Stormfocken

Tackar! Ja, en större dimension borde fungera - borde vara det enklaste sättet! Men kommer sannolikt kräva att motorn lyfts igen (annars tror jag "benet" från motorn är i vägen). Vi får hoppas det är en stålplatta inplastad som täcker hela motorbäddens fyrkantiga yta - visst hopp verkar alltså finnas! Underbart! - för andra delar av den plattan kommer man åt att borra i utan att lyfta motorn. Jag får börja med att försöka dra i en tredje maskinskruv och går inte det så blir det väl motorlyft och sedan förstora det ursprungliga hålet. Just nu sitter motorn på rätt plats på motorbädden så vore skönt att slippa lyfta motorn igen men en av bultarna går bara att dra åt ca ett varv, så den kommer nog skaka loss igen när man kör motorn.

Tackar, nja, det är inte själva motorkudden utan jag tror att gängorna i bulthålet som fäster kuddarna i båten har gått paj. På golvet i motorrummet finns två inplastade klossar (det jag kallat "motorfot") som motorkuddarna vilar på och är bultade i. Det är i dessa klossar jag hoppas det är stål under plastens yta så man kan borra upp ett tredje hål genom motorkudde och in i klossen/motorfoten, och på det sättet fästa motorn i båten bättre än nu. Eller är det bara plast eller kanske trä? Vad är klossarna under plasten gjorda av? Mmh, riktning av motorn - det får bli nästa fråga....

Är det någon som här på detta kunniga forum som vet hur "motorfoten" i en Albin 78 (1980) med en MD5b är konstruerad innanför plasten? Motorn är ju fastsatt med två bultar på varje "motorfot" men på en av dessa är sannolikt hon-gängorna paj för en av bultarna. "Motorfoten" är alltså det inplastade stöd som "benen" som sitter på motorn är fastsatt i. Dvs benen som sitter på motorn är fastbultade i "motorfoten" som är en inbyggd/inplastad del av motorrummets golv. Jag upptäckte i somras att en bult lossnat och motorn så att säga gled lite i sidled för varje slag då den andra bulten inte klarade att ensam hålla motorn still, och vid motorlyft kunde vi få dit bulten typ ett knappt varv men inte mer. Gängpaj eller annat knas. Något måste göras. Jag funderar på att låta borra upp ett till hål, gänga det och sätta dit en tredje bult mellan "benet" och "foten". Men är det bara plast under det inplastade så går ju inte det. Men jag hoppas att det är en stålbricka direkt under plasten under hela den fyrkantiga formen som foten har och då borde det fungera. Men är det någon som vet? Jag ta gärna hjälp med terminologin också - gissar att det finns ett riktigt namn på motorfötterna.

Mest till Dan-Erik: Barnen var 11 och 8 när vi skaffade segelbåt (26 fot) och elvaåringen kunde hjälpa till på riktigt från början medan den lilla tyckte det var kul att hänga med men var inte i vägen. Båda hade gått seglarskola (optimistjolle) så de visste lite vad det handlade om. Så det blir bättre nog enklare och mer avslappnat om några år

Det blev Boding - de fixade det hela snabbt! Utmärkt service. Priset känns rimligt men jag har inget konkret att jämföra med. Arbetet (byte av akterliksränna, några lås för snörpen) ser fint ut när man tittar på det så det ska bli kul att prova i sommar!

Innan du skaffar vagga eller stöttor så kolla med ditt varv vad som passar upptagning och iläggning. Mitt varv kan inte, pga av de traktorsläp som används, lägga ur båten från släpet in i en vagga. Så stöttor är det enda som funkar för min båttyp på mitt varv. Vad gäller storleken på stöttor så skriver Seaquip så här i deras användarinstruktioner för deras stöttor: "Genom att addera båtens djupgående med höjden på kölpallningen och dra ifrån 25 cm får du ett riktmärke för stöttans höjd. Försök om möjligt alltid ha så stor justeringsmarginal runtomkring ditt höjdmått..." Så om du har ett djupgående på 135 cm och pallar upp den 20 cm totalt alltså 155) och sedan drar du av 25 cm så blir det 130 cm. Då ska alltså "mitten" mellan stöttans max och min vara runt 130 cm. Dvs en stötta med ett spann på mellan 115 och 145 borde passa. Men jag tycker stöttor är nervöst och mitt varv vill gärna palla upp mer än vad som egentligen passar stöttorna, så det blir "förhandling" varje höst. Köpte stöttorna med idén om att palla upp 10 cm. Men varvet typ vägrar att lägga pall som är mindre än 15 cm. Och de bygger gärna upp 20 cm och då tänker jag att stöttorna blir "rangliga". För varvets del handlar det om vad som passar traktorsläpet och av- och pålastning av båten.

Tackar för snabb input! Jag kollar med båda! I höstas när jag sökte hittade jag en liten segelmakare men han hade gått i pension (men fanns kvar på nätet). Är det typ slut på sådana mindre firmor?

Hej! Är det någon som kan tipsa om en bra segelmakare i Stockholm med omnejd? Behöver inte ett helt nytt segel men skulle gärna låta ett proffs se över mitt storsegel (till en Albin 78) - sy ihop akterliket, byta en granklyka/moj/pryckel till snörpen, fixa något "lattfodral" (ja, som ni märker, terminologin sitter inte helt) . Letade på nätet tidigare i höstas men hittade ingen självklar kandidat. Och nu börjar det ju kanske bli lite tajt med tid... Tacksam för alla tips!

Tåg kan det ju också kallas, när man tänker på alla tillsammans.

Ska vara 65 000 till 85 000 kr

Bra båt att träna segling kan vara Albin 78 (7,8 meter / 26 fot) och den går bra att bo i för två personer några veckor i taget. För kanske 65-85 bör du kunna få ett välskött, troligtvis mycket välskött exemplar med friska segel och god motor (diesel).

