toaen

Det är inte lätt. Läste i på Kryss (tror jag det var) om ett ungt par som byggde en specialdesignad båt - "Snowflake". De skulle plasta i rufftaket och hade ett hemskt slitgöra att få till det. Sen härdade inte plasten. De kom på att de i stället för härdare blandat i vaxlösning. Sånt som man blandar i gelcoat för att få topecoate. En tanke som slog mig. Du måste naturligtvis slipa rent under rufftaket. Man skulle kunna såga till nåt som liknar däcksbalkar i nåt skräpmatrialtex tre st. Kapa till en divinycellskiva i rätt mått. (Jo - Divinycell är ett varumärke) Skruva fast divinycelskivan på däcksbalkarna så att skivan får rätt rundning. skruvar med stora plast eller masonitbrickor. Plats nåt lager så mycket det går för brickorna på ovansidan och några remsor mellan "däcksbalkarna" på undersidan. Plasta helt med ett par lager på ovansidan och plasta färdigt med kanske några fler lager på undersidan. Slipa av de bägge sidorna lätt och se till att skivan passar i hålet. Jag hade ju gjort reparationen med epoxyeftersom det nästan är det jag uteslutande använder nu för tiden. Oavsett blanda till ett spackel. Epoxy och mickrobalonger eller polyester och talk. Stryk på rikligt på ovansidan, pressa in skivan i hålet och stämpa under med spillvirke mot durken. Det är inte del att ha avpassade stöttor som ett T och pressa upp med kilar. Finns att köpa i plast eller sågas till av trä. Täck väl under med plast som tar upp ev spackel som blir för mycket. Spackla i så mycket håligheter som möjligt runt om. När plasten härdat och stöttorna är borta, slipa av och spackla mer runt om om det behövs. Efter ärdning och avslipning plasta över sprickorna med ett par lager matta eller väv om det är epoxy du använder. Det var den tanken som dök upp i mitt huvud när jag läste din fråga.

Finns det inget företag som svetsar rostfritt där du bor (var det längst in i Gävlebukten!?) Själv bor jag i en liten håla. Det finns ett antal firmor som sysslar med just det här. Fast det är kanske en fördel att bo på en liten ort. Nästan alla känner alla och som gammal hantverkare har man ju nå relation till de flesta yrkesmän.

När jag läste tråden kom jag att tänka på en företagare på min hemort. Vid den norra infarten hade han satt upp en stor skyllt som var fullt läslig från vägverkets väg. En annan företagare hade frågat om han också kunde få sätta upp en reklamskyllt men fått nej. Företagaren som fått nej frågade företagaren som hade skylten hur han hade burit sig åt för att få lov att sätta upp skylten. "Vi har aldrig frågat - vi satte bara upp skylten" I var och var annan fråga som man svarar på gör man ju reklam för nåt!

På min gamla havsfidra stod ju masten på överbygget på en balk mellan de två delarna av skottet. När man satte ann vanten tryckte masten på skotten så de böjde sig. Stagade upp skotten med två stöttor. en på varje sida av balken SB och BB. I princip hade jag kunnat krökt skotten hur mycket som helst genom att sätta ann riggen. Efter att jag pressat in de två stöttorna och skruvat fast dem i skottet, sjönk överbygget bara en knapp cm, sen blev maststöttningen stabil. Vågade dock aldrig sätta an riggen efter Seldens rekommendationer http://thallatha.blogspot.se/2012/04/maststottning-pa-havsfidra.html

Det finns vissa saker jag alltid reagerar på. Du kan aldrig bli "kapten" på din båt hur mycket du än äger den - så till vida du inte har sjökaptensexamen. Däremot är det alltid en som är befälhavare ombord och har det yttersta juridiska ansvaret. Detta oavsett hur mycket seglatsen bedrivs i gemensam och helt demokratisk anda och i all samförstånd. Befälhavarens ord är till syvene och sist lag. Att inte följa befälhavarens order är ju myteri. Befälhavaren behöver inte va ägaren, men bör va utsedd och har tagit på sig ansvaret innan man kastar loss. Det finns ett gammalt talesätt som lyder ungefär; "The only way to get a good crew is to marry one."

