Stormfocken

Stort tack @Peter_K Började värma och skrapa igår kväll så nu är det bara att tuta och köra när den sista "undringen" röjts ur vägen!

Bra tråd! Sitter just och funderar på hur min egen rorkult ska fixas till. Inga sprickor i den men fernissan bortnött på sina ställen där det grånat. Så tänker jag slipar bort det grå och fernissar sedan. Men man ska alltså inte olja (teakolja) först, om jag hajat rätt? Eller gäller tipset (i andra trådar) att inte olja först bara om det är teak som ska fernissas? (Rorkulten i min båt är nog inte teak.) Och om TS är kvar vore det kul att höra vad som hände med rorkulten sedan 2019? Limmad och lackad? Eller blev det en ny?

Tackar! Oxalsyra har jag i båten så lika bra att använda upp! Det får bli steg 1 och förhoppningsvis blir det tid för det redan i höst. Sedan är jag också lat - hade någon tanke om att om man kan måla över det bruntrista så har man ju markeringen typ redan klar....

Tänkte börja fixa med skrovet på min båt (Albin 78 från 1980) nu i höst till vår. Förrförre ägaren giftsanerade botten och la på fem lager epoxy under vattenlinjen (och en bit upp på friborden) för drygt 10 år sedan. Botten är ok men lite skrovlig och har på några ställen som samlade till babord om fören fått små blåsor, var några spruckit. I de flesta av de spruckna blåsorna verkar det vara i de yttre lagren epoxi som "blåsat upp sig" men någon nog in till gelcoat och kanske till glasfibret. Och det finns en och annan mindre rispa/skada/märke efter "idunkningar". Dessutom har jag fått en tydlig bruntrist vattenlinjekant i, ja, vattenlinjen. Eftersom jag aldrig jobbat med plast förut har en massa funderingar kommit och jag har försökt läsa på (främst här på forumet) men får inte alla bitar att falla på plats. Främst undrar jag om man kan lägga epoxyfärg direkt på epoxyfärg eller om man första ska grunda med någon epoxygrund? Och slipning? Vill få bort knottrigheten till en helt slät yta. Men hur slipar man epoxy? Kan man sandpappra för hand? Måste man ha typ heltäckande mask? Frågan ärr väl också om man får slipa epoxy utomhus (miljön) eller om allt slipdamm måste sugas upp på något sätt. Jo, ska kolla detta med klubben innan jag börjar. Till småskadorna tänkte jag trycka in glasfiberspackel men lamineringsepoxy kanske räcker för att bygga upp? Och den bruntrista vattenlinjekanten, måste den tvättas/slipas helt vit, eller kan man måla över den? Många frågor, tacksam för alla tips!

Det gör väl inget om betongen är fuktig? Eller? Frågar för att jag inte har en aning men tänker att om den gjuten i plastformen så kommer ju materialet ingenstans utan stannar där det är, fuktigt eller inte.

Tänkte jag skulle försöka tömma motorn (en MD5b från 1980) på vatten och har läst i MD5 för dummies om avtappningskranen som sitter strax under luftfiltret. Men ska man öppna någonstans ovanför så det kommer in luft så vattnet rinner ut enklare? Har fingrat på avtappningskranen och den sitter som berget. Men hur känslig är den? Kan man ta i med något verktyg? I MD5 for dummies talas om att skruva ut hela avtappningskranen, dvs jag tolkar det som att skruva ut "muttern" som kranen sitter på går att ta bort. Funkar det? Och en sista kanske dum fråga - kan man göra detta när båten ligger i vattnet? (Tänker att ja det borde ju gå men bäst att fråga en gång för mycket...) Tacksam för alla tips!

