. Fick svar på förfrågan om arbetskompisens Vega. Den hade troligtvis fast propeller.

Där ser man - alltid lär man sig något. När ni säger det så dyker det upp nån minnesbild att jag möjligen sett nån Vega med tvåbladig propeller som möjligtvis skulle kunna ha ställbara blad. Hade en arbetskompis som hade en Vega innan han bytte till en Monsun. Bladen skulle alltså vridas med en spak! Fanns det ingen möjlighet till att frikoppla propellern från motor!? Då förstår jag uttalandet att Vegor var en god skola att lära folk båtmanövrering för motor. Få höra med en bekant, som seglade en del ihop med arbetskompisen om den Vegan hade reversering. När jag byggde min första havskryssare, var jag ju "seglare" lika envis som "tjuren Ferdinan". Jag skulle naturligtvis inte ha nån motor. Det var ju en segelbåt jag byggde. 27 fot, 3,5 ton, Likt tjuren Ferdinan hade även jag en "klok och förståndig mor" som dessutom jobbade på Volvo. När hon inte kunde tala förstånd med sin 22-årige son, gick hon upp till nån på Volvo Penat och frågade vad för motor som var lämplig för en sån båt som min. Det hade just tagit fram MD6 och satt i produktion. Den påstods va framtagen i samarbete med Albin Marin för att de skulle få en dieselmotor som alternativ till Albin Vega. Hon köpte helt sonika en sån, körde den till Kungshamn och satte den strategiskt framför ingången till mitt båthus. Dels var jag ju tvungen att flytta motoreländet och dels måste jag ju täta hylsan på nåt sätt. Dessutom var min mor ännu envisare än jag. Jag löste de tre problemen på det undfallande sättet som är symtomatisk för mig. Jag installerade motorn. Det är nåt företag som tagit över Albin Marins lokaler i Kristinehamn, Var där på visning på en anhörigdag för nåt år sen. Min yngsta dotter jobbar där. Hon är matematiker och håller visst på med konstruktion och försäljning av propellrar. Kamewa och Rolls-Royce låter på nåt sätt bekant. När jag tappade min trebladiga propeller i fjol sommar, frågade jag henne om de inte hade liggandes nån gammal propeller jag kunde få. Jo - propellrar fanns det gott om, men hon tycket att jag hade för liten båt.

Det finns tydligen såna övergångar att köpa. http://www.malmbergs.com/frmProductDisplay_new.aspx?item=1951192 Det man funderar på är hur de är kopplade och vilka risker det ger. Har själv aldrig haft behov av att fundera över den varianten - därför tveksamheten 230/400 Volt växelström är inte att leka med - speciellt inte i båtar.

Menar du att en Albin Vega skulle ha reversering - som på Geddas fiskebåt!? Det undrar jag, eller rättare sagt - ifrågasätter starkt. Dom skutor och fiskebåtar som jag varit ombord på har en ratt att ställa propellern med. På dessa stora båtar är ratten minst en halvmeter i diameter och det finns även en stor spak där man kan frikoppla hela propellern. Det finns säker sånt arrangemang även på mindre jullar och snipor med tändkulemotor, Det är ju möligt att det kan finna reversering på en och annan fritidsbåt. Men det är nog inte många. Reverseringen fungerar ju så att man kan ställa propellers stigning från max framdrivning, till max driv på backen. Det finns ju ett läge mitt emellan, som inte borde ge nån drivning åt nåt håll. Att sen tex Geddas stora fiskebåt måste hålla ett par knop för att ha styrfart är en annan sak. Så är det väl med de flesta båtar att de måste ha lite fart för att lyda roder. På långkölade segelbåtar är ju det ett visst problem, speciellt på backen. Nu har ju olika båtar olika egenskaper,Men i princip så backar du ut en långkölad segelbåt från tex mellan två Y-bommar mellan två bryggor som "alltid ligger för tätt". Man hamna där man hamnar pga väder och vind och kan inte göra så mycket åt det. När man kommit så långt akterut det går är det full maskin framåt och fullt roderutslag som gäller. När båten börjar röra sig framåt - ful maskin back. Sen full maskin framåt och fullt roderutslag. Så får man hålla på tills man kommer i rätt läge. Det brukar va lättare åt ena hållet än det andra pga propellerverkan. Sen är det väldig skillnad på olika båtar. Min havsfidra kunde jag backa slalom med från ingen hastighet alls. Min L32;a var helt hopplös. Min nuvarande båt slår ut med fören ganska kraftigt om man inte parerar efter att man backat. Det är inget problem all lägga sig vid en boj med en långkölad segelbåt och få den att snurra runt bojen, men man får inte va tvehågsen (allt för försiktig) Det var nån som skrev att han skulle akta sig för en fiskebåt om han mötte en. Fiskebåt. Visst - det finns ju inte många yrkesfiskare kvar, men de är/var i regel oerhört duktiga på att hantera sina stora båtar. Det är nog värre med en del som köpt stora fiskebåtar och skall ha dem som nöjesbåtar. Jag är nog mera "rädd" för såna som kör snabba båtar på samma sätt som stadsbor kör bil.

