Stormfocken

Så här skriver Polisen om den nya lagen som nämns ovan: "Vad händer om det som beslagtagits tillhör någon annan? Ett av huvudsyftena med en utredning om självständigt förverkande är att klarlägga ägandeförhållandena. Om det visar sig att egendomen tillhör någon annan och den personen haft legal möjlighet att införskaffa egendomen, kommer den inte att förverkas." Källa: https://polisen.se/aktuellt/nyheter/nationell/2024/november/sjalvstandigt-forverkande-ska-gora-kriminella-fattigare/ Så det ser ut som den nya lagen kan vara ett skydd mot att Kronofogden vill ta båten om man lånat ut den till en bekant med skulder. Men bäst att kolla med en jurist förstås. Men det är nog så att de gamla lagarna inom detta fält var felaktigt utformade och att de förhoppningsvis nu blivit bättre för ärliga människor.

Så om varvet som båten ligger på kånkar och har skulder, så kan alla båtar som ligger där beslagtas? Däckfirman där man har bildäcken? Bankfacket i banken? Är förstås inte samma som privatperson som man lånat ut något till men onekligen intressant. Och det finns förstås en anledning till att det finns en speciell bankgaranti för de pengar man lånat ut till banken (upp till en miljon).

Stort tack IngemarE! Skruvarna är "silvriga" - inte svarta så det verkar ju bra! Men ytan som anoden ska ligga mot är (sprut)lackad i vad jag tror är original med en flera tiondelars millimeter tjock färg, som inte tagit stryk genom åren. Vilket gör om jag förstår det rätt att det är bara genom skruvarna som det kan bli kontakt. Men jag blir lugnare av att processen ska gå långsamt i sötvatten! Lite på anoden har ju försvunnit och jag ser inte att själva drevet blivit värre. Får ta några referensytor för detaljstudie över nästa säsong! Men bör jag måla drevet? Den svarta färgen (som inte är original) är på väg bort. Vad ska man då ha för färg? Eller kan jag lägga epoxi (primer) på? Och är propelleranoderna mer uppätna för att de sitter mot en mer ädel metal?

På bilden ser man hur olika offeranoden på drevet jämfört med anoden på propellern reagerat. Det är magnesium i båda. Seglar i Mälaren. Propellern är också fin utan skador (12 år gammal) medan drevet (44 år gammalt) har utsatts för påverkan genom åren. Båda är volvo penta-anoder. Drevet är s110. Båten Albin 78 (1980). Motorn MD5b. Anoden till drevet har suttit på en säsong och bara pyttelite har försvunnit - är det normalt? Bör jag vara orolig? Särskilt när man jämför med propelleranoden, som suttit två säsonger men såg ut sådär redan efter en säsong. Skruvarna som man fäster drev-anoden i drevet med måste väl ge kontakt? Eller hur funkar det?

Sedan kan tipsas om att det finns en latmanslösning istället för att installera skiljerelä och eget startbatteri. Köp en Jumpstarter (köpte min för runt 1200 kr av kvalitetsmärke för några år sedan), ladda den och ha den liggande i båten. Då får man alltid start på motorn om man råkar ladda ur batterierna. Jag har behövt använda den en gång när det var för kallt för de vanliga batterierna att få start på motorn. Tryggt, säkert, billigt och enkelt. Dessutom kan den användas för att ladda mobiler mm. Det är helt enkelt en stor powerbank. Efter det skulle jag nog satsa på solceller. Och efter det titta på det övriga elsystemet i lugn och ro.

Hade min båt lutat så mycket hade jag försökt räta upp den. Så här hade jag gjort (en variant av det som redan skrivits ovan). Lossat lite på stöttorna till höger i bild, så att det blivit 1 mm mellan platta och båt. Men istället för att "vrida upp" båten med stöttorna till vänster i bild så hade jag lånat två stöttor av någon, som också fått vara lite större än dem du har. Dessa hade jag ställt på vänster sida så att plattan hamnar högre upp på skrovet än vad dina nuvarande gör. Detta för att snarare putta båten rät snarare än lyfta dem med dina stöttor (som jag tycker ser lite små och låga ut). Sedan hade jag vridit den ett halvt varv i taget tills båten går emot stöttorna till höger i bild. Sedan lossat dem till höger ett halvt varv, vridit upp de lånade stöttorna ett halvt varv, tillbaks till högersidan för nästa halva varv osv. När båten står rakt hade jag passat in dina stöttor till höger på nytt och lämnat tillbaka de lånade stöttorna. För att mäta om båten är helt rak så kan ett vattenpass användas (eller kanske ett lod).

