toaen

Däcket på havs och storfidror är byggda i två enkellaminat delar som satts ihop med plyfaremsor i däcket. Därför sviktar däcket lite mellan plyfaremsorna. Den innre delen brukar jag kalla "innerline". Även kojbotten mm är byggt som en innerline. Taket kan du nog inte ta ner, mer än att du skrotar båten - och det hade ju varit synd. Var läcker det. är det längst bak strax intill rodret!? Har du nån bild på var det läcker!? På min storfidra och även i viss mån med min havsfidra, hade jag ett annan typ av problem, där det stod vatten i ett hålrum. Har du nån bild på sprickan!? Om du skrapar slipar ner fidran ren intill gelcoaten, skall du absolut lägga en epoxygrundfärg. Dels för att få ett tätare skrov och dels som grundfärg för bottenfärgen. Att slipa ner bottenfärgen är ju lite jobb. Jag har slipat ner bottenfärgen på både havsfidran och storfidran inför epoxybehandlig. http://thallatha.blogspot.se/2009/12/storfidran-undet-tak-2005-2007_6617.html

Kan du inte bottenmåla på plats och sjösätta direkt, så slipper du en extra transport.

Tyvärr "svänger" inte ens min finaste gitarr nåt vidare i mina händer, men det är ändå kul att klinka. '

Det var ju trevligt att jag med min något smala och udda musiksmak ändå "träffade rätt". För mig skall musik va melodisk och harmonifull - Jazzinfluerad. Takt och rytm är viktig, men det betyder inte att trummor och rytminstrument är av nöden. En gitarr kan räcka, men det finns ju många andra fina instrument. Blockflöjt tex. Ju mindre toner och ljud per tidsenhet desto bättre. Det dåliga ljudet och ryckigheten i musiken kan nog bero på min dator. Haft lite annat knas sen senaste uppdateringen för några dar sen. Får kolla på min andra dator. Det var väl för att det lät så ryckigt som jag gjorde inlägget och ställde frågan.

Lyssnade igenom låtarna, så länge som jag nu orkade lyssna på varje låt. Var det nåt galet med inspelningarna - ryckigt och distade en del - eller ligger problemet i min dator. Lyssnar en del på annat typ av musik och det brukar ha de problemen. Den låt som var minst dålig enligt min sätt att se det hela tror jag är låt nr 5, fast jag lyssnade inte igenom det hela. Röstade inte heller.

Om man går kanalen måste man veta att motorn fungerar. Hur vet man det på en nyinköpt båt. Hur vet man det över huvud taget. Pajar motorn på något sätt kan man ju bli liggandes länge innan man får ordning på skiten - eller så får man lita på att man får bogserhjälp. Dessutom är ju min syn på kanalfarande att det är fruktansvärt tråkigt och ännu hemskare att gå i konvoj Går man runt, så finns ju möjligheten till till både segling och motorgång. Det finns ju en gammal visa; "I en grönmålad båt" Ut på sjön den vida ska vi glida i en grönmålad båt. Vi mot varma länder stäven vänder i en grönmålad båt. Båten får gunga dit vindarna vill, blåser det inte så ligger vi still." Nu har jag ju aldrig haft nån grönmålad båt och blåser det inte och jag vill flytta mig - då går jag för motor. (men visan är ju gammal och det var kanske inte så vanligt med motorer i segelbåtar då ) Dom gångerna jag ligger garanterat still är när det är riktigt skitväder. Sen är ju vad som är riktigt skitväder högst personligt. Det finns faror i öst, det finns faror i syd. Inte bara i Kalmarsund kan man få syn på otäckheter. Även i Kåsegerga råkade jag ut för otrevligheter vid ett tillfälle. Häxor - eller vad det nu var - som utförde en magisk rit !? bland Ale stenar. Då är det bäst att hålla sig på avstånd.

