toaen

Åh katten - är det så illa. Det blir alltså dyrt att va båtägare längst upp i norr!? Fast det var inte många båtar man mötte på sjön de första 14 dagarna. Jag tror det var 10 allt som allt. I hamnarna under den tiden var det uteslutande utländska båtar - och så vi -som egentligen också var långväga gäster. Den första svenska segelbåten mötte vi på midsommarafton. Vi på väg mot Töre. Han antagligen på väg från Töre till deras uthamn.Vi fick också erbjudande att segla dit och delta i midsommarfirandet där. Vi har det ju isfritt för det mesta här hemma -längst ut i väster - på västkusten. De två senaste åren har det inte varit nån is att tala om över huvud taget. Har tidigare lånat en plats längst in i hamnen, där jag monterat ett uttag på utsidan båtplatsägarens sjöbod, för att ha tillgång till ström när jag jobbat med båten. Killen som äger den båtplatsen hade först sin båt på ett annat ställe och sen den på land för att renovera motorn. Sen ett par år har han sin båt - en julle utrustad för fiske - på sin plats hela året, så jag har fått ligga på min ordinarie plats de två senaste åren. Strömmen är avstängd i hamnen vintertid och jag gick in för att kolla om jag kunde ligga på en av grannplatserna, nån gång runt nyår. Fick bryta nån centimetertjock is. På den ena kom jag inte in till bryggan och på den andra var det besvärligt att förtöja. När jag sedan behövde ström till ett verktyg - det mesta är ju batteridrivna idag - la jag mig på den platsen där det var svårt att förtöja. Jag låg ändå ganska skapligt, men min förtöjning såg mest ut som ett spindelnät. Annars har vi det väldigt bra här ute - fast det är nåt fruktansvärt med båtar under högsäsong. Däremot är det nästan helt myggfritt under sommaren.

Utan att ha räknat på det, tror jag att han måste flytta masten föröver en bra bit. Fast han kan kanske behålla genuan, men gör han det på befintlig mast flyttar han ju segelcentrumet akteröver och då blir den ju ännu lovgirigare. Ett mycket långt peke med ytterligare försegel, men det är nästan "mycket väsen för lite ull, som kärringen sa när hon klippte grisen" Men allt går - om man bara vill och kan. Det var en kille för ett tag sen som skulle rigga om en storfidra till Djonkrigg. Hur det gick vet jag inte. http://www.maringuiden.se/forum/topic/72430-djonkrigg-och-konvertering/

Snart sjösättning - och en annan som inte ens bestämt sig för när eller om jag skall ta upp!? Känns inte som om det har blivit nån större påväxt sen i fjol vår, men vi får vänta tills vattnet blir mera badvänligt och kolla. Seglade i Bottenviken 2004. Kåge (norr om Skelefteå) - Haparanda - Stockholm. En fin seglats med mycket upplevelser under 8 sommarveckor. http://thallatha.blogspot.se/2009/12/kage-haparanda-2004_23.html http://thallatha.blogspot.se/2009/12/haparanda-stockholm-2004_5761.html

Visserligen lite OT, men det är väl sällan nån större sjögång där jag seglar. Vågor över en meter är för min del oerhört ovanliga. Vänern och Vätterseglare har det naturligtvis det en del besvärligare - ehuru deras enmetersvågor äro betydligt krabbare.

Ibland får man så många konstiga tankar. Den tanken som slog mig var kolfiber och epoxy. Du får laminerar runt nyckelns "huvud" så du får till nåt snyggt - om du inte hittar nåt färdigt.