Vad gäller 1 så hade jag nog prövat om jag trott att det blev snyggare och eller hållfastare. Blir det inget bra så går det ju att göra om. (Generellt svårt också att ge något råd när man inte ser vad skruven ska fästa i). Om 2 - jag tycker den ser välslipad ut och att det är lite grånade partier, som kommer att bli mörkare efter lackning, ger bara god patina. Men vill man inte ha det så är det nog bara att fortsätta slipa. (Men när jag lackade min rorkult så så såg den ut ungefär som din nu, det var svårt att få bort allt grånat trä. Slutresultatet blev dock mycket bra - jag blev supernöjd.)

Har en vit list som med tiden blivit lite grånad och fått svarta märken - ja, ungefär som en väl använd fender kan se ut. När jag provade biltemas fenderrengöringsmedel så funkade det på fendrarna men också på listen, som blev blankare, såg nyare ut och det svarta gick bort lika lätt. Har för övrigt också ett litet hack i listen, som varit där länge utan att bli värre, där jag tänkte sätta vit sika (som är lite för vit men bättre än ett hack. Är det kanske glycerin i biltemas fenderrengöringsmedel?

När jag läste psykologi för länge sedan fick vi lära oss om experiment vad gäller luktsinnet. Det visade sig att om man tillför en annan lukt där det redan luktar så "försvinner" lukten. Ämnena i luften som gett upphov till lukten finns förstås kvar men den mänskliga perceptionen kan inte längre urskilja den. Den blir så att säga osynlig för näsan/luktsinnet. Detta handlade alltså om experiment i kontrollerad miljö och verkligheten brukar vara mer komplex men kanske värt att pröva? Kanske kan lukt tillföras genom medel som man ändå använder i båten, som att olja in trädetaljer? Kanske kan man lägga något i ruffen som doftar gott som en bit trä (nykapad / nyhyvlad), en krossad limefrukt eller något annat som är lätt och billigt att ta med. Nu är det ca 30 år sedan jag läste om detta men om jag minns rätt var det så att ju fler dofter som blandades desto mer togs den ursprungliga lukten bort.

Ja, jag använde också t-röd (efter trådar härifrån) och lacken sitter kvar bra än. Ingen expert men tänker att man vill ha en lättflyktig produkt (som alkoholer) för annars kan man väl likaväl använda vatten för att få bort det sista slipdammet? Om man har lite mer tid för torkning? Nu är jag ganska långt utanför min comfort zone så vore trevligt med ingående förklaring om vad som händer med materialet med olika medel för tvätt - vatten, sprit, bensin, thinner (petrolium).

Då är den trasig - det ska inte gå att hålla handen framför utblåset. Jag har också använt en värmepistol från Biltema. Tror den också är på 2000 watt. Den har funkat fint i flera år.

Det är svårt att förbjuda saker i efterhand i rättsstater så har man köpt en motor så får man säkert fortsätta att använda den men visst kan bränslet komma att bli (mycket) dyrare beroende på vem som vinner valet nästa gång, vilket förstås sänker andrahandsvärdet. Man kan ju också väga in att alternativa motorer och/eller bränslen utvecklas kontinuerligt så om man tänkt ha motorn länge kanske man ska ta en titt på om eller vad som ligger runt hörnet teknikmässigt innan man slår till.

Nej förresten, jag kör nog på med samma fabrikat även om det var dyrt. Det funkade fint och en liten burk för ca 250 kr kommer räcka för att täcka allt utomhus trä på min båt med ett lager lack. Prova med billigare får jag göra om jag ska läcka något annat för båtens trädetaljer vilar jag ögonen på så vill inte chansa med att blanda fabrikat. Sorry, tror det kallas det att trådbomba om man svarar massor med gånger

Och ja, mellan varje varv lack fick det gå ett dygn och mellan varje "omgång" så fick det gå en vecka eller mer så det skulle härda.