Det är närmare till Hasselösund. än till Hambugdön

Har du båten i Hamburgsund?

Nej inte kulo i en båt. Kulon heter väl EKR eller nåt liknande. Där E - står för entrådig kopparledare K - står för PVC isolering R - står för hölje av plastbelagd aluminium Fast å andra sidan har jag ju lagt många meter EKK i fiskebåtar. Det var nog bara en gång vi jobbade i en militärbåt som vi la mångtrådig gummikabel av mycket god kvallitet - om jag inte minns fel. EKK betyder ju entrådig kopparledare med isolering av PVC med ett yttre hölje av PVC. Kallas väl lite skämtsamt för laduårdskulo. Det skulle i så fall va om "kulon" hade ett yttre hölje av mässing som poleras högblank. Fast det hade nog passat bättre på en gammal ångbåt. EKUA - Där EK står för enkeltrådig PVC-isolerad. Vad UA står för har jag ingen aning om, mer än att det säger mig "ringledningstråd". Sån tråd man fick av telegubbarna för att man skulle dra i istället för dragtråd i rören på nybyggen. Då slapp dom dra om. Kabelkanaler har jag faktiskt använt mycket i båtarna genom åren. Skall montera en kabelkanal på rattpiedistalen när jag kommer hem, för att dra några kablar, 2x2,5 mm2 cu, och ett par reglagekablar till motorn och kanske nå "databus" till lod och logg och vindinstrument mm. På med locket, så döljs allt "skräp" och det ser snyggt och prydligt ut. Brukar ofta lägga VP-rör (elektrikerrör) i båten för att dra kablar i. Blir stadigt och man behöver inte klamra så tätt. Lätt att dra i och vid behov ur. FK (flertrådig PVC-isolerad) är ju betydligt bättre än EK. Har ju god kontakt med de lokala elfirmorna, så jag skaffade RK (mångtrådig) när jag byggde om panelerna och elen i båten förra vintern. Det som återstår på elsidan i min båt, förutom elen till och runt rattpiedistalen är att byta ut alla gamla glödlamps och lysrörsarmaturer till lysdiodsarmaturer. Det hade varit ett lyft för hela båten. Dels att få alla lamporna att fungera - det gör de inte idag - och dels att få en betydligt lägre strömförbrukning.

Om du menar min skiss, så har det fungerat klockrent sen 2010. Det som fungerar sämst i min anläggning är den gamla toalettstolen. Den använder alldeles för mycket vatten för att spola, och ligger taskigt till för att bli utbytt mot en ny. Dessvärre har tanken på en urinseparerande mulltoa dykt upp i in tankevärld - vilket nog förskjuter utbytet av toan. Min tank skulle i så fall användas bara till urinen.

Mu har jag ingen MAXI 84, men monterade tank med däckstömmning på min nuvarande båt för ett par år sen. Har en ganska lång och 19 mm luftare. Luftaren är viktig och det talas ju ofta att det är viktigt att luftaren är grov och kort. Själv har jag inte märkt några problem under sugtömmningen med min luftare. Du kan ju se om du kan få någon i de ur detta. http://thallatha.blogspot.se/2010/05/toatank.html Bilderna kan man klicka på för att få större vid behov.

