Gå till innehåll
onsdag 12 februari 2025

toaen

Guldmedlem
  • Innehålls Antal

    10 365
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    4

Allt postat av toaen

  1. Jag är inte helt säker på det. Min gamla L32 hade kort ruff. Tillverkad på Malmö flygindustri 1965. Den hade betydligt bättre utrymme än en del av de L32;or med lång ruff som jag tittat på. Skulle jag köpa en L32;a igen skulle jag nog helst vilja ha en med kort ruff. De är ju betydligt snyggare än de långruffade och nån ståhöjd är det ju ändå aldrig i båtarna om de inte är bautastora för en fullvuxen man. Fast du är ju bara knappt en tvärhand hög, Smoegen. Bra boutrymme och med ordentlig toa. Ev duschutrymme blir visserligen en aning lågt om man arrangerar en i anslutning till toan. Du skulle aldrig tipsat mig om min nuvarande båt, utan knipit den själv. Fjorden är en mycket bra bobåt. L32;a seglar dock betydligt bättre. Bägge tål ju att gå på grund med. Hade ju visserligen L32;a i Stockholms skärgård och hittade aldrig nåt grund att gå på, men den utvändiga järnkölen tål det mesta. Många L32;or är ju hemmainredda och med olika kvalitet på jobben. Men du har väl ungefär samma krav på utseende som jag. Ser det inte värre ut än skepparen så är det ok.
  2. Om du slipar bort gel-coaten så får du bra vidhäftning mot det fasta materialet i laminatet. Om du dränker in en glasfiberväv med epoxi respektive polyester, så blir epoxilaminatet i sig starkare. Nu har du ju lyckats gå hela vägen runt och ganska klart kommit fram till att allt du har skrivit egentligen bara är trams rent praktiskt sett. Mina bägge döttrar har relativt hög utbildning i mattematik och sitter hela dagarna och räknar på bl.a. hållfasthet inom respektive yrkesområde. Det konstiga är att när det gäller att hänga upp nåt på en betongvägg, så frågar dom alltid mig. Dom kan säkert göra stora uträkningar om belastningar och hur stark upphängningen bör va, men dom har inte en aning om hur man åstadkommer just ett sånt fäste. För mig är det en barnlek att borra ett hål, sätta i en plugg och skruva i en skruv och jag vet att det håller för det som skall hängas upp, men jag skulle aldrig kunna räkna ut exakt vilka krafter skruven teoretiskt skulle kunna belastas med, och det är ju i praktiken fullständigt totalt ointresant. Bara det håller. Om du är teoretiker, vilket du verkar va, så har alla krumbukter med alla spretande detaljer egentligen bara förvirrat en del personer som varken har teoretisk eller praktisk kunskap. Själv är jag en teoretisk outbildad man, men med stor praktisk erfarenhet. För mig råder det ingen tveksamhet alls hur jag skall få ett plastlaminat att fästa på en uthärdad yta. Dessutom är jag inte ett enda dugg besvärad av att slipa glasfiberlaminat och har hittills kunnat lösa de grundtötningsskadror jag råkat på, med den reservationen att jag aldrig varit i kontakt med skadade fenkölade båtar. Jag tror inte på nödvändigheten av att krångla till livet för oss vanliga ointelligenta båtägare genom en massa teoretiskt michmach.
  3. Jag är tveksam till Mr. Vee. 10 000:- låter ju otroligt billigt men man får nog vad man betalar för. Folk jag känner lite gran i S/Y Bojan en Bavaria 32 som nu befinner sig i Karibien har haft väldiga problem med sitt Mr Vee både mellan Kanarieöarna och Kap Verde och sedan vidare över Atlanten. Andra goda vänner som vi känner väl gjorde samma seglats med ett Hydrovane och med det var det inga problem. Ok, ett Hydrovane kostar minst 4 ggr så mycket men man får vad ........ Fast det vindrodret är väl avsett för små båtar. En 32-fotare räknar jag som stor i detta sammanhang När jag funderade på ett dylikt till min 20-fotare kunde man få ett tidigt exemlar för "självkostndspris". Tror det var ca 5 000 kr. Man var då med i utvecklingsprocessen. Talade med nån i Kalmartrakten som köpt ett men inte monterat det.