Sitter röstjärnen stabilt fast, eller .............

Har varit på ett par träffar med Seldens ho SXK-väst. Deras budskap är. Spänn riggen med tumstocksmetoden. Med en wirespänningsmätare kollar du vad den ger för utslag när riggen är uppspänd efter anvisningarna. http://www.seldenmast.com/files/595-540-S.pdf http://thallatha.blogspot.se/2010/04/mast-riggtrim-hos-sxk.html

Jag har också monterat akterpegelsgivare i en klick sika innombords efter att jag testat med givaren i en påse med vatten. Det fungerade klockrent i ett par båtar. När jag gjorde det i min nuvarande båt, fungerade lodet när jag testade med givaren i en påse med vatten, När jag limmat fast givaren så fungerade inte lodet. Provade på flera ställen med lika resultat. Jag skulle ut och semestersegla, så jag fixade till en klamma som jag satte fast givaren i där den satt i en påse med vatten. Efter 4 dygn hade vattnet läckt ut ur påsen - då gav jag upp. Nästa år köpte jag ett lod med genomskrovsgivare.

Har ett kombinerat logg och lodinstrument. Givaren sitter ca 0,7 meter under vattenytan. Båten sticker 1,45 meter. Jag har aldrig gjort nåt för att ändra djupvisningen. Skulle lodet visa 1 meter, så har jag inte mycket vatten kvar under kölen. Tycker till skillnad från t.ex. Peter_K att det är intressant att se djupet och jag brukar ställa om instrumentet från att visa farten i stora siffror till att visa djupet. Går ofta smygvägar och tycker det är bra att veta hur djupt det är i de olika - ofta smala rännorna.

Den alltid mycket kunnige bhemac har alltid sin syn på tätningsmedel. I min värld är silikon absolut förbjuden i båten. Den kan pestsmitta ett stort område runt där den används. För tätning runt de tre små skruvarna och hålet för kabeln duger sikaflex gott. Så katastrofalt dåligt är det inte. Skall det dessutom öppnas och tas bort varje år, så ............. Nu är väl ett dränerigsbleck (som det heter även i min värld) väl inte den optimala lösningen http://www.hjertmans.se/search?q=dräneringsbleck Hade på nån båt en kabelgenomföring som hette SureThru Den hade nog varit mer lämplig här - även om den är betydligt dyrare. http://www.mitron.se/SURE-S/thru.html http://www.mitron.se/ Det finns säkert andar varianter. Den jag använder idag är betydligt klumpigare http://www.hjertmans.se/search?q=kabelgenomföring

Välkommen till MG Det där med att Gelcoaten drar åt sig massvis med vatten är en väldig överdrift. Gelcoaten är faktist en aning tätare än det övriga laminatet. Visst. Skrovet på en plastbåt är inte helt tät. Skulle en plastbåt som inte är epoxybehandlad dra åt sig mängder med vatten, så skulle min ha sjunkit för länge sen.Den har legat i sjön sen 2008 och de dagar den legat på land för bottenmåling mm är lätt räknade och dessutom inte varje år. Eftersom min fortfarande gör maxfart vid motorgång, funderar jag faktiskt på om jag skulle skippa upptagningen i år, som i regel sker nån gång före midsommar. Skrovet skulle visserligen behöva en omgång med vax, men våren är hektisk och eftersom det inte verka va allt för mycket påväxtning på vare sig skrov eller propellern, kanske jag nöjer mig att ta ett tag med "rotborsten" från nån långgrund sandstrand, när vattnet blivit badvänligt. Det är ju bara en gammal båt. Vaxa och polera du och njut av de fina farvattnen ni har där uppe i norr. När båten blir 35/40 år - som mina - och ser anskrämlig ut, kan du ju fundera på om du skall göra nåt drastiskt. Är båten bara 2 år så skall du över huvud taget inte en ha tanken på att måla skrovsidorna. Om det var botten du menade med att måla, så om den inte redan är bottenmålad så fungerar det nog utan där uppe. http://thallatha.blogspot.se/2009/12/kage-haparanda-2004_23.html