Beträffande ledningar. Har ju jobbat som installationselektriker i ett antal år och som linjemontör i ännu fler. Bland det fulaste som finns tycker jag är alla rader med el och telestolpar som man ser över allt. Under de 14 år jag jobbade på elverket i Kunghamn/Smögenområdet var jag bara med om att resa ett fåtal stolpar. Däremot var jag med att rasera i stort sett samtliga stolpar och linjer inom de tätbebyggda områden. Upplevde många gånger vilken skillnad det blev bara för att man klippt ner trådarna mellan stolparna. Det var ju ganska tunna trådar. Många bara 6mm2 och en del 10mm2. Det går ju dessutom ganska fort när man raserar. När man kommer till arbetsstället går det trådar kors och tvärs inne mellan husen och ett par timmar senare är det helt ren. En mycket öppnare och ljusare omgivning, bara för att några tunna koppartrådar försvunnit. Tyvärr är jag medskylldig till många stolpar och stolplinjer på Hunneboområdets landsbyggd. När det gäller kablar inomhus blir det ofta inte speciellt vackert. När man spikade kulon med blixtklammer gick det väl att få det någorlunda snyggt, men n'r det kom i ropet att använda clipps blev det inte lika snyggt. Spikas det då kablar parallellt - då skall du ha tack. Idag är det ju många amatörer som spikar upp kabel hemma. Kommer man in i ett hus med amatörmässigt uppspikad kabel, så dras - åtminstone mina ögon dit. Det ser ofta bedrövligt ut. Olika typer av kabelkanaler är ofta inte dumt om de används med förstånd. Tunnare kabel i stil med EKUA kan man ju smyga bort betydligt mer än en 3x1,5 Kulo (va katten den nu heter nu för tiden) och med likström klenspänning är det väl knappast nån fara. Nån brandfara borde det väl knappast finnas - det skulle väl i så fall va under mycket olyckliga omständigheter. Fast såna klena kablar som EKUA med sina enledare är ju helt olämpligt i båt. De klena enledarna vill ju nästa gå av när de ligger still i ett hus. Vanlig lampsladd som bhemac skriver är ju inte så dumt. Mångtrådig, tål en hel del dragkraft och dessuton med ett extra skyddande hölje.Finns ju dessutom i olika nyanser av brunt - om man drar den öppet förlaggd över teak eller mahogny. Finns ju dessutom bruna spikklammor. Fast spiken är väl dessvärre bara galvade, men de går ju att byta ut till rostfria om man är petig. Spikade faktiskt upp 50 meter såna bruna sladdar förra omsdagen, som högtalarledningar i Smögens Missionsförsamlings hus nere vid bryggan, som används som "Bokkaffe" på somrarna och som musikstudio för ett par ungdomsband på vintrarna. Under en kort sträcka spikade jag tre ledningar i samma TC10-14. Hade bara vita såna clipps. Det så bedrövligt ut med de vita clippsen mot de bruna timmertockarna. Den bruna lampsladden smälte dock väl in. Skall montera ett par armaturer där nästa Onsdag förmiddag. Får väl lägga mig på golvet och måla de vita klammorna bruna med nån riktigt liten pensel. Det där med svarta döden. Det som förvånade mig när jag skulle skarva in de 35 år gamla koppartrådarna - på nytt i bägge ändar - var att det inte fanns tillstymmelse till oxid på de gamla trådarna. Något brukar det ju alltid va. Fast det är ju en norsktillverkad båt.

