toaen

Fast Olle Landsell seglade en havsfidra, som är 25 fot. Dvs 6 meter.Det är ju en ganska liten båt.Han tog dessutom fidran på fraktbåt från våra farvatten till Portugal - tror jag att det var. Hans resonemang var att en motor tenderar bara att krångla och tar upp en massa plats i en liten båt. Seglar man i huvudsak på havet, många dar i sträck, behövs ju inte motorn. På många ställen ute i världen ankra man ju dessutom på utsidan land. Jag har själv seglat havsfidra i 10 år. Den hade en trött MD1 som krånglade många gånger och jag var tvungen att ta mig ur många besvärliga ställen och lägga till i hamnen för bara segel. På min nuvarande båt, 28 fot 4,5 ton, tappade jag propellern sista dagen på "semesterseglingen" förra sommaren och var tvungen att att ta mig ur en smal och grund ränna för bara segel. Jag fick gå ut tidigt på morgonen i den svaga landbrisen och sen kryssa hem. Det påstås ju att de första fiskarna som satte in motor i sina båtar, stoppade motorn utanför hamnen, hissade segel och seglade in. De litade inte på motorn, men segla kunde de. De gånger motorn krånglar får man ju planlägga betydligt mer, ur man skall ta sig in och ut ur hamnar. Skulle det inte gå att tex ta sig ur en hamn för segel, så får man vänta tills vinden vänder. Det är egentligen bara en fråga om träning, men idag klarar många nästan ingenting om de inte har nåt maskinellt som gör jobbet.Skruva i en skruv utan skruvdragare tex Själv har jag ingen större förkärlek för motorer - snarare tvärt om, men jag skulle nog inte vilja va utan motor i min stora båt. Min lilla bohusjulle - bilden uppe till vänster - är inga problem att hantera utan motor.

Olle Mattson har jag helt missat. Har nog inte läst något av honom. Kommer i så fall inte håg det. Du behöver inte va avundsjuk. Jag kommer nästan inte ihåg nåt. Det är nästan bara de gånger det gått lite tokigt, som grundstötnings och andra tabbar jag gjort som jag kommer ihåg. Mina närmaste tycker att jag borde glömma bort betydligt mer än jag gör - vissa historier har de hört ett otal gånger.

http://www.tackelochtag.se/

Du tänker kanske på Åke Mattson!? Det är fler som sagt, men jag tror inte det skulle bli så intressant, men Åke var ju en fantastisk berättare. Du kan ju börja att läsa här,sen kan du ju systematiskt gå genom min blogg - det är gratis. http://thallatha.blogspot.se/2010/05/ake-mattson.html

Det är inte dumt med ankarvikt, men det kan ha sina risker. Seglade från Luleå nån vecka efter midsommar 2004. När jag kommit en bit söderut öppnade sig plötsligt himmelen och regnet bara vräkte ner. Såg att det fanns en ganska lång brygga på en ö, på babord sida (öster) På ena sidan låg det en trimaran längs. Tog ner seglen och gick in och la mig längs bryggan mitt emot trimaranen. Ner i båten, fick av mig de våta kläderna och tog mig en kopp kaffe. La mig på kojen och somnade till regnet som smattrade på ruffen. Vaknade av att nån bankade på båten. Det var ett strålande solsken ute. Mannen som bankade var inte direkt nåt solsken, utan mycket irriterad. Jag hade lagt mig på den platsen han och hans båtkompisar alltid brukade ligga på och krävde att jag skulle flytta mig. Killen hade lagt sig med sin segelbåt på den lilla biten på bryggan utanför mig och med akterankare. La svärsonens Bruceankare i gummibåten och rodde ut det en bra bit. Förhalade båten så att den låg på fenderavstånd till den arge mannens segelbåt. För att de två motorbåtarna som var med i sällskapet, inte skulle störas av min ankarlina när de skulle köra över, hängde jag på min ankarvikt. Fabrikstillverkad, som jag fått av en granne.Det var första gången jag använde den. Den irriterade mannen blev inte mindre irriterad. Jag skulle naturligtvis lagt mig längst in på bryggan, så hans två motorbåtskompisar kunde lägga sig alldeles på insidan av honom - som man alltid brukade ligga. Jag struntade fullständigt i honom och gick i land och tog en promenad på ön. När jag kom tillbaka till båten hade jag inte lust att stanna kvar. Fikade, startade motorn, lossade förtöjningarna och började hala mig ut i ankarlinan. Att jag hade hängt ut ankarvikten hade jag totalt glömt bort. Innan jag kom på det hade den hoppat av min ankarlina och föll till botten - trodde jag. Hur det nu bar sig, fastnade min ankarvikt i den irriterade manens ankarlina och när jag drog upp ankarviten drog jag loss hans ankare. När jag fått upp mitt ankare gick jag in och la mig på nocken på bryggan. Det fanns ingen i segelbåten, men i en av motorbåtarna fanns det folk. Killen med segelbåten var ute med familjen i en mindre båt och satte garn. Talade om vad som inträffat, hissade segel och seglade till Rödkallen.