Varför dreja bi just för styrbords halsar!? Då får ju babordshalsarna väja för dig. Tänkte inte på det. Fast det är väl inte ofta man drejer bi, och där man gör det finns det nog inte så många båtar som behöver väja - eller!? Nån gång under 1980-talet använde jag tekniken när jag dörjde makrill. Skotade en liten fock och gick över stag. Blev lagom dörjefart om det blåste en del.

Varför dreja bi just för styrbords halsar!?

Lagar man över vattenlinjen är det polyester och glasfiber matta som gäller. Topecoten/gelcoatspacklet kan du lägga på direkt när du fått slipat till ev spacklat lite på skadan. Sen är det vattenslipning med allt finare papper som gäller för att få en fin yta på lagningen Det där med 15 veckor är om man skall laga en skada med polyester i tex botten på båten och sen måla över med en epoxygrundfärg. Det är BILTEMA som skriver 15 veckor och det är nog helt rätt. Det tar lång tid innan polyestern genomhärdar. Internationl skriver 4 eller 5 veckor, men jag hörde en kille som epoxybehandlat sin nya båt efter betydligt längre tid. Hela botten blåsade sig i epoxygrundfärgen Men det gäller ju inte i ditt fall med en skada ovan vattenlinjen.

Det handlar ju inte om att slipa ner. Det handlar mera om att matta ner och rengöra om båten inte varit bottenmålad. Jag skulle mattat ner med ett relativt fint papper. Lagt på ett par lager epoxygrundfärg, som bottenfärgen kan fästa på och sen bottenmålat. Det finns ett talesätt som säger att det enda på en båt som skall va rakt är vattenlinjen. Du har väl nån bra skitrand att utgå från. Lättast är det att slå ut med laservattenpass om man har utrymme på sidorna. Annars blir det traditionell metod. Brädor och snören. Eftersom båten inte har varit bottenmålad. Du har inte övervägt att låta den fortsatt va så och bottentvätta den några gånger under sommaren. Långgrund sandstrand och badbyxor (det sista spelar ju ingen roll för själva bottentvätten). Vet inte om den vita Scotch brite är ok eller om den river för mycket!?

och man får förstås köpa sådana som tål den förekommande strömmen.

Det är väl inte helt okonventionellt. Det finns en del förespråkare. Med tanke på min väldigt mångåriga erfarenhet av min egen dåliga rygg skulle jag aldrig vilja ha så stora batterier. Jag har 3 st 95 Ah AGM-batterier och ett 110 Ah Gelbatteri. Kopplade i samma bank (Anledningen är en speciell historia) Mina batterier är i det närmaste för tunga redan som de är. Hälften hade varit nog. Sånt tänkte man inte på när man var "ung och vacker". Nu när man nästan inte ens är "och" ångrar man att man inte tänkte på sådant tidigare. Att det blir några extra kabelsumpar mellan 4 batterier mot mellan 2 har rent kopplingsmässigt ingen stor betydelse. För mig personligen handlar de 4 extra tamparna och 8 extra anslutningarna inte ens om en bråkdel av en promille av alla de kopplerier av grova kabeländar jag gjort mig skyldig till under min livstid. Att det skulle bli nån mätbar skillnad rent elektriskt har jag svårt att tänka mig.