Det där med ledningstapet lät kanske inte så dumt. Var annan våd med olika polaritet, eller trådar med en liten bit emellan som isolering En bård uppe vid taket som tvärförbindning och en nere vid golvet lite diskretare. Hade en kompis, vars far var lite av en uppfinnarjocke.Han hade fått tag på ett tyg med invävd motståndstråd som han avpassade för värme i lasbilsbackspegla. Enligt uppgift skulle det bli jämnare värme över hela backspegeln än det traditionella sytemet. Nån köpte visst iden/ (patentet!?) hur det gick sedan vet jag inte. Han hade många inovationer. När han fick saker och ting att fungera var de inte intressanta längre, utan då var det nån ny ide på gång. Fast jag grubblar inte så mycket på sådana detaljer som dimensioner på kablar. Drar vanemässigt 2x2,5 mm2 förtent kopparkabel av RK-typ till allt i båten som inte kräver kraftigare kabel. Däremot blir all ny belysning lysdioder, och de behöver ju inte så grova kablar - egentligen. Nu finns det visserligen inte mycket gammal kabel - eller rättare sagt trådhärvor, typ bilinstallation - kavr i min båt. Det var RK 2x1,5 mm2 oförtent cu eller kanske tom klenar. Det som är kvar kommer att få ligga kvar, men jag har märkt och ritat upp allt. Ja - jag är förvånad själv. Däremot var jag förvånad att det som är kvar inte bar ett spår av "Svarta döden" utan de ändar jag skalade upp var lika blanka och fina som en ny rulle från kabelfabriken - 35 år efter att de installerades i båten.

Nu är jag ju visserligen en gammal stofil, som dessutom har oerhört svårt att gå genvägar när jag gör nåt. Det är visserligen en verklighet att man måste kunna fuska om man skall kunna arbeta, men man måste veta vad man kan fuska med. Jag skulle nog slipat ren hela båten, lägg på ett par lager epoxygrundfärg. Skrovsidan skulle jag måla med en 2K-färg. BILTEMA´s duger säkert gott. Eftersom det är så enkelt att slå ut en vattenlinje - speciellt på en sån liten båt, hade jag gjort det. Sen skulle jag målat botten med en riktigt hård bottenfärg för snabba båtar, i det närmaste i samma kulör som skrovsidorna. Epoxyn är ju känslig för UV-ljus. I och för sig troligtvis inte nåt större problem här. Båten ser ju snyggare ut och nån ny bottenfärg behöver du nog inte lägga på på åratal - kanske aldrig.

Tvåkomonentsfärg består ju av två komponenter. Av egen bister erfarenhet vet jag att det inte går så bra om 2k lackfärg ligger varaktigt under vatten för en längre period - närmare ett år. Polyeterplast är ju två komponenter som blandas. Epoxy är ju också två komponenter som blandas Epoxygrundfärg lika så Men det är ju helt andra produkter än vanlig 2K-lackfärg. Att måla på galv är ju också problematiskt. Galven bör väl stå omålad länge för att färg skall fästa ordentligt på den. Gör som Christer sa: Maila till ett par färgfabrikanter och fråga dem. Skall du till båtmässan kan man ju fråga dem där, fast de riktiga specialisterna kanske inte är där

Du skriver; "Bottenfärgen är dock oskadd så det är bara över vattenlinjen och inuti jag ev. ska måla." Bottenfärg är ju nåt man lägger på varje år för att förhindra beväxtning. Bottenfärgen på din båt har sett sina bästa dagar och vattenlinjen är bedrövlig. Målar du fribordet måste du ju ändå slå ut en ny vattenlinje. Befäst den nuvarande vattenlinjen i för och akter för att ha nått att gå ut från när du slår ut en ny. Att bottenfärgen är dålig syns ju tydligt på bilden.Om båten är ommålad är ju lite svårt att se på bilden, men det skulle inte förvåna mig. Jag skulle slipat ner hela båten inklusive botten, så att jag kom ner till ren gelcoat. Jag är så drastisk så jag brukar köra med slippapper på en exenterslip kornstorlek 40. när denär ren köra över med ett finare papper. Lägga på några lager epoxygrundfärg över hela båten. Brukar använda Geishield, men det finns andra. Nu är detta ju en liten båt av ringa värde, men ett par tre lager hade jag nog laggt på. Epoxygrundfärgen är ju tät och ger ett bättre fäste för färgen som läggs utanpå. Bottenfärgens enda syfte är att förhindra beväxtning.