Jag brukar ha 3-5 meter kätting på mina ankare. Köpte en L32 i På Svinninge. Det fanns massor med ankare av olika slag. Inte något hade kätting. Första turen var dottern och svärsonen med. Vi ankrade i en bukt mellan en massa öar SE St Älgö, för eftermiddagskaffe. Ankarde och draggade. Ankrade om ett par gånger med samma dåliga resultat. När jag till slut tog det stora stockankaret låg vi still. Svärsonen hade ankrat där många gånger och aldrig draggat. Nästa gång jag kom till båten låg svärsonens 16 äkta Bruceankare med 5 meter kätting och 50 meter multiplatelina ombord. Själv hade jag med mig 20 meter kätting i 4 metersstumpar för de mest användbara ankarna.

Om jag avbrutit plastningen och plasten härdat, brukar jag dra över ytan med ett grovt slippapper. För hand eller maskin. Även om man rullat väl blir det ofta ett och annat lite glasfiberstrå som sticker ut, och det är ju inget vidare vid den fortsatta plastningen.

Problemet med silikon är att om man använder det och tänker måla inom ett visst område nån gång i framtiden, så har man avhänt sig (gjort det omöjligt) den möjligheten. En bra princip är - aldrig silikon på en båt, och nästan ingen annan stans heller. Sen får vi höra vad bhemac anser om sikaflex. Själv har jag aldrig haft något problem med Sikaflex under väldigt många år.

Vilka landkrabbor ni är hela bunten. Har inte ens börjat fundera på när jag skall ta upp, men det blir väl nån gång för midsommar, med sjösättning ett par dar senare. Hållö Hamn första Onsdagen i December 2014 Smögenhamnen 2014-12-31 ca kl 10.30 foto Torbjörn Larsson, Smögen Islägg i januari 2015 Hållö 2015-04-08 Tisdagen 21/4 2015

Jo nån form av barlast måste man ju ha. Betong med kanske ingjutna kullerstenar blir ju stabilare än om man bara har kullerstenar. I min bohusjulle, som ju är en plastkopia av en seglande bohusjulle från 1800-talet har man staplat blytackor i den smala och grunda kölen. Nu räknar jag väl inte din båt till det jag kallar skutor. Att man plastar skutor är vål inte så vanligt, även om det förekommer, men träbåtar i den storleken som din är det inte helt ovanligt att man plastar för att förlänga livet på. Jag kommer inte ihåg vad man sa om vem som plastade "Tores båt" eller när. Skulle det ha varit när Tore var i sin krafts dagar är det nog tjockt plastlager. Plasten var billig på den tiden - till skillnad från idag. Är jobbet ordentligt gjort så klarar sig båten länge, men visst kan träskrovet få rötskador. Är det bara skapligt med plast på skrovet kan man ju nästan plocka bort träskrovet på en mindre båt.

Mellan Lilla Edet och Lilla bommen Finns ju också Kungälv med en liten gästhamn. Betydligt billigare än Lilla Bommen. Priset i Lilla bommen får väl kompenseras av att vi hade en trevlig båtgranne när vi låg där sommaren 2013 på väg ner för älven. Båtgrannen hade en segelbåt av modell Forgus31. Kommentarerna i länken om Gästhamnen i Kungälv tycker jag är allt för negativa. http://www.batsidan.com/hamn/kungalv/ Nu har jag väldigt låga krav på hur allt är, bara det finns nån ok möjlighet att förtöja. Allt annat jag behöver - och det är inte mycket - har jag ombord. Inte så stor och ganska trång hamn, med ett smalt inlopp, både från Göta älv och Nordre älv. Om jag måste välja mellan Lilla Bommen och Gästhamnen i Kungälv, hade jag valt Kungälv.

Eller så blir det som för mig - jag kom aldrig iväg. Skulle jag komma loss från ekorrhjulet och sticka nu, skulle jag ta min gamla Storfidra -25 fot - och sätta i stånd. Ganska lagom båt för max en man av min storlek..