För mig finns det bara ett alternativ - segla runt Skåne. Ta gott om tid på sträckan från Stockholm till Hanö eller om ni går via Utklippan, Christians Ö, Bornholm Akta er så ni inte stöter på en U-båt i Kalmarsund

Jag vet inte vilket som är värst. Att damma på med en mer lodrätt köl och det tar "bratt" stopp, eller gå på med en mera lutande köl och glida långt upp på land. Det är klart att är kölinfästningen inte stark på en fenkölad båt så kan det ju bli omfattande, nästan oreparerbara skador. L32;an är ju ganska extrem i det fallet. Skrovet är ju en cirkelbåge i profil och det sitter en lång järnköl i denna cirkelbåge. Gick en gång från Gävle med min L32;a - på bilden ovan. Det fanns inte en vindkåre, så jag gick med motor.Vid Eggegrund la jag till i en av kryssarklubbens bojar, rodde iland och tog en promenad på denna fantastiska ö. Det var förresten första gången jag såg Havstorn - fast det visste jag inte då. När jag var nöjd med mitt besök på Eggegrund gick jag vidare med tanken att lägga mig för natten i nån av kryssarklubbens bojar vid Björns fyrplats. När jag kom dit tyckte jag det var lika bra att fortsätta till Öregrund. Det blev midnatt innan jag kom fram. Hade en vit sektor i ryggen (Djursten!?) skulle få två gröna ensefyrar som ledde in i Öregrunds hamn. Den ena dök upp och jag väntade tålmodigt på den andra. Det är ju så med prickar och fyrar att man vill ju se dem med en gång, men det brukar ju dröja ett tag, så dyker de upp. Jag fick aldrig se den övre av de gröna ensefyrarna. I stället dök det upp ett litet skär rakt i fören. Girade kraftigt åt styrbord och undgick att köra upp på grundet i ca 8 knop. Gick in i hamnen och la till. Gick upp och tittade efter den andra ensefyren - den var släckt. Mina döttrar är matematiker. Jag frågade den äldsta, som bor i Stockholmstrakten, när jag träffade henne ett par dar senare om hon kunde räkna ut hur långt upp jag kommit på skäret. Båten vägde 6,5 ton. Farten var ca 8 knop och botten är en cirkelbåge. Skäret var ganska flat. Hon hade ingen lust, utan tyckte att det hade varit bättre att jag testa direkt när jag ändå var på plats. Såna är dom barna. Själv vill dom ha hjälp av mig varje gång jag visar mig.

Nu hittade jag inga bilder på just Kaskelottens fenköl, men varför skulle den va provocerande just för en frimicklare!? Jag hittade en bild. Det andra var ett utslag av min ibland riktigt svårbegripliga flerbottnade ironiska humor. Blir nog meningslöst att förklara det hela, särskilt i skrift på ett forum. Händer ofta att jag skriver fortare än jag tänker. Det var ju bra att du har en sån humor. Visste inte att fenkölen på Kaskelotten lutade så mycket bakåt. Mötte ett norskt par i en Späckhuggare i Kalvös Hamn - väst Havstensund - för ett par år sen. Det var 18;e året i rad de besökte Kalvön. Känner för övrigt några "friicklare" som har fenkölade båtar fast mera traditionella som Maxi 77 och liknande. Det är nog mera såna som jag och Smoegen som fastnat tankemässigt i långkölade kostrar som blir provocerade av en sån köl. Vi älskar ju båda den Bohuslänska graniten. Fast jag har väl bättrat mig lite. Den båten som jag har idag, har kosterskrov och en lång fenköl med rodret på skädda. Det var faktiskt kompisen Smoegen som tipsade om att den båten var till salu. Han har mycket på sitt samvete den pôjken.

Nu hittade jag inga bilder på just Kaskelottens fenköl, men varför skulle den va provocerande just för en frimicklare!?