En fördel med utombordare, om man ska långsegla, är att det kommer vara förhållandevis enkelt och billigt att ersätta om den behöver bytas. Istället för att, gissar jag, vänta på att delar skickas över halva världen ifall den pajar. En nackdel med utombordare, särskilt om man seglar med barn eller kanske många i båten, är att det tar lite plats att starta den. Innan man vant sig drämmer man armbågen i personen bakom den som startar motorn (om den startas med snöre). Sedan kan den också vara tung att lyfta upp vilket kanske inte passar alla. Har inte långseglat själv men har sett att långseglare kan ha med sig en utombordare som reserv, som de kan hänga på om inombordaren ger upp.

När jag köpte min båt (som inte är en Stortriss) var en av vantspridarna skadad - den slokade. Seglade så under fösta säsongen men under vintern bankade och böjde jag den rätt så nu sitter den rakt och fint. Jag tror inte vantspridarna i sig är jättekänsliga grejor men det viktiga är väl att få kraften från vanten, när de spänns, att ligga på rätt sätt genom spridarna mot masten.

Så Mälaren är inte "förbättrad"?

2022 kom de uppdaterade korten. Så korten 2021 från Sjöfartsverket är de bästa, får man väl anta då? Och att de blir bättre och bättre fram till det året, och sedan börjar problemen. Men problemen är främst i Stockholms skärgård? Eller gäller det alla korten?

Fick loss den gamla kröken utan större problem - läste här att det kunde vara svårt- svårast var att få av slangen men det gick till slut. Nu är en ny (begagnad) på väg från MMS i Västerås (Täby motor hade ingen inne) och jag tänkte sätta dit så snart som möjligt. Men blir lite osäker. Ska man olja eller inte olja maskinskruven innan man skruvar dit den hårt? Blir väl lättare att få loss i framtiden men vill å andra sidan inte att de lossnar av sig själv. Och om man oljar dem, funkar det bra med 5-56? Eller kan motorolja (mineral) vara bättre? Eller spelar det kanske inte någon roll?

Motorn är en Volvo Penta MD5b som sitter i en Albin 78.

I helgen la min avgaskrök av, blev dåligt tryck i motorn, avgaser i motorrummet och ruffen och vatten som sprutade ut i motorrummet när man stängde av motorn. En ny kostar ju över 5000 spänn. Men var i stockholmsområdet kan man köpa en begagnad? Har läst trådar här på forumet (och googlat) och då hittat Davids mekaniska i Göteborg och MMS i Västerås men inget självklart dyker upp i Stockholmsområdet. Finns det ingen motsvarande Davids mekaniska i eller i närheten av Stockholm?

Tackar! Men hur ska man tänka kring vilken hårdhet på gasfjädern man väljer? Vad är fördelarna med en hård gasfjäder jämfört med en mjuk? En hård sjunker inte ihop om man ska gå på bommen, se ovan kommentar, men om man som jag inte gör det, kanske det räcker med en mjuk - blir väl lite lättare att skota ned bommen, både genom rodkicken och storskotet antar jag. Min trasiga hade 800 N men den förrförre ägaren tror jag sportseglade, eller i alla fall ville kunna totalmaxa farten. Själv familjeseglar jag så kanske ska man ha en mjukare gasfjäder då? Båten är en Albin 78.

Ojoj! Sitter med gasfjädern i handen. Tar i med lite mer kraft på ändstyckena. De går ju att ta av! De satt bara så hårt fast att jag trodde de var helt integrerade ("ditbyggda"). Nu öppnar sig förstås fler möjligheter att hitta en ungefär lika stor och ungefär lika kraftig gasfjäder. Men såg också på Benns hemsida att gasfjädern till rodkick 5 kostar 698 kr och är på 700 N. Den borde kunna passa, om den passar i storlek. Men hur vet man om man har rodkick 5, 10 eller 20?

Tackar för svar! Den smala kolvstången nedåt - då passar gummiändstycket på det tunnare röret (som ju ska vara uppåt). Det finns inte någon Nm men däremot en ruta på etiketten där det står N överst och 800 under. Så sannolikt 800 Newton?

