toaen

Man kan ju sätta en extra remskiva i centrum på svänghjulet. Hade så på en MD2b. Generatorn sitter ju i så fall i ett fäste på motorn. Dynastarten laddar startbatteriet och den extra generatorn förbrukningsbatteriet. Funderade på den lösningen på en MD1(a). En kompis varnade för att man kunde få problem i starten om batteribanken var mycket urladdad och man skulle starta efter en dags segling och man hastigt behövde motor. Men det finns metoder för att fördröja att den extra generatorn börjar ladda.

Du får åka till Stràné! Absolut inte för att se på film. I Stràné har jag varit varje arbetsdag under halva mitt yrkesliv - det får räcka. Sen är jag inte så filmintresserad - trotts att jag gärna ser en massa filmer om "ond bråd död" på TV.

Det var längesen man kunde gå på bio här hemma. Anledning - man har helt enkelt lagt ner biografen.

För mig var det när jag upptäckte att reglerna för vinterliggande ändras kraftigt av det försäkringsbolag som jag har haft sen 1972, som gjorde att jag bytte bolag. Har viterförvarati sjön halva tiden sen dess. Enda försäkringsskadan jag haft var pga höststormen 1969, så man har betalat för många andra båtägares skador. Fast ansvarsförsäkringen gentemot andra båtar är kanske den viktigaste.

Kollade precis - fick ungefär 30% höjning

http://www.nicklasson.se/ Fast det borde ju finnas mekaniska verkstäder i Trollhättan.

Utanför lektionssalarna? Ytterst få. I dag med GPS och båtens läge visat på ett sjökort kommer man ju ganska exakt dit man har tänkt sig. Förr tyckte jag var helt ok om man hamnade ett antal distansminuter fel om man tex skulle segla över till Norge. Sen är det ju en väldig skillnad på om man handstyr eller går på autopilot.

Hur menar du att de som ensamseglar jorden runt skötte navigationen då!? Varför skulle det va omöjligt för en ensamseglare att navigera med de gamla metoderna!? Styrningen sköter vindrodret och navigationen sköter du på ett navigationsbord i ruffen.

Nu är det väl ingen risk att du kommer ut på öppet hav. Enligt din definition kan man sju segla från Göteborg till Indien utan att gå ut på öppet hav - enligt min är man ute på öppet hav när man passerat "Skägga" Skall man handstyra om man inte har nåt land att ta sikte på, så är kompassen inte så dum att ha som riktmärke. I dag är det väl ytterst få som seglar på död räkning, men om man skulle långsegla med en liten bår, så är ju ström en bristvara och sofistikerade hjälpmedel drar ju alltid ström. Om man dessutom aldrig har navigerat med hjälp av sjökort, passare, transportör och kompass, så sitter man på "pottkanten" den dan man behöver.

När jag byggde en 27-fots segelbåt på 1970-talet och monterade magnetkompass, så kontaktade man lotsen Per Larsson på på Smögen. https://digitaltmuseum.se/011014344714/enligt-fotografens-notering-per-larsson-masterlots-smogen Han ställde upp sitt instrument på fördäcket, man fick styra några kurser. Pelle skruvade lite på justerskruvarna och man fick göra om proceduren ett par ggr. Pelle skrev en deviationstabell. Det tog inte lång tid och tror inte det kostade så mycket. Vet inte om det finns nån som gör det lokalt här längre. Att anlita en auktoriserad kompassjusterare är nog inte gratis. http://www.kompassjusterarna.com/index.html När jag byter båt brukar jag kolla kompassen mot utvalda enselinjer. Det finns ju en hel del att välja på.

Egentligen inte. Det som behövs är en riktig deviationstabell. Deviationen behöver inte bara vara magnetiskt betingat, kompassen kan ju även vara snett monterad. Men hur många har gjort en riktig deviationstabell? En väldigt bra och enkel början är att notera kompasskursen på de enslinjer man går i. Nu skall jag va sarkastisk. Det är naturligtvis helt ok att ha en kompass som visar 45 grader fel på vissa kurser och -20 grader fel på vissa - bara man upprättar en deviationstabell. Sen är man behöver kompassen har man ingen aning om var man lagt deviationstabellen. Problemet med dig bhemac är att du måste ha en något avvikande åsikt (och naturligtvis helt rätt åsikt - enligt din uppfattning - som rättar de felaktiga uppgifter som alla andra lämnar) Min uppfattning är, att om man har en kompass, skall den va någorlunda rättvisande efter kompassjustering. För de gradernas avvikelser som kvarstår upprättar man en deviationstabell. Om man är ute på Skagerrak och all navigationsutrustning slås ut och man styr 90 grader, så skall man hamna nån stans på Bohuskusten - inte på Läsö. Oavsett om man har en deviationstabell, som man inte i stridens hetta inte hittar, eller inte.

När du skriver isolatorer, så tänkte jag mig en sån typ av porslinsisolatorer som jag hade på en tidigare båt. Samma princip som vi hade på elverket på stag som måste isoleras. Vajern går runt porslinet och genom ett hål och är pressad på ena sidan. Den andra vajern gör lika dant, men åt andra hållet. Skulle porslinet spricka, så hänger vajrarna ihop i öglorna. https://www.southernhill.se/products/porslinsisolator/ Men det kanske är en mer sofistikerad typ av isolator, eftersom du skriver om att skruva isär och 3 000 kr/st. Du har inte nån bild på isolatorn? - av ren nyfikenhet.