  4. Som om gelcoaten är ett ämne från yttre rymden!? Gelcoat är polyesterplast som färgats med pigment och som gjort lite mera trögflytande. Det är kanske bra om vi inte rör till begreppen för mycket. Lagar man en grundstötningsskada så slipar man bort allt löst och med så stor utkoning att den dåligt limmande polyester plasten från så stor yta som möjligt att limma mot. Hållfastheten blir tillräckligt god. Lagar man med epoxy får man betydligt starkare limning och samtidigt får man i princip en klar epoxybehandlad yta, utan att behöva vänta de 5 till 15 veckorna som olika tillverkare av epoxigrundfärg rekommenderar. Att sen vissa vill teoretisera och svänga sig med en massa ovidkommande teoretiska spetsfundigheter har ju inte alls med saken att göra. Det finns risker och för och nackdelar med bägge materialen, men för reparationer under vattenlinjen fördrar jag epoxy och väv. Jag skulle lagat toatanken av glasfibermaterial, som nån hade uppe, med epoxylaminat för att det blir överlägset starkare än om man lagar med polyesterlaminat. Men vi lever i ett fritt land där vi var och en får göra som vi själva finner är bäst.
  5. Ett litet och billigt vindroder. Funderade på ett sånt till min havsfidra. När de kom ut kunde man få köpa ett sådant för test och demonstrationensändamål Lär finnas några få i Sverige.
  6. Har du nåt som styrker det påståendet!? Ja. Epoxi har högre ytspänning än polyester. Lägre ytspänning väter ämne med högre. Du kan säkert verifiera uppgifter om du går in på http://www.swerea.se/ivf/ Prova gärna med två material, som du kan få att övergå från flytande till fast form, med olika ytspänning . Låt det ena materialet stelna och låt det andra stelna när du lagt det på det stelnade och vise versa, så kommer du att upptäcka att det stämmer. Sen beror det ju på hur stor skillnaden är i ytspänning hur dåligt/ bra det väter i respektive experiment. Om det duger.... avgörs ju alltid av vad konstruktionen måste klara. Skjuvande, tryckande och dragande krafter är enkla att konstruera för. Fläkande, klyvande svårare. Ja ja - reparera du dina båtar efter dina teorier. Jag är ändå inte intresserad att köpa dom.
  7. Jag tror inte teorierna för fuktvandring i bäddutrustning är självklart för nästan nån - mer än för några få specialister. Jag köpte min matta som du funderade på ganska dyrt på Hjertmans julrea för en massa år sen - till en bråkdel av det priset som stod angivit i din länk. Liggunderlag har jag köpt billigast på Ö&B
  8. Caribic410 När jag hade startat närradion i Sotenäs, http://www.radiosotenas.se/templates/Default.php var det nån som satte upp en skylt på studiorutan. "Teori - Man vet allt, men inget fungerar Praktik - allt fungerar men man vet inte varför På denna arbetslats är Teori och Praktik förenade Inget fungerar och ingen vet varför." Är det teori eller praktik du talar om. Polyester har en ganska dålig limmande effekt mot uthärdad polyester. Det blir heller inga kemiska bindningar mellan den gamla och nya polyestern. Det är därför man måste göra en stor utkoning när man "limmar fast" ny polyester mot den gamla uthärdade polyestern vid en reparation. Visst duger det att laga med polyester hållfasthetsmässigt om man orkar slipa och gör jobbet riktigt. Visade en kompis hur han skulle reparera en grundstötningsskada som krossat aktra delen av kölen, så att det läckte in vatten. I bland undrar man hur de kan gå på grund med aktern, men jag har faktiskt lyckats med det själv. Gick saftigt på och över ett grund. När jag gled av grundet satte sig båten och rodret träffade kanten på grundet och rodret fick ett saftigt jack. På kompisens båt krossades nedre delen av akterstammen. Nästa år när kompisen tog upp båten, råkade den lagade delen stöta till nån del på vaggan och föll av i sin helhet. När jag kollade på den nya skadan konstaterade jag att han hade slipat alldeles för lite. Gjorde om reparationen själv och sen dess har den hållit. Epoxy limmar oerhört mycket bättre till uthärdad polyester än vad polyester gör. Det påstås att polyester inte fäster på epoxy. Det har jag dock aldrig haft lust att testa.