Det är naturligtvis lättare när man ser ett objekt i verkligheten. Har visserligen varit i Stockholmstrakten väldigt mycket de senaste månaderna, men det blir nog inte i nån större utsträckning under våren. Hoppas du hittar nån som kan hjälpa dig på närmare håll. Jag förmodar att det som blir synligt efter reparationen blir på bägge sidor om matågsfötterna. Rent spontant måste relingslisten/avbärarlisten bort. Sen måste man slipa bort allt löst. Jag skulle dessutom slipat bort all gelcoat minst 5 cm runt skadan. Försökte göra en skiss men jag vet inte vad som hänt med min dator. Det är nästan omöjligt att få pekaren i Paint att lyda. Den rundade fyrkanten till vänster skall föreställa relingskanten det som sticker ut till höger är däcket. Jag skulle slipa ner gelcoaten till en knapp cm från däcket. På skissen lyckades jag sudda bort en bit av linjen närmast däcket och markerat avslutningen. Viss skada måste man alltid göra när man skall reparera, men man skall göra så lite skada som det överhuvud taget är möjligt. Man skall ju återställa det som skadats. Sen får man slipa bort så mycket laminat att man får plats att laminera dit nytt material. För just den är urslipningen hade jag tagit min Dremel Toppslip. Vid ett tillfälle när jag slipat slut på alla de slipstiften de hade på den lokala järnaffären hade de en konformat slipstift med hårdmetall. Det var inte billigt, men hade jag köpt det från början hade kostnaden för slipstift vid det projektet blivit betydligt mindre än de blev. Håller i jämförelse i evighet och avverkar bra. Nu för tiden använder jag nästan bara det stiftet. http://www.dremeleurope.com/se/sv/strukturtandadehårdmetallfraesar-6024-ocs-c/ För att få den starkaste reparationen, skulle jag laminerat med epoxy och den 300-grams väv som man brukar använda. Man avhänder sig då möjligheten att återställa gecoaten eftersom gelcoat (enligt uppgift) fäster dåligt på epoxylaminat. En möjlighet är ju att måla hela relingslisten med tvåkomponentsfärg för att få det hela enhetligt. Lagar man med polyseter är det bar att försöka få tag på så tunn matta som möjligt. 600-grams, som är den vanligaste jag kan få tag på på hemmaplan är alldeles för tjock för att få att smita till ordentligt i de skarpa svängarna och även 450-grams kan nog va i tjockaste laget. Tror det finns 300 och 225 grams som ytmatta. Har dock aldrig använt den själv. Lagar man med polyester måste man ha nån styv halv mm att lägga i gelcoaten/spacklet. Det svåraste är att få rätt färg. Här hemma har vi ju den fördelen att det finns ett antal som jobbar med plastreparationer och är duktiga att blanda till rätt kulör, bara de har ett prov att blanda efter. Har man den möjligheten kan man ju bryta loss en bit av det trasiga och ha som färgprov. Nåt som kan va viktigt - åtminstone för en kladdpelle som jag - är att täcka in allt som som inte är det direkta arbetsområdet. Speciellt på däcket och på skrovsidan direkt runt skadan. Det viktigaste arbetsredskapet är en räfflad aluminiumroller, som man rollar ur luften ur laminatet med. http://www.biltema.se/sv/Bygg/Farg-och-Fog/Roller/Aluminiumroller-36550/ Stryka på "plasten" kan man göra med en billig pensel. Gott om aceton är en fördel att ha. Viktigt att göra rent aluminiumroller så den inte härdar ihop. Denna syn på din reparation är helt min egen byggt på mångårig erfarenhet av plastarbete på amatörnivå

Har du några bilder!?

Det är bl.a från detta företag jag inhämtat den praktiska kunskap jag har beträffande laminering med epoxy, när jag började repa reparera en av mina segelbåtar i mitten på 1990-talet. När det gäller laminering med polyester som jag jobbat med på amatörbasis har jag fått mycket kunskap från många av de "gubbarna" och företagen som sysslar med bygge och reparationer av båtar här lokalt. HallbergsRayssybåtarna byggs här och många andra fabrikat. Det var därför jag gick i taket när du påstod att epoxylaminat inte fäster på uthärdad polyester men att polyester fäster med god hållfasthet på epoxy. Det är inte sant. Limning är visserligen ett vitt område, men reparation av ett polyester skrov är ganska enkelt att få tillräcklig hållfasthet om man bara gör arbetet enligt de gängse metoderna oavsett om det gäller att reparationen utförs med polyester (eller vilken ester man nu använder) eller epoxy. Vill man ha en epoxybehandling av skadan är det bättre att reparera med epoxy för att slippa vänta på att polyestern skall härda tillräckligt. International säger att deras epoxygrundfärg inte får appliceras på nytt polyesterlaminat förrän efter 5 veckor. Det höll inte den killen som målat epoxygrundfärg på ett mindre fiskebåtsskrov efter betydligt längre tid än fem veckor. Hela båtbotten blåsade sig. Han var inte speciellt glad, när båtbotten blev en veritabel katastrof. BILTEMA säger att deras epoxygrundfärg inte får appliceras tidigare än 15 veckor på nytt laminat. Om själva plastjobbet är ganska enkelt, så finns det många andra detaljer va svåra när det gäller en grundstötningsskada - speciellt på fenkölade båtar. Vid praktiskt arbete är det en väsentlig skillnad mellan Praktik och Teori

