Till_havs

Jag är troligen den på forumet som avskyr Kina allra mest. Jag skulle helst inte köpa en enda molekyl därifrån. Men jag måste samtidigt vara realist och rätta mun efter matsäcken. Och plånboken säger att jag jag tyvärr inte kan köpa en europeisk värmare för 20-25 tusen kronor. Som förmodligen även den innehåller en hel del Kinakomponenter, pga besparingsskäl. Men en billig Kinavärmare till min gamla, lågvärda båt går an. Det är tråkigt att det blivit på det här sättet men principfastheten har tyvärr sina gränser....

Njäe. Blir inte bra. För hög risk för bensingaser med explosionsartad brand som följd. Om jag inte får ordning på min fotogen-wallas nu i vår så blir det en kina-dieselvärmare istället. Finns massor att välja på, i olika prisklasser som är rimliga.

Skulle förenkla mathållningen ombord mycket. Ta med frysta lådor hemifrån med köttgryta, soppor mm. Slänga fram fiskpinnar och potatisbullar för snabblagad middag när man är trött efter en stökig dag. Med litet och primitivt pentry är det tacksamt med så få moment som möjligt i matlagningen. Men nog om det. Tråden handlar ju om svindlande strömuttag från generatorn. Jag är så nöjd och tacksam över att få ut 30A från min 45 år gamla 35A S.E.V Marchal. Men jag lär göra något åt värmen innan han smälter!

Ja... Min nya 200Ah LFP-bank räcker nog en vecka. Jag har ännu inne dragit ur den helt vid något tillfälle. Har kyl som är på hela tiden till sjöss, i övrigt är det inte mycket till förbrukning. Men liten båt=få förbrukare=drar lite ström. Stor båt=fler förbrukare=drar mer ström. En frys vore helt klart trevligt. Får nog räkna på det lite...

Av säkerhetsskäl skulle jag hellre valt en lite äldre båt avsedd för oceansegling framför en modernare massproducerad. De som ibland lite föraktfullt avfärdas som "flytande husvagnar". Intrycket är att de billigare båtarna från stora europeiska tillverkare inte är lika starka och hållbara som t ex H-R, Najad m fl. Tydligen får de förra lätt rejäla skador vid grundstötning eftersom kölen ofta är för klent infäst i skrovet och det är för tunt material därikring. Men det är inget självklart eller enkelt val. Nyare båtar är som du skriver bättre och bekvämare att bo i och bor gör man ju en hel del del på långseglingar. Nyare teknik med bl a segel som rullas in i mast eller bom är inte heller så dumt. Ekonomin får väl bestämma. Jag skulle avvägt mellan båtens inköpspris och hur mycket jag har kvar att segla för sedan, hur långt pengarna räcker. Långfärdssegling verkar lätt bli dyrare än man tror eller budgeterat med. Det tillkommer även en hel del för att oceanrusta båten med all nödvändig säkerhet och redundans. Jag gjorde ett överslag och landade på runt 100.000 och då var det försiktig shopping. Men det viktiga är ändå att man sticker iväg! 😁⛵ Jag vet inte hur många långseglare som är aktiva här på forumet. SXK har ju sitt medelhavsforum, där borde finnas enormt mycket kunskap om olika båtars för- och nackdelar: https://www.medelhav.se/index.cfm Man behöver vara sxkmedlem för att kvala in där men ska du ut och långsegla så är det väl lika bra att vara det...

