Tack för svaren!
Båten är en typisk planande "sportscruiser" med relativt hög fribord och överbyggnad. Tillverkaren sålde aldrig modellen med "skandinaviska" optioner så som ankarspel i akter, så det installerades i efterhand av en tidigare ägare. Installationen av ankarspelet (Sleipner) är till synes väldigt proffsigt gjord och ser precis lika dan ut som förra båten (svensksåld Windy). Kättingen är kanske en meter lång, men jag vet inte exakt på rak arm. Ankaret väger 15kg, vilket vi tyckte lät lågt när vi köpte båten, men mer kunniga människor på varvet tyckte att det lät normalt.
Vi tittar förstås på vind och väder liksom alla andra, men det krävs väldigt lite vind för att få fart på båten. Vi åker ofta relativt korta och spontana resor under säsongens gång, vilket innebär att vi ofta inte hinner särskilt långt ut i skärgården. I mellanskärgården (där vi då oftast ligger) kan det bli svårt att hitta vindsäkra naturhamnar utan grannar, och det är i jämförelse med dessa grannar som jag upplever att båten ligger nervöst. Detta problem har uppstått under alla möjliga omständigheter (utöver total vindstilla). Hade problemet att göra med avståndet vi släpper ankaret på (t.ex) borde vi ha märkt en skillnad på båtens beteende de gånger vi dömt avståndet/djupet fel och släppt ankaret på tok för kort eller långt, men problemet har visat sig oavsett. Jag har samma tankegång gällande andra faktorer vid angöringen (såsom vinkel på tampar och ankarlina, vind, ström etc).
Ankarspel av Sleipner, vanlig ankarlina + kort kätting (ca. 1m). Som nämnt ovan uppstår problemet nästan oavsett omständigheter.
Samma fenomen uppstår mycket riktigt när vi ligger på svaj med ankarspelet i fören. Provat att variera längden på utsläppt kätting avsevärt (betydligt längre eller kortare än rekommenderat), men båten beter sig likadant. Båten är definitivt något bredare än snittet för sin klass.