Det vet du väl att jag alltid har rätt. Det lärde du väl dig på den tiden vi plastade och monterade kanoter. Fast det är ett tag sen. 30-40 år eller. Skall du köpa långt bort? Behöver du som väger tungt för att hålla båten någorlunda på rätt köl under kryssen på hemseglingen. Är inte helt oäven på att skala morötter och andra oätliga saker även under hårda kryssben. Brukar sätta en plastpåse i spannen som jag har mellan benen för att det skall va lättare att göra ren spannen efter avslutat värv. Fast du är väl inte vegetarian som den skepparen jag ofta seglar med nu för tiden.

Jo det finns många på MG som kan mycket och kan tänka själv. Det finns också en del skribenter som ifrågasatt dina påstående i denna tråden, om än i mildare ordalag än mina.

Ja - just i det här fallet vet jag mer än flertalet av MG´s skribenter. Diskuterade frågan med TS - som är en av mina bästa vänner och som jag känt sen han var en liten rar gosse - på telefon redan i höstas. Vad jag förstår skall han ha den lite som jag hade min L32;a. För segling och flytande sommarstuga.

Med sin större rigg är Vagabonden också en betydligt vassare seglare. På Vagabonden kan man minska segel när det blåser mycket, men inte öka på L-32:an när det blåser lite. Skulle jag välja mellan L-32 och Vagabond är valet enkelt - Vagabond i alla lägen. Annars finns ju Allegro 33:an också (som jag också skulle välja före L-32:an) - men för långfärd skulle jag nog satsat på en HR; Monsunen om man har begränsad budget, modernare om det fanns resurser. När jag köpte min L32;a så tittade jag samtidigt på en Vagabond 31 i Södertälje. Du vet ju hur "Stockholamare" är Ställer man en fråga får man ofta "godag yxskaftssvar". Det är vi Bohusläningar inte vana vid. Frågar man nån här får man i regel ett rakt svar. Beträffande Vagabonden i Södertälje, råkade jag ställa en del, i mitt tycke, relevanta frågor och fick såna svar som i stället för att räta ut frågetecken skapade ännu fler intrikata frågor. Det gjorde att jag inte kunde låta bli att forska lite kring båten och ställde en del frågor till killen som sålt båten till mannen i Södertälje. Sen pratade jag med Park Marins ägare. En förfärlig historia rullades upp. Efter att jag tagit de kontakterna jag tagit gick det aldrig att få tag på säljaren, vare sig i hemmet eller på arbetet. Eftersom jag lagt ett bud på L32;an och ägaren accepterat detta var jag till slut tvungen att bestämma mig om jag ville ha L32;an och då det var det bästa alternativet just för tillfället och i rätt prisklass för mig just då så köpte jag L32;an, fast jag kanske hellre hade velat ha den ganska skrotiga Vagabonden. Det kan ju finnas ganska små detaljer som gör att man gör de val som man gör. För TS är inte L32;an helt fel med tanke på det han skall ha den till. Betydligt bättre än den tanken han hade från början - en havsfidra.

Eftersom peket sitter där det sitter finns det ju en uppenbar risk att man kliver på det. Det borde gå att flytta vatterstaget betydligt längre ut och få större styrka om man råkar kliva för långt ut. Nu är detta säker inga problem för dig - man utvecklar ju vissa vanor i sitt sätt att agera. Snygga och smarta jobb du gör i varje fall. Men det har vi ju vetat länge.