Tack för omtanken. Båten är faktiskt ett undantag, där hade min digra nyckelknippa lega på den lilla bänk som instrumentpanelen sitter horisontalt på. Men i båten har jag bara en lös nyckel till starten. Konstigt nog har jag aldrig glömt den när jag skall ut med båten. Det är nog betydligt värre med bilen. Där hänger hela härligheten i startnyckeln

Jag är så - vad jag är för nåt - så jag klarar inte av att ha en massa nycklar på olika knippor. Just den nyckeln som jag behöver glömmer jag naturligtvis att ta med mig om jag har olika knippor eller lösa nycklar. Många nycklar blir det. Köpte hos den lokala låssmeden platsöverdrag i olika färger - för synskadade har dessutom de olikfärgade plastöverdragen lite olika mönster ingjutna i plasten, så man kan känna vilken nyckel det är om man lär sig mönstren. Finns säkert att köpa på vilket ställe som helst som har med nycklar att göra. Lägg i varmt vatten, trä på nyckeln och kräng över. Nu hittade jag inte den enkla varianten som jag har, men väl en för gitarrfantaster. Nu var det bara "plankor" så det var inget för mig. Jag gillar mer akustiska orkestergitarrer.

Nu finns det ju faktiskt en Laurinkoster som heter L31. Det är en mindre variant av L32 http://www.laurinkoster.dk/Laurin_31/laurin_31.html Sen har ju L32;an förekommit i en del olika utförande och många var nog inredda av hemmapulare med varierande kvalitet och utförande.

Ja - ev i Oktober 2015, under förutsättning att båten finns i Kungshamn på Västkusten.

Nu är jag visserligen en gammal stofil, och appar i all ära! Vädret brukar va just som det är vid varje tillfälle och man måste anpassa sig där efter. De olika väderlekstjänsterna ger ju en liten fingervisning om varåt det lutar, men till syven och sist är det ju ändå de aktuella förhållandena är avgörande.

Man behöver väl inte så många olika säkringstorlekar. I min båt har jag automatsäkringar. De flesta 10 A, Några 16 A till bl.a kylen och autopiloten. Sen har jag en 35 A till Invertern. Kunde egentligen ha varit större, men jag fick den gratis på elfirman. Det är ju ledningen från elscentralen fram till förbrukaren, som i första hand skall skyddas.

Det pratas så mycket om sprutbyte för narkomaner. Det är aldrig nån som ens tänker på sprutbyte för oss plastgubbar. Fick för väldigt många år sen ett antal sprutor och kanyler av chefen på frugans jobb. Hennes man höll också på med en massa tekniska saker. Fast han använde sprutorna mera för att smörja på svåråtkomliga ställen. Själv använde jag sprutorna för att injicera polyesterplast i en delamineringsskada. Det gick faktiskt ganska bra och jag slapp såga upp ett stort hål i däcket. Tyvärr geggade sprutorna igen ganska snabbt. Om nåt parti driver igenom "sprutbyte" för "plastgubbar på amatörnivå" skall jag rösta på dem. Fast det fins ju andra typer av "sprutor" man kan använda.

Med en silikontub pestsmittar man botten för mycket lång tid framåt - alltid!? Kör man spackelvarianten får man trycka dit det med en japanspackel och hoppas på det bästa. Kör man enligt den metoden som jag beskrev ovan, häller man i den flytande lamineringsepoxyn uppifrån och den rinner ner själv. Eventuellt kan man hjälpa till med en nål och "pregga" i hålet för att ev. luftblåsor nere lättare skall ta sig upp. Lägger man sen på ett par lager väv och laminerar fast så är det hela bomsäkert.

Åh katten. Är det fler som har det så. Jag trodde det bara var jag som aldrig blev helt klar med det jag gör för mig själv.