Tidigare i sommar la gasfjädern i rodkicken av - bommen hängde trött och jag fick segla med dirk, vilket ju också funkar! Jag plockar ut gasfjädern och den är helt stum och fast i ett gaska "kort" läge. Så nu letar jag gasfjäder och har sett här på forumet att det kanske finns billigare på Mekonomen. Men hur vet man att de passar? Min rodkick är en Benns och jag har förstått att det finns olika storlekar. Men hur vet man vilken storlek man har? Är det diametern på rodkickens grövre rör som gäller? Eller det tunnare? Och eftersom "ändstyckena" på den gasfjäder som nu är trasig har ser ut att passa rören i rodkicken kanske det är bäst att skaffa en gasfjäder till Benns. Men tänkte ändå att det vore bra att lyssna med forumets expertis (själv kan jag nada och noll om gasfjädrar). Den trasiga gasfjädern är av märket Aratron och gjord i Tyskland. Det finns vad jag tror är en datummärkning på etiketten "Herst. Dat. 16.02.06". Betyder det att den var ny 2016 eller 2006?

Nu är ju tråden lite gammal men jag funderar på när jag läser igenom den om det med de lösningar som skissats ovan fungerar med att låta propellern (via någon generator) ladda batterierna när man seglar, om solen inte räcker till. Det bromsar förstås men man slipper ju sköra dieselmotorn. Och som backup, istället för att ha kvar dieselmotorn, varför inte skaffa ett litet dieselaggregat som man kan packa undan tills den behövs för dagar utan varken vind eller sol. Men det kanske inte blir lika mycket roligt experimenterande då? Och det kanske inte ens är en segelbåt som diskuteras?

Jag tänkte nog inte att skulle drämma till den med hammaren med stor kraft utan för att börja stressa och trötta limmet, så som man kan banka lite på skruvar och bultar som sitter hårt fast. Efter några bankningar lossnar de ofta lättare. Men inser att jag kunde formulerat det betydligt bättre.

Om möjligt - oavsett vilken metod (bräcka, stämma, såga, värma), så skulle jag försöka skydda plasten runt fästen. Tex om man bräcker, så lägg en liten brädbit som stöd för bräcket. Om man sågar, kanske tejp eller ett kraftigt papper. Ännu en metod - kanske kan man slå på den med hammare. Löst först och sedan hårdare och hårdare från olika håll. Lägg en brädbit mellan hammaren och flaggfästet och slå på brädbiten. Om den är hårt limmad, kan gelcoaten slitas av? Om så kanske sågning är att föredra?

Om det inte var ni som mastade på så kan ett tips vara att masta av och börja om från början, så det blir rätt. En mast ska helt enkelt inte ramla av eller välta.

Tack för klargörandet! My bad! Nationaliteten avgör, inte hemmahamnen. Båten i det här fallet kan alltså ha en svensk flagga men inte om det är en fritidsbåt som ägs av svenskar som uppehåller sig i Grekland utan att vara utsända/stationerade där (som t ex diplomater). Om jag hajar det rätt så kommer det att handla om med vilket regelstöd TS vistas i Grekland för huruvida båten kan ha svensk flagg eller inte. Men juridik är inte mitt ämne så det kanske ska tolkas annorlunda.

Tilläggas kan också att det här med flaggan på fritidsbåtar är tradition snarare än regeltvång. I alla fall i Sverige.

Så här har jag uppfattat det: För fritidsbåtar gäller att den flagga man sätter på båten är där båten har sin hemmahamn. Ska den vara kvar i Grekland och har sin hemmahamn där så sätter du en grekisk flagga på den du seglar. Flaggan på båten har alltså inget med ägarens nationalitet att göra utan enkom var båten har sin hemmahamn. Sedan finns som Peter K säger inget (statligt) båtregister i Sverige (över fritidsbåtar). Gissar också att äger du en båt i Grekland så är det grekiska regler som gäller, tex kring försäkringar, ansvar, skatter osv.

Man kanske kan köpa äldre begagnade pappersjökort som inte blivit "förstörda" av den nya sämre informationen. Men fram till vilket år ska man leta? Dvs när började problemen med Sjöfartsverkets kort?