Håller ditt "mantågsstötepeke" för tyngden av en vuxen man som jag (knappt en åttondels ton ), om man kliver längst ut!? Vatterstaget sitter ju nästan på mitten. Har du själv klivit på det längst ut?

Min käre Caribic410 Om du diskuterar med dina högtravande ordalag med dina vetenskapskomisar som inte har en aning om hur man jobbar med att tex reparera en grundstötningsskada på en båt så är det ju en sak. Att hålla på att resonerar runt sån gallematias som du gör i en specifik fråga skapar bara förvirring. Det verkar ju av ditt svar att du inte ens har en aning om vad du skrivit. Att reparera en skada på en plastbåt är ingen "raketforskning" och det finns heller ingen anledning att krångla till det som du försöker göra. Om du är intresserad att laminera upp ett polyesterlaminat, låta det härda i 25 år och sen lägga på en klick epoxy eller tvärt om så är det ju nåt du kan ägna dig åt i vetenskapens namn. För oss vanliga dödliga är ditt resonemang med vätning hit och dit helt ointressant. Skall man reparera en skada är det inte fel att hålla sig till beprövade metoder som man vet fungerar. Och då är det slipning i tillräckligt stor omfattning och rengöring väldigt viktigt. När det gäller epoxy är blandningsförfarandet mycket viktigt. Naturligtvis att man vidtar skyddsåtgärder för den personliga delen. Varken Polyester eller epoxy är speciellt hälsosamma. Om du nu hade varit den goda läraren som du påstått dig va, så borde du insett att ditt svammel bara har skapat förvirring - dock inte hos mig. Däremot har mitt förtroende för dig upphört i sin helhet. Att du förstört denna tråd med ditt trams är dock ett helt klart faktum.