Jo det är skit med teakdäck. Nåt tänkare sa ungefär; " att lägga teakdäck på ett plastbåtsdäck, är det dyraste sättet att förstöra ett bra däck" Det är ju inte fråga om - OM det blir problem,utan NÄR. Det går ju möjligen att försänka skruven ytterligare en liten bit. Det finns speciella försänkare/borr för ändamålet som borrar både för skruven, försänker och borrar hål för pluggen. Nu tror jag inte att UV-ljuset på verkar så mycket under en plugg i ett teakdäck, att det blir något problem med vare sig epoxy eller sikaflex. Om du väljer att skruva ur skruven, försänka ytterligare ett par mm och skruva i skruven igen, skulle jag ända haft in nåt "gojs" typ sikaflex innan jag skruvat i skruven. Normalt sett behöver väl inte träpluggarna limmas, men i det här fallet, när teakdäcket blivit så tunt att man nästan slipat bort pluggarna, skulle jag nog lagt i lite tätningsmassa ovanpå skruvskalle innan jag slagit i pluggen. Sen får man ju inte lägga i så mycket att man inte får i pluggen. Kommer det in vatten i ett plastdäck med balsa i sandwichen så får man garanterat rötskador. Blir det tillräckligt omfattande blir reparationen kostsam. Fast det är väl nästan lika illa med typ divinycell som distansmatrial.

Han hade en Lillskär ( påminner om en Sälö ), Selcon fanns nog bara i hans drömmar. Det var väl en travestering på "Steve med Lloyden"

Sen reagerar jag lite för att TS ställer en sån fruktansvärt konkret fråga, att segla väldigt långt med en lite båt, som finns på ett ställe och och nästan förespeglar att båten skall tillbaka dit - Säffle. Sen visar det sig att han inte alls skall segla från Säffle till Helsingborg och tillbaka till Säffle, utan bara skall flytta båten till Helsingborg i år, för att nån gång i framtiden - nästa år - segla Helsingborg - Helsingförs - Helsingborg - Eller!? Det ger ju helt andra förutsättningar. Fast jag är väl kanske alltid lite för exakt och konkret i min tankegång.