  9. Nej jag har inte testat! Skriver ju att det borde fungera, rent teoretiskt sett. Även i praktiken om du får tillräcklig cirkulation av luft som orkar bära med sig den vattengas som ANNARS skulle kondensera, så får du inte kondens. Blås försiktigt på en kall glasruta där du inte har imma. Du får kondens, synlig imma, men när du slutar blåsa försvinner imman (kondensen transporteras bort och blir gas igen). Så om den där mirakelmadrassen klarar av att hålla sig såpass utvidgad att luften kan cirkulera och du har tillräcklig möjlighet för luft att både komma in och släppas ut, så finns det väl inget som talar helt emot att det skulle fungera. Det bästa är väl om någon som testat uttalar sig om praktiska fakta. Det var ju det jag svarade på i ett tidigare inlägg. Jag har den typen av matta under den kojerna där jag ligger för det mesta. Sen jag la dit dem har jag inte haft problem med fuktiga madrasser som jag hade innan. Som komplement till luftspaltsmadrassen borrade jag ett antal hål i den plyfa som finns under "luftspalltsmadrassen" (fint ord) och ansluter till uppvärmt utrymme under kojen. Två tredjedelar av kojbotten finns inget uppvärmt och välventilerat utrymme under. http://thallatha.blogspot.se/2012/06/nya-madrasser-i-forpiken.html Sen är det ju självklart att om du hänger en plattform i ett uppvärmt utrymme dör du har ventilation under plattformen, så blir det inte kondens där. Om det är ett svinkallt utrymme, plattformen är mer eller mindre gastät och du sover under ett varmt täcke så skulle det, om plattformens översida, den sidan som är mot madrassen, är tillräckligt kall, kunna bli kondens även i det fallet.... med det kräver nog att man verkligen kämpar sig till det. Frågan här var väl egentligen om prylen funkar eller om det finns liknande pryttlar som gör det... så nu har vi typ spårat ur lite... igen =)
  10. Tänkte på det när jag postat min snabbt ihopkommna skiss, att jag gjorde som det nedersta tillagda alternativet. Fräste ur för ett 2 mm x ca 15 mm rostfritt plattjärn som jag borrade hål och försänkte för skruvar (oranga på skissen) Polerade de rostfria plattjärnen, om inte till högglans så näst intill. Tätade runt plexiglast med nåt och låste fast det med plattjärnen - ungefär som på skissen.
  11. Det är givetvis många saker som påverkar men en 31 fotare med väl trimmade segel och autopilot där låg snitt förbrukningen på en dryg amper. En 100 W solpanel + 2 x 80Ah batterier gav tillräckligt med ström. Dom nyare autopiloterna jag haft har ju haft den funktionen att de jobbat förfärligt mycket under de första minuterna. Sen "lär den sig" och tillåter lite "plus och minusrörelser" som tar ut varandra. Det heter nåt fint som jag glömt. Oavsett så minskar det strömuttaget en hel del. Det där med mycket ström. Om du har en anläggning där du kan generera en viss mängd "ström" över en viss tidsenhet och den "strömmen" som du kan generera räcker till för ditt behov så är det ju ok. Kopplar du då in en autoplilot och den drar så mycket ström att du inte klarar att generera tillräckligt - då dra autopiloten "för mycket".