Nu är vi ju på en båtsajt så jag tänkte mest på epoxi som används får laminering av glasfiber i båtar. Har aldrig hört någon säga att du får en bättre limning med polyester kontra epoxi, oavsett om du ska laga en skadad polyester,vinylester eller epoxilaminerad båt. Det var mest det jag reagerade på och som förvånade mig lite men jag kan ju ha misstolkat allt Att epoxi inte fäster på vissa material är ju inte okänt tex peelply Jag har inte "pratat" om ett lim är bra eller dåligt utan endast om vidhäftning hur "BRA" en limning blir är avhängigt av många parametrar VIDHÄFTNING är en parameter. Vidhäftning påverkas av i första hand två krafter, Kohesionskraft och ytspänningsförhållande mellan lim och det material som limmet ska fästa på. Limmet som alltid är BÄST är lika uppfunnet som den bil som ALLTID är bäst, därför finns det fler typer. Epoxi i sig har många välkända fördelar men vidhäftningen mot alla material som har lägre ytspänning än epoxi blir inte hundraprocentig lika lite som ett MMA lim inte heller spontant fäster på t.ex. acelat-plast. Epoxi i sig är mycket starkare och tåligare mot i stort sett alla typer av belastningar än polyester men det finns många limtyper som ger mycket bättre vidhäftning, både lim som i sig är starkare och tåligare än epoxi som sådana som i sig inte tål särskilt mycket. Fast det kanske kan va en fördel att inte krångla in sig i en massa teoretiskt skitsnack när amatörer vill ha praktisk hjälp. Du kanske har mycket teoretisk kunskap, men det hjälper inte att man bara kan "tala till lärde män på latin" och inte "till bönder på bönders vis" Lägg ner ! Det finns gott om folk som vill lära sig av andra som verkligen besitter kunskaper i ämnet. Varför klanka på detta? Det finns gott om 'praktiskt' skitsnack också ffa när det gäller plast och kemi som få förstår sig på ! Detta är ett forum och varje läsare får väl bilda sig en egen uppfattning vare sig den bygger på teori eller praktik. Kunskap tynger ingen. Är det nån som skall lägga ner så är det du. Du påstår i denna tråd att epoxy inte fäster på uthärdad polyesterlaminat. Du påstår också att polyester fäster på epocylaminat. Då jag är en okunnig man i dess kemiska förvecklingarna (till skillnad från dig) ställde jag frågan via mail till en av Sveriges ledande företag när det gäller tillverkningen av Epoxy. "Hej Tommy, Det ställs en bra fråga i tråden; varför finns det inget polyesterlim? Jag kan spinna vidare på den tråden; varför lossade alltid skärmlagningarna som gjordes med plastic padding efter ett år, men epoxispacklet satt i flera. För att börja någonstans, så måste vi börja med molekylen. Epoxin innehåller flera grupper som är extremt vätande (bl.a. etergrupper). Dessa grupper återfinns i t.ex. tvättmedel och liknande. Epoxi har t.o.m. en vätning till kolfiber som är ett stendött material. Ett material där polyester aldrig skulle komma på fråga att användas. Men visst, polyester har ju en vätande förmåga, det syns ju. Polyester är en blandning av just polyester och styren. Detta aromatiska lösningsmedel är en enormt bra lösare och vätare. Så ja, styren är en jättebra vätare, polyester är det inte. Så när styrenet dunstat och till viss del reagerat in vid polymeriseringen, kommer polyestern att vilja dra ihop sig och skapar därför en dragspänning i limfogen. Dragspänningar i limfogen skall man inte ha. Liksom fel från början. Det var grunden, nu dina frågor: Vilken är NM. syn på hållfasthet mellan uthärdad polyesterlaminat och nytt polyesterlaminat och i förhållande till uthärdad polyseterlaminat och nytt Epoxylaminat!? Vidhäftningsmässigt får du ett bättre resultat om du lagar ett uthärdat polyesterlaminat med epoxi. Detta uttalande ligger till grund utifrån ovan skrivet. Att lägga polyester på ett polyesterlaminat blir mer en kosmetisk lösning. Se nedan. Hur är vidhäftningen mellan härdat Epoxylaminat och nytt polyesterlaminat? Då polyestern inte kan limma, trots vissa påståenden om detta, så kommer ett polyesterlaminat som läggs ovanpå ett epoxilaminat att vara mycket sårbart för skjuv- och fläkkrafter. Är anläggningsytan tillräckligt stor, dvs ordentlig nedslipning runt skadan, kommer rena dragkrafter att klara sig bra. Tyvärr är det inte de krafterna som är intressanta på en båt. Hur fäster polyestergelcoat på ett epoxylaminat? Den fäster inte alls, men den sitter tillräckligt bra för att du skall kunna måla med den över en skada som du lagat med epoxi. Samma argument som ovan. Gelcoat är bara polyester med mera styren och tillsatsmedel utöver pigment. Alltså risk för mer spänningar i skiktet. Men då skiktet oftast är tunt så blir spänningarna låga. Men någon direkt vidhäftning har vi inte utöver den rent mekaniska. Dvs att den sitter lätt förankrad i slipspåren. Kontentan av resonemanget är att polyester behöver en massa hjälpmedel för att kunna väta underlaget. Hjälpmedel som inte finns kvar efter härdning. I epoxin finns de med från början och är kvar hela livstiden. Jag anser att du lugnt kan fortsätta reparera skador i polyester med epoxi med föresatsen att det blir bättre än innan. Jonny Augustsson Laboratoriechef / Laboratory manager Quality certified since 1990 Nils Malmgren AB Box 2039 44202 Ytterby Sweden Visiting address: Valnäsgatan 6 442 52 Ytterby Direct : +46 303 936 13 Switchboard: +46 303 936 10 Fax: +46 303 928 55 WEB: http://www.nilsmalmgren.se -------- Vidarebefordrat meddelande -------- Ämne: Epoxy Vs Polyster Datum: Thu, 26 Feb 2015 16:54:50 +0100 Från: Tommy Andersson <thallatha@hotmail.com> Till: info@nilsmalmgren.se <info@nilsmalmgren.se> Har alltid trott att polyseter färster på uthärdad polyseter pga dålig limning. Men att en reparation av tex en båt av polyseter blir tillräcklig stark om man bara konar ut skarven tilläckligt mycket. Jag har också alltid trott att epoxy limmar betydligt bättre till uthärdad polyester än vad polyseter gör. Man får alltså en starkare reparation om man reparerar en båt av polyester med epoxy. Jag har också alltid trott att polyester inte fäster i tillräcklig omfattning på epoxy. I diskussion med en person på Maringuiden har jag fått den upplysningen att jag har helt fel. Kontentan av det sagesmannen säger är att epoxy fäster inte på uthärdad polyester. Det gör bara polyester. Polyester fäster däremot utmärkt på epoxy. http://www.maringuiden.se/forum/topic/76251-reparera-med-polyester-eller-epoxi-fukthalt-i-glasfiber/ Det känns ju ganska intressant, när man på amatörnivå har jobbat väldigt mycket med glasfiberlaminat sen början av 1970-talet och med reparationer av de egna båtarna och sen 2005 med epoxylaminat under vattenlinjen, att få veta (av en teoretiker) att alla reparationer man gjort under vattenlinjen på mina båtar är helt felaktigt utförda. Med reparationer menar jag grundstötningsskador, sätta igen onödiga bottengenomföringa, laga upp gamla reparationer som släppt pga för dålig slipning utkoning mm. Nu har jag personligen visserligen aldrig märkt några som helst problem med de perarationerna som jag själv utfört sen början av 1970-talet och definitivt inte med de som jag utfört med epoxy. Däremot har jag sett några enstaka skador i reparationer med polyesterplast som helt berott på dålig utlipning i det gamla materialet och att man plastat utanpå den gamla botenfärgen. Vilken är NM. syn på hållfasthet mellan uthärdad polyesterlaminat och nytt polyesterlaminat och i förhållande till uthärdad polyseterlaminat och nytt Epoxylaminat!? Hur är vidhäftningen mellan härdat Epoxylaminat och nytt polyesterlaminat? Hur fäster polyestergelcoat på ett epoxylaminat? Tommy Andersson Kungshamn