Hittills tycker jag det varit magert med konkreta resultat från AI-hypen, sånt som vanligt folk har nytta av alltså. ChatGPT och Microsofts Copilot är visserligen bra och jag märker att jag använder dem mer och mer istället för att googla efter svar eftersom man får utförligare och bättre resultat från GPT-tjänsterna, det som slarvigt kallas Artificiell Intelligens trots att det inte är fråga om någon intelligens utan maskin-inlärning och avancerade förutsägelser om vad som ska vara nästa ord. Jaja, nog om det. Men nu händer det äntligen nåt som är bra för oss på sjön! Google har skruvat ihop en AI-modell som förutsäger väder bättre och betydligt snabbare än dagens nuvarande system med enorma sammankopplade superdatorer. GenCast ska visat 97.2% bättre resultat än ECMWF’s ENS (dagens ledande prognossystem). Resultatet blir bättre ju längre fram i tiden man prognosticerar. Det vore ju fantastiskt att veta hur vädret faktiskt blir om en vecka eller två. GenCast är dessutom s.k. Open Source så vem som helst kan använda den fritt i sitt eget prognos-system/programvara. Själv kör jag ECMWF i Predictwind och jag hoppas de snart lägger till GenCast. Och även såklart att SMHI och andra prognosmakare som svenska sjöfarare använder tar till sig det här. https://foretagande.se/ny-ai-modell-revolutionerar-vaderprognoser-snabbare-och-mer-exakta-forutsagelser https://feber.se/samhalle/googles-nya-vader-ai-ar-en-hejare-pa-vaderprognoser/474641/ https://deepmind.google/discover/blog/gencast-predicts-weather-and-the-risks-of-extreme-conditions-with-sota-accuracy/ https://www.ecmwf.int/en/forecasts/documentation-and-support/medium-range-forecasts

Detta är ytterligt irriterande. Produkter, på alla områden, blir generellt allt sämre. Samtidigt som det mesta skenar i pris. Metall byts mot plast. Bra plast ersätts med dålig plast. Jag har bytt blandare tre ggr i min husvagn på kort tid. Bara skräp. Titta bara på dagens plastdunkar för vatten och bränsle. Rena skräpet som ofta går sönder så fort man börjar använda dem! Materialet verkar vara ungefär en tredjedel så tjockt som förr i tiden. Jag håller hårt i de gamla, bra dunkar jag har. Är så trött på skräpprodukter som ändå är hutlöst dyra. Bojkottlistan blir bara längre och längre.....

Hi, I'd guess you'll be better off if you contact a sailmaker somewhere near you. The get lots of excess material in their production.

Sådärja, då var det utrett. Snabbt och smidigt som vanligt Tackar för info.

Hallo, min mast saknar de små "öglorna" som de flesta master brukar ha popnitade på undersidan av spridarna. Jag behöver dem för att fästa flagglinorna. Men jag vill minnas att Seldén varnar för att eftermontera saker hursomhelst på masten mha t ex borrning och popnitning eftersom det kan leda till korrosion. Olika metaller trivs ju ofta inte så värst bra tillsammans. Hur är det med det där, kan jag borra ett par mindre hål och popnita fast ett par kromade öglor på spridarna utan att de börjar vittra sönder och går av efter ett par år? Om jag ser till att använda alu-popnitar borde det rimligtvis gå bra....

Varför det? Är alla som jobbar med Microsoft Office på kontor även pc-experter som glatt dyker ner i chassit och byter kylfläkt när den skurit? Jag kan lite om dieselrovor men det är jag helt ensam om i mitt chaufförsgäng. De andras kunskaper sträcker sig till att motorn startar när man vrider på nyckeln. Gör den inte det ringer man Volvo Action Service så kommer det en trollkarl som kopplar in en dator som får igång motorn igen. Det är ingen ordning på dagens lastbilschaffisar.

Alla surfplattor har GPS inbyggt så det är inget problem. Ju större skärm desto bättre, säger jag. Ger bättre överblick när man ska planera färden eller se lite framåt från där man är. Med mobiltelefonen blir det ett hysteriskt zoomande av kartbilden in och ut hela tiden . Jag köpte i somras en Samsung Tab A9+ 10" endast för att ha i båten och köra Skippo och andra båt- och navigationsrelaterade appar. A9+ är en budgetplatta som kostar ungefär 1/3 av vad de dyraste Androidplattorna kostar men jag tycker den duger till ändamålet ändå. Tillräckligt snabb. Det största problemet, förutom ömtåligheten, är skärmens maximala ljusstyrka. Den är på tok för svag och det är svårt att se något på skärmen soliga dagar. Man får huka och kika under sprayhooden eller annan skugga. Det är helt uselt att vi 2024 fortfarande ska behöva dras med prylar som inte går att använda i starkt dagsljus! Tillverkarna månar väl om drifttiden/laddning (det är främst skärmen som käkar upp batterikapaciteten) men det borde vara upp till mig som användare att avgöra. Det är bara att köra med konstant laddning så är drifttiden ett ickeproblem. Men detta problem gäller för alla mobiler och surfplattor oavsett pris, förutom Apples senaste iPads som har någon ny, extremt ljusstark skärmteknik. Men de kostar uppåt 20.000 så de går bort totalt för min del! Du behöver inget separat simkort för plattan, bara dela ut telefonens internet till plattan så kör de båda på samma abonnemang. Men tänk på att dataförbrukningen gärna drar iväg när man börjar använda surfplattan till allt möjligt, så du kanske behöver växla upp abonnemanget. Jag hade 20 GB/mån men det räckte inte långt med surfplatta så fick byta till obegränsat, men det var inte mycket dyrare.