  12. Liggunderlagen är väl ganska täta jämfört med en skummgummimadrass. Har ofta liggunderlagsbitar att sitta på för att inte bli blöt i baken när jag jobbar ute. Sitter på kanten på en rörgrav när det är snö eller regnvått och kilar berg tex. Har aldrig varit med om att vätan gått igenom.
  13. Hållfasthetsmässigt duger det med "polyester". Själv föredrar jag att reparera under vattenlinjen med epoxy. Man vill väl gärna återställa en epoxygrund. Lagar man med polyester skall polyestern härda 5 veckor enligt International innan man lägger på epoxygrundfärgen. Enligt BILTEMA skall ny polyester härda i 15 veckor innan man lägger på deras epoxygrundfärg. Hörde ett samtal mellan en arg kund och en färghandlare. Han hade målat ett helt skrov till en ny plastbåt med Internationals Gelshield. Det hade gått betydligt mer än 5 veckor efter att skrovet tillverkades. På hela botten hade Gelshielden blåsat sig. Lagar men en grundstötningsskada med epoxy så är ju epoxybehandlingen klar när reparationen är färdig. När det gäller hur torrt det måste va har jag dålig koll på procentsatser. Du får väl vänta lite tills temperaturen stiger ute, (om du nu inte står inne i varmhall.) När jag reparerade skadan på bilden hade båten legat uppe knappt en vecka efter att den legat i sjön över vintern. Visst är det bra om allt är perfekt, men det finns många andra avvägande att ta hänsyn till. Min båt blir liksom jag, äldre för varje år och jag vill använda båten den tiden jag kan. Den är ändå inte perfekt.
  14. Känner igen det där. Ett projekt är högprioriterat. Så går det lite tid och plötsligt har det tidigare högprioriterade ärendet hamnat långt ner på listan.
  15. En tanke/fråga som dök upp. Den fukt som vandrar från kroppen genom madrassen och kondenseras mot den kalla kojbotten, slutar den att vandra genom madrassen när man isolerar under madrassen, eller finns fukten kvar i madrassen!?
  16. Det där har du helt rätt i. Ditt fotografiska minne sviker dig inte. Just när det gäller ditt minne av min motorseglare stämmer det exakt. Den har legat på denna - hamnens sämsta plats ur väder och vindsynpunkt - i orkanvindar (över 36 m/sek) några gånger - en gång med orkan från öst, dvs rakt i häcken. En luckhållare och gångjärnen till luckan gick sönder. Bortsett från en trälist klarade sig luckan (hade inte låst den. ) Det var bara det att pluggen till min "Hållöjulle" - en gammal 100-årig ekjulle - ägdes av en kompis från Smögen, som hade båtplats till sin Fingal på Hasselösund. När han tagit upp Fingalen på hösten la han jullen på Fingalens plats. Sen kom stormen. Eftersom han vänt fören utåt misstänker jag att han var medveten att de skulle blåsa. Normalt hade han jullen på ett ännu sämre ställe.
  17. Jo jag köpte dylika på Hjertmans Julrea för en massa år sen. Har vattentanken tvärs över förpikskojen i mitten på kojen. Locket utgör kojbotten. Plyfabotten med hål för och akter om vattentanken. Förr var madrassen plaskblöt under, så visst fungerar det.
  18. Det gäller att va på "hugget" och att man har lite "fräs". Tommy snabb - pga många år som komunalarbetere.
  19. Jag har haft frifall från toatanken i en båt. Fungerade klockrent tills jag en höst glömde tömma tanken inför upptagningen. När jag kom på det på våren var det så tät mot skjutventilen som utgjorde avstängningen mot havet att den inte gick att öppna. Hade sån tur att jag kunde montera ett uttag för sugtömning på den fulla tanken och tömma den. Efter att jag sugit tank och ledningar tomma, kunde jag öppna bottenventilen. Har du kulventil som avstängningskran/växlare, så tror jag inte det blir nåt problem.
×
×
  • Skapa nytt...