Den polisen var ju en högst normal och tänkande människa, som de allra flesta poliser och de flesta privatpersoner. Att det sen finns ett antal människor mellan 0 - 100 år som aldrig blir vuxna är ju beklagligt Barnen har tydligen fått lämna intensivvårdsavdelningen http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vattenskoter-valte-fyra-till-sjukhus_4511462.svd Hoppas att det går bra för dem alla. Hur och varför får väl polisen utreda. Om olyckan skedde pga av vårdslöshet eller om det berodde på nåt annat. Det är kanske tur att alla tabbar jag gjort under livet inte kommit till allmän kännedom.

Att det bara var vattenskotrars bärighet och möjlighet att bärga och vilka risker det är med att köra en dylig, tyckte jag inte framgick med all tydlighet. Det det syntes mig snarare va några bifrågor som du slängt med. Ju snabbare och ju mindre en farkost är ju farligare är de för de som kör dem. Vi hade ett antal trängmotorcyklar på jobbet. Vi anlitade en utbildare i just körning med terängmotorcyckel. Jag har för mig att kursen var ett par arbetsdagar per gubbe. Då ingick teori, med lagstiftning, och säkerhetstänk och naturligtvis praktiskt handhavande. Från körning på slät asfaltsplan till att köra över krondike och att vinscha upp motorcykel med det obligatoriska släpet (för att den inte skall kunna slå runt baklänges och krossa föraren) upp för branter. Det var en mycket nyttig kurs och efter den kunde vi använda motorcycklarna till enormt mycket mer än innan. pga att vi lärt oss hantera dem. Vatteskotrar, snöskotrar, terängmotorcyklar och vanliga motorcyklar kan va livsfarliga redskap om man inte har kunskap om hur de hanteras. Kan man hantera dem så är det fantastiska hjälpmedel i olika situationer. Det är ju lätt för många i dag, att bara ta upp plånboken och köpa sig nåt häftigt. Sen är det väl med de flesta som det är med mig. Tio år efter att jag börjat få problem med ryggen förstod jag fullt ut att jag borde ha börjat träna 25 år tidigare. Men då var man ung och vacker och stark och hade inga problem. Totalt ointresserad av sånt trams som lek och idrott, men älskade att jobba. Sen drabbas man av eftertankens kranka blekhet. Det är väl så när man skaffar sig en häftig leksak, är det bara kul att använda den. När olyckan väl har hänt inser man att man borde ha läst instruktionsboken innan och lärt sig använda den.

I min värld är kablarna antingen 25 mm2 eller 35 mm2, men det finns kanske varianter. Räcker 25 mm2 som är skarvad fram att lägga på direkt på frånskiljaren, så tycker jag det är det bästa. Jag hade inte skarvat en 25 mm2 kabel om den var tillräckligt lång. Sen måste man ju ha lite krav på hur kabeldragingen ser ut. Det skall ligga snyggt och prydlig och väl klamrat och inte gena över hur som helst - fast jag är väl yrkesskadad. Att ha en onödig skarv kan ju bara ställa till problem. Hur är pressningen utförd mm mm. Pressning och kabelskarvning är en "vetenskap för sig" Sen är jag lat, så om nåt fungerar så frestas jag alltid till att inte göra nåt åt det. Hade en gammal bil som startade när den var kall. Om bilen stannades när den var varm, så startade den inte. Bytte nästan allt. Varje gång jag gjort nån form av åtgärd. Dvs rört på de grova kablarna till startmotorn, så gick startmotorn. Det enda jag inte hade varit i närkamp med var kabelskon till plusen på batteriet. Krympplasten över kabelskon var så röd och fin och helt och ren. Den såg ny ut. Till slut var det bara den jag inte tittat på. När jag skar bort krympplasten fick jag se eländet. Det var hur mycket oxid som helst i och runt kabelskon - det som täcktes av den röda krymplasten. Efter att kapat bort kabelskon och pressat på en ny, fungerade startmotorn perfekt - alltid.

Du får väl höra med "Tore på Sluttet" Mannen som ägde båten i en väldigt många år. Båten hade ju enligt uppgift en gång varit en "Kvase" dvs den hade under en period en inbyggt sump. Tore hade ju båten som fritidsbåt under många år och det är säkert betong som lagts dit som barlast. Nu har jag inte sett Tore på nåt halvår, fast det kan ju bero på att jag inte rör mig i samma delar av samhället som han. Brukar ibland käka på samma lunchrestaurang som Tore och det är där jag brukar träffa honom, men jag har inte varit där på länge. Fast nästa vecka är jag "gräsänkling" och då kan det nog bli ett och annat besök på "Fregatten".Träffar jag Tore får jag fråga honom närmare om båten.