Jag hade samma problem på min nuvarande båt för några år sen. Den gamla loggivaren var trasig och jag tänkte ersätta den med en helt ny. När jag tagit bort den gamlatrasiga blev det ju 5 hål. Ett stort och fyra mindre skruvål. Borrade upp hålet till skrovgenomföringen för den nya logg och lodgivaren, så att det täckte det stora och två av de små hålen. De två återstående hålen borrade jag upp med ett 5 mm borr. Man vill ju har rent material för epoxyt att fästa i. Dessutom tog jag en försänkare och försänkte både på insidan och utsidan. Man kan ju ta ett stort borr, men man måste då va väldigt försiktig när man försänker. Vis av skadan när jag skulle försänka med ett stort borr och borret greppade i materialet och jag borrade ett 10 mm hål rakt igenom materialet jag bara skulle försänka i, kör jag idag aldrig med borrmaskin. Har jag ingen försänkare till hands brukar jag snurra borret med fingrarna. Nu finns det ju människor som aldrig någonsin skulle kunna tänka sig att göra nåt för hand - i tron att det inte går, lathet, eller vad katten det nu är. Dom kan ju lämpligen köra borrmaskinen baklänges. Men en riktig försänkare är bäst. Skall man försänka för skruv har ju ett borr fel vinkel - för trubbigt. Satte en bit silvertape på utsidan och slog i lite ren epoxy i hålen från insidan så det fyllde upp hela hålet rakt igenom. Man vill ju inte gärna ha en luftblåsa mitt inne i laminatet. När pluggen härdat slipade jag ur en aning på utsidan och laminerade ett par små bitar med väv Spacklade även i de små hålen på insidan, slipade rent och la på nåt lager med glasfiberväv i epoxy även på insidan. I och med att bordläggningen lutade en aning blev ju inte hålen på insidan helt fyllda. http://thallatha.blogspot.se/2010/06/logg-och-lodgivare.html

Det var kanske inte så dumt för att få torkarna att gå i takt. Har visserligen tre rutor framåt i min båt, så jag skulle kunna ha tre torkare, men jag tror att jag nöjer mig med en - den framför inre styrplatsen. Har ju ingen större förkärlek för "elektronik" Däremot din spolning är inte så dum. Har du nån behållare där du kan blanda i lite typ spolarvätska i eller kör du med rent sötvatten. Det händer ju från och till att det hade varit bra med lite extra rengöring, fast det blir ju inte som på bilen förstås.

Det kan ju va vådan av att va borta från forumet för länge. Dessutom har ju vi som tillhör det fasta inventariet saknat dig.

Det kan va en framkomlig väg, även om jag alltid hävdar att glasfiberspackel är helt förkastligt, men just i det här fallet kan det nog platsa. Jasså - det var en trimaran. Det är ju ofta så när man ställer frågor ger allt för lite information om vad saken gäller. Fast alla kan ju inte va såna tjötpellar som jag.

Det ser ju nästan ut som det är i fören, eller är det en snipa!? Det svåraste är att får rätt topecoat/gelcoatspackel. Normalt hade man väl slipat ur och konat ner bortåt 10 cm från skadan, ungefär som jag markerat på bilden. Men vete katten om jag inte försökt att slipa loss allt som var löst inom markerat område. Kan du förstärka på baksidan!? i så fall hade jag slipat rent där och laggt på några lager mattor om det behövs. I så fall hade jag nog lagt i skadan från utsidan med det jag hatar mest - glsfiberspackel. Målat den platta delen i sin helhet med en topecoat kanske tom i en avvikande färg mot skrovet. om man gör det symetriskt och följer kanten så mycket som möjligt, sen kan man göra en liten utvikning precis vid skadan. Försökte rita i paint, men det blev inte så bra, men det är väl bara fantasin och det konstnärliga som sätter gränser, Men du kanske förstår hur jag menar.

Man kanske skulle plocka bort odörfiltret och kolla om man kan känna nån lukt. Man känner ju aldrig nån diesellukt från luftaren till dieseltanken, som sitter bredvid. Kom att tänka på en gammal avdankad journalist som bodde i ett grannsamhälle. Han var lite av en gnällpelle och rättshaverist. Skrev hela tiden insändare om allt mellan himmel och jord och de var i regel ganska tråkiga. Vid ett tillfälle svarade han på en annan insändare från en badgäst som ondgjorde att det luktade fisk på vissa platser i samhället - företrädesvis intill samhällets största industri - en fabrik där man la in sill och liknande. Journalisten skrev i sin insändare att det naturligtvis skall lukta fisk i ett fiskarsamhälle precis som det skall lukta koskit på en bondgård. Då steg min uppfattning om honom åtskilligt, från att tidigare ha varit ganska negativ, och båtar är ju egentligen nån riktig skit ...................