Har själv seglat havsfidra i ca 10 år. 3-5 knop i medelfart är allt högt räknat. Har visserligen seglat ca 8 knop i medelfart vid två tillfällen under ca 30 och 50 distansminuter. Men det var saftig vind, slör, medsjö och medström. Hej vad det gick. Satt i sittbrunnen och "bälhöll" mig under delen av seglatsen. Att gå ner ruffen för att plocka fram lite mat var ett äventyr för en storväxt person som mig. Jag skulle beräkna en mycket lägre medelfart. Glädjekalkyler har aldrig legat för mig. Får du kryss blir ju vägen minst 50% längre. Man säger visserligen att;"måste man kryssa, så är man på väg åt fel håll" Det som är intressant i sammanhanget är att jag upplever det som att jag i regel är på väg åt fel håll. När jag segalde min storfidra från Kåge (strax norr om Skellefteå) till Stockholm via Haparanda, fick jag det till ca 800 distansminuter vid grovplaneringen. Verklig seglad sträcka blev 1002 distansminuter enligt GPS-en. Jag resonerade som så att 100 distansminuter i veckan var lagom takt (inklusive bil och busstransporter till och från båten) Begärde alltså 8 veckor semester och tjänstledigt plus 2 veckor lite tidigare för att ställa i ordning båten inför seglatsen. Med tanke på allt som finns att se längst upp i Bottenviken skulle jag kunnat sträcka ut färden till det dubbla. Seglatsen tog på pricken 8 veckor. Året därpå hade jag tre veckor till förfogande att segla storfidran ca 600 distansminuter från Stockholm till Kungshamn (på västkusten) Den turen tog exakt tre veckor. Jag bruka räkna baklänges när jag kommer i ett visst läge på färden. För att va framme på utsatt dag, måste jag va där den dagen osv. Det gäller ju att sträcka ut färden så långt det går. Man skall va hemma på absolut sista dan och inte flera dar tidigare. Sen skall man räkna med tid för liggdagar. Många liggdagar. Dåligt väder och intressanta ställen mm Brukar segla så där 30 till 50 distansminuter per dag. Sen kan det ju bli väldigt mycket kortare vissa dar. Du skriver om transport från Säffle till Göteborg. Vi gick från "Duse udde" till Trollhättan på en dag, för två somrar sen, ca 60 distansminuter. Då visserligen för maskin, och sen från Trollhättan till Göteborg nästa dag, med ett mycket långt stopp i Lilla Edet. På och avmastning och att trimma riggen tar ju sin beskärda tid. Du anger 1500 distansminuter och det är väl inte fel. La upp en rutt samma väg i mitt sjökort i datorn och räknade från Säffle till Helsingfors och åter och fick det till 1750 distansminuter. Då kan du nog lägga på ca 500 distansminuter på det. Nu har du ju ritat in flera långa överseglingar på över ett dygn och mer. Såna slukar ju distansminuter mer än om man hoppar från hamn till hamn. Tror absolut att du klarar det om du är så flexibel så du kan lägga 3 till 4 månade på seglatsen. Kör hårt i början, ta det lungt på på de fina ställena där det finns nåt att se. Sen kan du köra hårt på slutet - från Falsterbokanalen och hem. Västkusten kan du segla så många gånger du vill senare. Du kanske kan få nån medseglande för första sträckan och någon delsträcka. Du ritar seglatsen direkt från Helsingfors till Gotland. Du har ju Tallin och den Estniska kusten mitt mot Helsingfors. På väg från Gotland har du ju Utklippan om du inte besöker den ön på utvägen och skall du till Bornholm så är ju Christiansö strax norr om Bornholm en absolut nödvändighet att besöka. Gotska Sandön är en av mina absoluta favoriter, men jag åker hellre dit med turbåten från Nynäshamn än på egen köl. Man måste svajankra och det är mycket beroende av väder och vind. Hallands Väderö vill jag varna dig för. Besök inte ön vare sig på vägen ut eller hem. Ett besök där kan spräcka hela din tidplanering. Först gången jag var på Hallands Väderön blev jag kvar en hel vecka. Har den skiss i PDF-format på leder och ankringsplatser som jag gärna delar med mig av om jag bara får en riktig mailadress. Mitt mail är thallatha (alfakrull)hotmail.com Fast nu har Hydrografica gjort ett riktigt sjökort i specialformat över Hallands Väderö http://www.hydrographica.se/

Börjar få ordning på pappersjökorten. Det blir två buntar i plastfickor med båtsportkort. Oskarshamn till Falsterbokanalen plus ett översiktskort för Östersjön. Falsterbokanalen till Kyrkesund plus ett överiktskort för Öresund, Kattegatt och Skagerak. Bohuskorten var mina gamla och jag ville åt plastfickorna så de korten som fanns fick sitta kvar, Finns även kort från Grebbestad och norrut.Fast du går väl knappast korr om Grindholmen på denna turen. Vill minas att de korten i den absoluta närområdet var så sönderlästa och påverkade av saltvatten att de inte höll ihop. För att jag skall byta kort vill det nog till att de gamla är helt skrot. Bra att du inte kommer på 14 dagar. Då hinner jag rätta det mesta till dags dato. Du vet vi pensionärer behöver ha nått roligt att greja med. Nu måste jag gå ut och fixa lite med altanen och en ställning till mitt förråd av "bra att ha"-virke under altanen. Livet består av en väldigt massa måsten och alldeles för lite segling. Fast på Onsdag åker vi till Hållö. Kanske inte lika pen´t väder som förra onsdagen. Men kaffe (med eller utan mjölk) blir det kl.09.30