Det klagas ju mycket på vattenskotrar. På väg norrut vid Bohus Björkö för ett par år sen mötte jag två vattenskotrar som körde ganska fort. Jag blev ytterst förvånad över hur lite sjö de rev upp. Jämfört med alla de felkonstruerade flytetygen som förpestar och miljöförstör i våra farvatten i parti och minut, så var mötet vattenskotrarna en positiv upplevelse. Studsade till lite när nyheten kom på radion. De sa Kungshamn och tillade Uppsala. Hoppas att det går bra för familjen. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20675957.ab

Helt riktigt. Man skall inte skräpa ner i naturen. Slänga papper och liknande. Dessutom har du ju utmärkta möjligheter till sugtömning. Lägger till vid en stadion. Öppnar det övre locket och stoppar ner slangen direkt i tanken under och suger till det är tomt.

Jag läste väl lite slarvigt. Min julle är nog bara 4,5 meter, men skit samma. En öppen båt är ju ganska liten oavsett. Dom är ju ytterst begränsade när det gäller väder och vind, seglingsområde mm. Min minsta havsgående koster var 6 meter. Egentligen inga problem att segla jorden runt med. Min nuvarande båt 28 fot är en skaplig båt, men den skulle jag nog inte vilja segla att för långa havsseglingar med. En saftig överbrytande sjö, så ryker det klena överbygget. Med den båten går jag nog inte gärna ut om det blåser mer än 20 m/sek om jag inte absolut måste. Där kan du ju köra 2-kfärg också. Tänk på att alla ytor som du går på skall va halkskyddade.

Jag målade om min lilla julle med ungefär samma mått som din för några år sen. Den tidigare ägaren hade målat båten med toplack utan något som helst underarbete inför försäljningen. Den såg ju snygg ut. När jag spolade av båten med högtrycken försvann det mesta va toplacken. Skall du måla behöver du inte laga upp gelcoaten. Eller du skall inte under några vilkorsvis lägga på ny gelcoat om du följer det råd jag ger nedan. Det bara sabbar ditt jobb. Jag målade min julle med en halvbred pensel. En kopia på en gammal träbåt kan gärna se penselmålad ut. Slipa gör rent och spackla upp ev skavanker med epoxyspackel. Slipa skrovet så slät som du vill ha det. Ju bättre underarbete, ju bättre resultat. Lägg på ett par lager epoxygrundfärg typ Gelshield. Lägg på ett par lager tvåkomponents färg. Färgen målas med fördel vått i vått. Vi målade en 27-fotssegelbåt på det sättet. Vi var två man. Den ene la på färgen med roller och den andre gick efter med planstrykare. När vi målat ett varv tog vi en kopp kaffe. Sen var det läge att måla ett varv till. För varje varv vi målade, ju bättre blev det. Har för mig att vi målade tre varv - sen tog färgen slut. Med en sån liten båt får du nog ta en mycket lång kaffepaus mellan varven. Hur lång beror ju lite på målningstemperaturen. Är det lite för kallt har jag för mig att man måste späda färgen för att den inte skall rinna. Annars är det målningsanvisningarna som gäller. Montera en rostfri skena under kölen som slitköl. Nästa gång jag skall måla en båt, kommer jag att använda den här färgen. http://www.de-ijssel-coatings.se/ Nu har jag inget större ekonomiskt sinnelag, bara det jag gör blir bra. Dessutom har generalagenten för Sverige sin försäljning i min hemmahamn, så det är bara att svänga förbi för min del. Dom lär också va duktiga att ge råd, vad jag hört. Färgen läggs på med roller och får ett sprutmålat resultat. Viktigt som vid allt målningsarbete. Underarbetet och temperaturen. OBS En båt som är målad i botten med tvkomponentsfärg bör inte stadigvarande ligga i vattnet - men du skulle ju ha din på trailer