Någon mer kunnig får svara på frågorna men jag undrat hur du gjort schemat? Det är riktigt snyggt. Är det Victron som har någon programvara för sånt?

Skakningarna kan bero på risiga motorfästen. Min båt har det. De är i gummi och efter 40-50 år med vibrationer, hög värme och kanske dieselspill har de helt enkelt blivit utslitna och behöver bytas. Tyvärr en ganska dyr historia, runt 1500 kr/st för piratfabrikat och ännu värre för Volvo Penta originaldel. Vicka försiktigt på motorn med spett eller kofot och se om fästena glappar eller har gått sönder synligt. Ganska pyssligt att byta, man behöver rigga nån anordning för att lyfta motorn lite för att kunna få bort fästena. Görs helst med båten på land för att undvika att den sjunker om något går snett och det börjar läcka vid drev/axel under arbetet. Vad gäller motorn är det svårt att säga exakt vad som är fel utifrån beskrivningen. Generellt gäller: Vit rök - vattenånga i avgaserna pga att kylvatten på ngt sätt kommer in i förbränningsrummet. Svart rök - oförbränd diesel blandas med avgaserna. Motorn får för mycket bränsle. Grå/blå rök - motorn förbränner motorolja pga otäta kolvringar eller annat fel som gör att smörjoljan når förbränningsrummet. Har du otur har motorn överhettats så mycket att smörjningen tillfälligt havererade eller kolvringarna nypt fast, vilket skulle förklara fartreduktionen och att den "sackade ihop". Men gamla Pentor är tåliga och den verkar ju ha överlevt ändå. Jag skulle innan nästa start gå igenom motorn noggrant, byta olja och kontrollera kylsystemet med impeller, termostat osv. Tempvarningen verkar inte heller fungera eftersom kontrollpanelen inte larmade om överhettning. Det ska tjuta och lysa två lampor när nyckeln står i körläge med motorn avstängd, gör det det? Gamla saltvattenkylda båtmotorer är dessvärre ofta kraftigt igenrostade inuti och har dålig vattencirkulation pga igensatta kylkanaler. Detta måste kollas upp innan motorn får gå för fullt igen! Vad det kostar är svårt att säga. Kan tyvärr bli rätt många tusenlappar för att ta isär, kontrollera, rengöra och renovera upp det som är dåligt. Många varv och verkstäder vill nog inte ta sig an en gammal överhettad 70-talsmotor och säger bara att det är dags att byta ut den och att de gärna gör jobbet. För 100-120.000 kronor..... Det är ju liksom inte aktuellt på en så gammal och billig båt. Hoppas du får till den. Bor du i sthlmstrakten kanske jag kan hjälpa till. Det finns en väldigt bra guide till MD5, skriven av en ingenjör som hade en sådan. Den innehåller allt som är värt att veta om denna motor och heter "MD5 for dummies". Väl värd att ladda ner som pdf. Bara att googla namnet så kommer det upp länkar. Spara, skriv ut och sätt i en pärm i båten.

Jooo...men det är väl det som är syftet i det här fallet ? Att se om batteriet är kass/kortslutet/sulfaterat/kokat/kemiskt trasigt. Alla dessa fel kommer att leda till dålig förmåga att leverera hög ström eller ta laddning. Att det sedan handlar om marin- och inte startbatterier är en annan femma. På mina batterier står det förövrigt att det är kombi, både start och förbrukning. Undrar hur de får till det.. För att få reda på laddningsgrad och återstående kapacitet får man ju använda andra grejer, t ex rigga upp en riktig batterimonitor.