Har man en kompass bör den någorlunda rättvisande - annars är det bättre att ingen kompass ha. Har man en rättvisande kompass har man ju något att gå efter när allt annat slutat att fungera. På min nuvarande båt var magnetompassen kass.All färg hade lossnat, så den gick inte att läsa av. Byggde en instrumentkonsoll och man hade bra pris på båtmässan på kompasser som passade, så jag köpte två. En för inne och en för ute. Kompassen inne visade perfekt, medans den som satt på rattpeidistalen kunde snurra 60 grader när jag vred på ratten. Man hade byggt på den rostfria ratten med ytterligare en ring - av bonnjärn. Fick tag på en omagnetisk ratt för en spottstyver hos Värmaredoktorn i Spånga. Nu visar även kompassen på rattpeidistalen relativt rätt. Har vid ett par tillfällen haft problem med högtalare och felaktigt placerade verktygslådor som påverkat kompassen till Autopiloter.

Vad hände 1787? Det hände säkert mycket 1787 och noggrannheten och tillgången på instrument som mäter luftfuktigheten hade nog heller inte förändrats nåt nämnvärt. Däremot levde Fredrik den store av Preussen mellan 1712 -1786. Det var han som myntade uttrycket, som vi i något förvanskat skick svänger oss med;"Var och en blir salig på sin tro"

Det är klart att det går att byta. Vilken riggare som helst fixar det. I vissa länder lär det va ett försäkringskrav att stående rigg skall bytas var tionde år. Min nuvarande båt är från 1979. Har bytat förstag pga av att jag monterat rulle och akterstag pga att jag satt in akterstagsträckare och dessutom gjort en hanfot på akterstaget för att fördela påfrestningen på däcket. Jag har en udda rigg och har satt in ett kutterstag. När förstaget och kutterstaget har en inspänning till 15% av vajrarnas brotthållfasthet (skulle ha varit 20%) här lasten på akterstaget 30% av brotthållfastheten. Jag skulle nog bytt hela akterstaget om det var min båt. 13 år tycker jag visserligen inte är så lång tid för ett i övrigt ok akterstag, men byter du behöver du inte tänka på det mer så länge du har kvar båten. Skillnaden i kostnader är nog marginella. Fast - om det i fortsättningen kommer att ligga och skava, kan det ju va en annan sak.

Pseudonym - då skyller jag på dig. Det var ditt fel att tätningen runt min skjutlucka brev bra och fungerar oklanderligt.

En salighet som kan bli dyr och besvärlig. Mät istället för tro! Fast under perioden 1712 -1786, hade man nog inte så bra instrument att mäta med som vi har idag.

Svärsöner? Dem kan man väl inte skylla på - när man själv gjort tabbe.

En intressant fråga som du inte berör - var i Sveriges avlånga land har du din båt. Har haft mina stora båtar i sjön över vintern i mer än 20 år. Har båten nästan längst ut i väster på västkusten. Dvs Kungshamn. På min ordinarie båtplats blir det sällan nån större mängd is. Bara nåt enstaka år blir det riktigt islägg.

Man skall alltid ha nån att skylla på - äldste sonen tex. Taskigt att man bara har två flickor. 🙄

Är A-IS;en till för att sänka temperaturen i båten!? Kall luft lär ju innehålla mindre fuktighet än varm luft. 😖

Om man tänker lönsamhet i hummerfiske, så är väl det mest kostnadseffektiva att köpa hummer i fiskaffären. Att ha hummerfiskande kompisar är inte helt fel. Det har blivit åtskilliga spänner med krabbor genom åren. Fram tom 1980-talet seglade vi enbart med dragg som "ankare". Kompisen förtöjde nedanför sitt hus på Kalvbogen (Smögen) en Lördag för att plocka ur och städa båten efter sin segelsemester och vår familj skulle ta över båten för vår segelsemester. När kompisen skulle ta upp draggen för att köra båten till båtplatsen, fick han inte upp draggen. Till slut fick han loss den. Då hade han brutit av fästet till ett av flyna. Affärerna som sålde draggar hade redan stängt fördagen och vi hade tänkt att gå så snart vi plockat ombord våra grejor. Åkte ut till lotsen Börge Larsson på Smögen och frågade om han hade några gamla ankare. Börge var även grodman och brukade dyka i Smögenhamnen om nån satt fast sitt ankare. Det hände att han hittade ankare som man kapat ankarlinan tillför att komma loss. Han hade en 7,5 kg COR och ett par små draggar och ett par små ankare av annan typ. Några av dem med en stump kätting. Fick alla fem för 100 kr. Semesterseglingen gick alldeles utmärkt - åtminstone ur ankringssynpunkt. COR-ankaret blev senare huvudankare på min havsfidra.

Idag, 2018-10-19, gav jag mig ut på årets första seglats. 😎 Det blåste redigt - upp emot 3 m/sek - åtminstone tidvis. 😫 Kryssade först en halv distansminut och sen undanvind tillbaka till båtplatsen. Denna 1 distansminuter långa seglatsen tog bara 2 timmar och det var ett härligt väder.😊 Vill det sig riktigt illa, kanske jag tar en tur i morgon med. 😵

Fast - ser den inte stukad ut. Så blir det väl inte av krypströmmar!?

Om du kan laga själv beror på hur duktig du var i syslöjden. Eftersom du måste fråga var det nog inte din bästa gren. Du kan ju lämna in dynan till Rössy Kapell på Smögen. Sen känner jag ett antal damer i närområdet som skulle fixat det där utan några problem. Skulle nog kunna "snörpa inop" det där ganska snyggt själv - trotts att jag inte gått i syslöjd.