Det finns nått som benämns lövtunt. Teakfaneren på plyfa är vanligtvis betydligt tunnare än lövtunt. Skall man göra nåt i plyfa på en båt som tex ett bord så bör man köpa plyfa som har ett fanerskickt på ett par mm. Håller på att bygga om ett gammal kombinerat bord till förpiken och iläggsskiva mellan förpikskojerna. Det var byggt av en tjock teakskiva med tjock teakfaner på bägge sidor och teaklister runt om. Bordet skall bli ett fällbord i sittbrunnen. Ett alternativ är ju att klä en plyfaskiva med däcksribbor av teak och göra en fräst ram runt om. Sen nåtar man det hela. Starkt stabilt och framför allt snyggt, men lite pilligt att göra. Fast det finns ju färdiga såna bord att köpa. http://www.frewi.se/HTML/Bordstillverkning2.htm När jag såg din skiss tänkte jag på Lagunafästet, men de är nog inte riktigt vad du tänkt dig. http://www.hjertmans.se/produkter/inredning-dacksutrustning/bord-stolor/bordstativ/bordsunderrede-lagun http://www.hjertmans.se/produkter/inredning-dacksutrustning/bord-stolor/bordstativ/fallbart-bordsstod-rostfritt

Att plasta uppåt är inte vare sig lätt eller trevligt. Därav mitt förslag ovan. Det är mycket lättare att plasta nedåt. Divinycell och liknade fabrikat av cellplast måste ha ett mycket högt tryck för att få maximal infästning. Nästan omöjligt att åstadkomma. Detta enligt en ägare till ett större plastbåtsvarv. Det var därför han föredrog rutskuren balsa som sandwichmatrial vid däckstillverkning. Om jobbet utförs rätt blir det mycket bättre med balsa än divinicell. Tyvärr tänkte nog många plastbåstgubbar mer på ackorden än att jobbet skulle bli väl utfört under plastbåtarna guldålder på 70 och 80-talet. För ett sånt jobb som ditt skulle jag nog använda hel divinycell - dvs inte rutskuren.

Det är ju så vi gör hela tiden. I förgår tankade jag RME-diesel i dunkar, på den lokala PREEM-tappen. Tankmätar stod så nära noll den kan och det hade ju varit taskigt att få dieselstopp. Mina arbetskompisar som följde med mig till Hållö i går,hade nog blivit måttligt glada om jag blivit tvungen att segla pga dieselstopp. En av killarna (69 år), som jobbat som Lastbils- och busschauför hela sitt yrkesliv la naturligtvis märke till att tankmätaren stod nästan på 0. 30 liter gör i det närmsta ingen skillnad. Fast ibland klara man sig en hel sommar på just 30 liter Med tanke på alla transporterna jag har under Maj, så får jag nog snart gå till Nordens skeppshandel och fylla tanken, med RME-fri diesel snart.

Den nya lagen om båtoaletter är väl underbar. Lastade material för ett jobb som vi håller på med på Hållö varje onsdag förmiddag på tisdagseftermiddagen. Har länge funderat på att jag inte tömde toatanken efter den senaste längre seglatsen i fjol höst. I det mycket fina vädret passade jag på att gå den styva distansminuten till vår tömningspump. Ett "slurp" så var tanken tom. Plattläns hem. Då det är den sämsta riktningen att segla, rullade jag ut Genuan och seglade halvvind ut till Hållö och sen gick jag på slören hemåt. Hade det inte varit för sugtömmningen hade aldrig den turen blivit av.

Finns det inget företag som svetsar rostfritt där du bor (var det längst in i Gävlebukten!?) Själv bor jag i en liten håla. Det finns ett antal firmor som sysslar med just det här. Fast det är kanske en fördel att bo på en liten ort. Nästan alla känner alla och som gammal hantverkare har man ju nå relation till de flesta yrkesmän. Har försökt. Mailbombat varenda firma jag kan komma på men eftersom vi har Korsnäs och Sandvik inom några få mil så utför de flesta firmor bara jobb på dessa fabriker. Vilket förvisso kan förstås, privatpersoner har jag förstått kräver lite extra än stora företag... Det största problemet är att du mailbombat. En hantverkare tycker bara mail och datorer och sånt är nån riktig skit och bara nått som stör den ordnade verksamheten. Bästa är som sagts, gå in till verkstaden och fråga snällt. Och stressa dom inte. Ha kontanta pengar att betala med. Brukar alltid ha gott om kontanter och ett antal hundralappar och lite annan växel att betala med om jag skulle få grejorna med en gång Om det är nåt jag vill ha tillklippt och tex bockat, kan dom säga;"jag skall försöka ordna det till helgen" då är det ok för min del. Den firman jag går för det mesta har hittills alltid hållit vad de lovat. Synd att jag inte skall till Stockholm under överskådlig tid - kanske inte ens före till Hösten - annars hade jag lätt köpt det du behöver.