Nu är vi ju på en båtsajt så jag tänkte mest på epoxi som används får laminering av glasfiber i båtar. Har aldrig hört någon säga att du får en bättre limning med polyester kontra epoxi, oavsett om du ska laga en skadad polyester,vinylester eller epoxilaminerad båt. Det var mest det jag reagerade på och som förvånade mig lite men jag kan ju ha misstolkat allt Att epoxi inte fäster på vissa material är ju inte okänt tex peelply Jag har inte "pratat" om ett lim är bra eller dåligt utan endast om vidhäftning hur "BRA" en limning blir är avhängigt av många parametrar VIDHÄFTNING är en parameter. Vidhäftning påverkas av i första hand två krafter, Kohesionskraft och ytspänningsförhållande mellan lim och det material som limmet ska fästa på. Limmet som alltid är BÄST är lika uppfunnet som den bil som ALLTID är bäst, därför finns det fler typer. Epoxi i sig har många välkända fördelar men vidhäftningen mot alla material som har lägre ytspänning än epoxi blir inte hundraprocentig lika lite som ett MMA lim inte heller spontant fäster på t.ex. acelat-plast. Epoxi i sig är mycket starkare och tåligare mot i stort sett alla typer av belastningar än polyester men det finns många limtyper som ger mycket bättre vidhäftning, både lim som i sig är starkare och tåligare än epoxi som sådana som i sig inte tål särskilt mycket. Fast det kanske kan va en fördel att inte krångla in sig i en massa teoretiskt skitsnack när amatörer vill ha praktisk hjälp. Du kanske har mycket teoretisk kunskap, men det hjälper inte att man bara kan "tala till lärde män på latin" och inte "till bönder på bönders vis"

Gick på Mässan på Måndag. I vilken monter fanns du. Navionics hade väl ingen egen. Det ver ju tråkigt, med tanke på att jag gick på mässan på Måndag, enbart för att träffa dig. Nästa gång - skriv ut var man kan hitta dig.

Gick på Mässan på Måndag. I vilken monter fanns du. Navionics hade väl ingen egen.

Nu talade vi ju om L32;a och lång och kort ruff, och i mina ögon är den kortruffade varianten snyggare än den långruffade. Sen beror det ju på vad TS skall ha båten till. En L32;a är nog bättre än de alternativen vi diskuterade på telefon för ett tag sen, även om det finns en annan, något mindre koster med ett mycket bra pris just för TS.