Vad blev det för plotter? Hur får vi över pappersjökorten? Kommer du vägen om och hämtar dom? Nästa helg är jag inte hemma, men jag kan ju lämna den nån stans. Nej jag tror inte alls du är sugen på att sjösätta. Du brukar ju aldrig va speciellt het på gröten. Jag känner däremot en som är fruktansvärt sugen på att få se din nya båt, så du får skynda dig att sjösätta och göra en snabb resa hem. Det är bra att ha kyl. När jag seglade hem min storfidra, under ungefär samma tidsperiod, var sista stället jag kunde byta kylklampar Nynäshamn. Dessutom var isoleringen i kylboxen obefintlig i överkant. Man måste ju ha mjölk i kaffet, eller har du blivit vuxen och lyckats vänja dig av med det. Där du tillbringar mestadelen av din tid är det väl inte så lätt att få tag på mjölk - eller!?

Sverige är ett fantastiskt båtland. I stort sett så har vi en fantastisk skärgård från Haparanda till Hanö (på gränsen mellan Blekinge och Skåne) Kusten varierar ju naturligtvis i mer eller mindre intressanta avsnitt och tätare skärgård eller öppnare sträckor För en annan som gillar naturhamnar framför gästhamnar och städer,är sträckan mellan Hanö och Nidingen/Tistlarna (söder om Göteborgs södra skärgård - väst Kungsbacka) Bara en transportsträcka - en ganska tråkig sådan. Med ett eller kanske två undantag. Hallands Väderö är den främsta som jag aldrig har tröttnat på. Ven är väl ok att ha besökt nån gång. Sen finns det ju många - flertalet - som gillar de danska hamnarna. För en annan som är lite av en enstöring och dessutom nykterist det inte alls lockande. Efter Tistlarna börjar ju en tät och fin skärgård och norr om Vinga den Bohuslänska, som sträcker sig upp till Norska gränsen. Den skärgården ligger ju i toppklass bland de Svenska skärgårdarna, speciellt den norra delen. Ur egoistisk synpunkt är det tyvärr allt för mycket båt under högsäsong, men å andra sidan som pensionär med båten i drift hela året har jag ju möjlighet att njuta av den nästan tomma skärgården 10 månader om året. Att det kommer en massa båtturister och landburna dito är ju ändå en mycket stor fördel ekonomiskt sett för vår region.

Det är möjligt att det är så. Det står en liten plotter på en ställning med liggunderlag under, på mitt skrivbord. I plottern sitter digitalt sjökort från Oskarshamn till Smögen. Ja Egentligen hela Östersjön, Bottenhavet, Bottenviken och Finska viken. Hela Svenska västkusten och Norska Sörlandet. Det kortet är från April i fjol. Har försök att ta del av den uppdatering som jag trodde man skulle få gratis i ett år, men lyckades inte med det. På ett Sd-kort i en liten plastask bredvid finns sjökort över Tyskland (ner till hHolländska gränsen), Danmark (även västkusten), Svenska Västkusten och Norska Sörlandet. Det kortet har några år på nacken (3-4) Vi hade ställningen, men med en större plotter, på vår seglats mellan Västervik och Härnösand. Surrade vi fast plotter mycket noga på sittbrunnsbänken första dagen. Sen kom vi på att den stod bra pga liggunderlaget, bara vi ställde den på sittbrunnsbänken. Vi hade inte direkt nåt pen´t väder under andra halvan av färden, men plottern stod stadigt. Plockade också hem de tycka sjökorten över Danmark - från Bornholm och upp i Öresund i dag när jag var nere och såg till båten. Resten pappersjökort av sträckan Oskarshamn till Göteborg ligger på vinden. Jag får väl plocka ner dem och rätta dem till dags datum med hjälp av min läsplatta som jag har uppdaterade kort på. Pappersjökort över Bohuskusten har du väl själv - å andra sidan så hittar du väl ändå. Skulle så inte vara fallet får du ringa när du närmar dig Göteborg, så får vi komma ner ett gäng och lotsa dig.