Du går väl in på sjöboden även idag, även om jag tycker det är krångligare nu än det var förr. http://www.maringuiden.se/user/ciaraud För en gammal stofil som mig, så är blir väl den digitala välden mer en inveckling än utveckling. Min egen båt vet jag i alla fall var den är. Den ligger på ordinarie båtplats - ja det gjorde den i alla fall går när jag var nere och kollade. Fast bilden är från förra Tisdagen - när jag lastat virke för ett jobb på Hållö på Onsdagen.

Det där var en konstig skrivning i mina ögon. Var katten skulle vattnet för vattenlåset komma ifrån. Skitvatten om man överfyller tanken. Men vad vet jag. Brukade handla mycket på Hjermans i Göteborg förr (var i närheten pga arbetet minst var fjortonde dag) Priset är från deras katalog. Nu för tiden handlar jag hos en lokala "skeppshandeln" Skulle dom ha 495 kr på prislappen och jag säger att Hjertmans tar ju bara 329 kr - så skulle jag få den för 329 kr. Om det nu är samma produkt. http://www.hjertmans.se/produkter/vatten-vvs/vatten-vvs-tankar/septitankar/odorfilter Annars verkar du ju va lika tokig som jag.

Om det luktar skit när du sitter i sittbrunnen en fin sommarkväll. Är då ett "odörfilter" för 329 kr för dyrt för att slippa det!? Gör du aldrig någonsin nått "onödigt" som kostar pengar. Jag har mitt utsläpp för luftaren till min toatank på i framkant på ena sittbrunnssargens framsida - på sidan av luftaren till dieseltanken. Bara misstanken att det skulle kunna lukta skit i sittbrunnen gjorde att jag monterade ett odör filter - det har aldrig luktat nåt. Nu hör jag kanske till den ovanliga kategorin av mänskligheten som inte reagerar för en kostnad på några hundralappar om jag gör nått i min båt som kostar ett stort antal 1000-lappar. Tank, riktiga slangar ett antal meter, bottengenomföring, do avstängningsvetil, sugtömmningsutag på däcket, ett stort antal slangklämmor, nivåmätare till toatanken, för att inte tala om rostfria skruvar och bultar. I det sammanhanget är ett odörfilter för 329 kr en spott i havet. Nån vattenlås skall man väl inte ha på en luftare. Då blir det ju ingen luftare. Jag har dragit min så rakt som möjligt och med lutning uppåt så gott det gick. Min luftare är 19 mm och den är 4,5 m lång. Vissa experter på luftning av toatankar, kommer att gå i taket när de läser detta, men det var enda möjligheten att få en snygg installation. Alla andra alternativ var omöjliga om man har det sinnelaget som jag har. Toatanken och sugtömmningen har fungerat alldeles utmärkt i de 4 åren jag har haft den.

Varför skulle det inte fungera!? Med en bogpropeller i fören kan du ju "putta" fören åt det hållet du vill. Finns det bara plats att montera tunneln och själva motorn och gärna ett extra batteri i fören så är det väl ok.

Nu har jag visserligen bara en torkare, men den har ju en koppling som gör att den alltid stannar i samma läge. Dvs den har en plus och minusledning fram och en manöverledning som ger den spänning via en strömbrytare som startar torkaren. Du skriver serie eller parallellkopling. I princip är all i en båt eller ett hus eller vad katten som helst parallelkopplat. Skulle du koppla de tre torkarna i serie på en 12V-ledning skulle ju spänningsfallet över var och en bara bli ca 4 volt och de skulle nog inte röra sig över huvud taget. Hade du haft två stycken 6 Volts torkare så hade du ju kunnat koppla dem i serie om drivspänningen var 12 Volt. Finns det verkligen inte anslutning för plus, minus och en styrledning på torkarna!?