Albin 78 har redan nämnts - tror ståhöjden på högsta stället är 178 cm. Innerutrymmena är lite större eftersom den är bredare (2,76 m) än de flesta båtar i den längden (7,8 m). Toa i förpiken finns. Seglar bra i lätta vindar. Och revar man går den faktiskt bra när det blåser lite också. Och den borde gå att hitta för 25000 även om den då inte kommer vara i toppskick. Dessutom, relativt vanlig båt så det kommer ut Albin 78:or ofta på marknaden. Passar, tycker jag, att segla 2-3 vuxna i, eller två vuxna och två barn och går fint att segla själv också. Fyra vuxna tycker jag blir lite trångt. Finns fem bäddar men den femte - stickkojen - behövs för packning och segel men går att sova i (i typ nödfall tycker jag).

Det som händer är alltså att Sjöfartsverkets agerande är orsak till minskad säkerhet på sjön, jämfört med vad den skulle kunna vara. Det måste rimligtvis strida mot deras uppdrag. Den minskade säkerheten sker först på ett direkt sätt genom att sjökorten blir sämre än de skulle kunna vara. Och på minst ett indirekt sätt genom att färre aktörer på "sjökortsarenan" kan hålla koll på varandra samt förstås lära av varandra.

Japp, viktigt! Särskilt som den är ny, så då borde det inte finnas någon gammal prestige i det hela. Men sedan handlar detta också om spridningstillstånden för kort med information som är mer detaljerad, dvs gjord med annan teknik och på ett bättre sätt än Sjöfartsverket klarar (tänker specifikt på Hydrographica men det kanske finns andra företag också). Det verkar ju inte som det är militära anledningar till att inte ge spridningstillstånd dels för uppgifterna redan spridits i tidigare utgåvor, dels för att det inte handlar om militärstrategiska detaljer eller ens områden (vad jag förstår).

Vad håller Sjöfartsverket på med!!!! Är det någon som blivit befordrad över sin kompetensnivå? Eller någon som hatar båtar? Antagligen både och! Med sämre kort och utan Hydrographicas detaljrikedom som möjligt tillval minskar säkerheten på sjön. Vem ringer sin politiker? Lokalt och i riksdagen? Ligger dessa frågor under Trafikutskottet? Upprörande av Sjöfartsverket som statlig myndighet!

Satte en lagom hård ståltråd som borst med rundvikta ändar (så det inte skulle skada andra fall i masten) på fockfallet och drog det fram och tillbaka kanske fem gånger, sedan var det klart! Öppnade upp masten i toppen och botten och kunde efter varje dragning nå skräpet som dragits fram med en slags raka och få ut det, så nu går det att se genom masten. Nu hoppas vi att det ska funka att få i spinnackerfallet, som jag tappade ur förrförra sommaren! Tack för tipset!

Om man ligger still med motorn på händer det mig i alla fall att avgaserna drar in i ruffen. Men inte under gång.

Sedan finns ju långkölade båtar, som också generellt sett är grundare än fenkölingar. Svänger lite trögare dock.

Sedan finns ju speciellt toapapper för båttoa (och liknande) att köpa. Det ska lösa upp sig enklare och alltså inte stoppa upp systemet lika lätt. Vet inte hur mycket bättre det är men kostar å andra sidan inte så mycket mer än vanligt papper.

Jag gillar lösningen skarpt! Tänk nu att i en liten större båt istället för handvev skulle man kunna ha ett par pedaler! Och med 21 växlar som en bra cykel har så borde man kunna trampa fram båten även i lite motvind! Om man sedan dessutom får lite extrahjälp av ett batteri så är saken biff. Finessen är förstås att det ska gå att sätta upp och packa ihop snabbt så man inte behöver klättra över pedaler i sittbrunnen när man seglar.

Tackar! För mig är det inte främst det teoretiska kring elen som är svår att förstå (spänning, ström, motstånd osv), det är det praktiska - vart ska vilken kabel dras? Och vilken färg har den? Och varför funkar det ändå inte när jag drar den precis rätt?

Om man inte vill ha motor på båten kan man ju, som någon i någon annan tråd hade fixat, använda en handvevad propeller. Personens båt var ganska liten men han fick upp den i några knop om jag minns rätt och så slapp han både motor och att segla in i hamnar. Jag tyckte det var en smart sak. I korthet så plockades propellern med axel, vev och allt fram vid behov och hängdes på akterspegeln och sedan var det bara att veva. Väl framme var det bara att montera av. Så länge det inte blåser så borde även lite större båtar kunna drivas på det sättet.

Stort tack! Då testar jag det men blir kanske till nästa säsong (hade egentligen tänkt fixa det denna säsong men men tiden rann iväg)! Minuspolen på reläet får gå till startbatteriets minuskabelsko!

Tackar! Så då tar jag de röda tjocka kablarna och sätter från pluspol till pluspol mellan startbatteri och förbrukningsbank men via reläet. Så långt helt klart. Men reläets minuspol - vart ska jag koppla den? Till motorblocket? Eller till valfri minuspol på batterierna? Eller till just startbatteriet?

Hur gör man rent praktiskt för att installera ett skiljerelä mellan startbatteri och förbrukningsbank? Eftersom man inte kan se annat än utsidan på Biltemas skiljerelä undrar jag vad som krävs. Är det För tillfället har jag två parallellkopplade blysyra 12voltsbatterier som är både startbatteri och förbrukningsbank och alltså är "allt" kopplat till dem (dvs från och till regulatorn, till startmotor (via huvudbrytare) och om jag minns rätt ytterligare någon sladd som jag inte listat ut vad den är till för).