Jag använde Epifanes blank klarlack och förtunnade enligt tillverkarens rekommendationer med Epifanes penselförtunning. Dyrt värre, särskilt lacken. Och ett problem var att lacken "geleade" sig efter någon månad eller två, så den gick inte bra att spara. Men resultatet blev väldigt fint och nu en säsong senare har den kvar sin lyster. Kanske tar något billigare framöver inför det årliga att lägga ett lager till - får pröva mig fram lite. Innan jag satte igång hade jag läst mängder med trådar här för att få bra grepp om hur man jobbar med lack på trädetaljer på båtar som är utomhus (dvs som är i solen, UV). Du har nog också hittat dem, dvs om klibbduk för att få bort allt slipdamm samt tvätta med t-röd. Dessutom, lacka i olika omgångar - så här gjorde jag: tre varv lack (i olika grad förtunnad enligt tillverkarens rekommendation) sedan låta härda, slipa lätt för att rugga ytan (inte för att slipa bort) med extremt fint slippapper, klibbduk och tvätta, sedan tre varv igen och låta härda, slipa lätt, klibbduk och tvätta och sedan några varv lack till. Oljan var Herdins teakolja.

Jag oljade min rorkult med teakolja mellan slipning och lackning. Oljan är bra för träet och just teakolja ska ta fram det rödaktiga men det kanske andra oljor också gör. Gråa ytor bör slipas så att inget grått är kvar, så det blir "friskt" trä som syns. Det gråa tenderar att bli svart efter oljning och lackning. Förvisso är den patinan rätt snygg, dvs med svarta/mörka inslag i det rödaktiga. Lackning ska göras i många lager - jag körde åtta eller nio (tappade räkningen) med olika grad av utspädd lack - se tillverkarens rekommendationer. Rorkultsrenoveringen var första gången jag jobbat med lack och resultatet blev jättefint om jag får säga det själv. Så det var inte så svårt. Som tillägg till Georg Ohms inlägg kan man säga att om man vill spara lite på slipdammet, så det räcker, kan man slå ner rundstaven i djupare hål till några millimeter under den tänkta ytan så bara några millimeter behöver fyllas med lim och damm och inte hela hålet.

Instämmer i detta! Och väg in restiden till hamn och varv. Åtminstone som jag använder min båt både för segling och fixande, så blir det många turer till hamnen.

Det svåraste med att masta av eller på är att hitta en tid när familjen/kompisarna kan hjälpa till som det också är trevligt väder på. När man sedan fått in tekniken går själva mekandet med masten ganska snabbt. Jag brukar tänka att det tar 2-3 timmar från vi sticker hemifrån till det vi är hemma igen (dvs inkl. körtid totalt ca 25 minuter).

Ja, det tror jag. Men noterar också att denna sommar är den första efter den nya lagen som de återkommit i mängd i "min" fjärd. De är inte riktigt lika många som tidigare och verkar mer organiserade - typ de är ute och "tränar" tillsammans. Tyvärr verkar de ha ännu mer kraftfulla maskiner. Det var några lugna år men nu är bullrandet tillbaka om än med lite mer sjövett vad det verkar. (End rant)

Här kommer ett sent svar men så här fick jag min sprayhood i fint skick, från att ha varit ganska svart av mögel på insidan/undersidan: Först tvätt med vanligt kulörtvättmedel, rotborste och lite varmt vatten ute på utebordet. La en presenning under så inte det skitiga träet skulle skita ner sprayhooden. Detta tog bort den ytliga smutsen. Sedan på med Vanish Oxi-clean(?) (den rosa burken). Gnuggade in med lite varmvatten. Väntade 10 minuter. Gnuggade igen med ganska mjuk rotborste och vände på den och gjorde samma sak på andra sidan (den som var typ ren ändå), sedan vänder tillbaka och gnuggar med rotborste igen och tillbaka till rena sidan och gjorde samma där igen. Sedan spola av grundligt överallt – vända och spola, vända och spola. Gick åt ungefär en burk Vanish (rosa burken). Resultatet blev bra! I princip allt svart gick bort från undersidan av sprayhooden (dvs den smutsiga sidan). Tittar man noga nu kan man ana något gråsvart där på vissa ställen men i princip blev den helt ren! Kanske om man låtit medlet verka ytterligare en stund innan avspolning så kanske det också gått bort men jag tror att det är så lite kvar att man inte kommer se det/tänka på det när sprayhooden är på båten. Försökte verkligen också undvika att det skulle komma Vanish på rutorna men helt gick det inte att undvika, särskilt inte då jag vände på den flera gånger under behandlingen och när allt spolades av. Nu efter ha använt sprayhooden i sommar kan jag notera att plastrutorna klarat sig (inte värre än innan alltså) samt att sömmarna hållit. (En söm har gått upp några centimeter men det tror jag beror på annat.) Tyget i sprayhooden verkar inte heller ha blivit skörare, inget som jag märkt i alla fall.

Att ta förarintyg för fritidsbåt är också ett sätt att starta, om du inte har det redan, så lär man sig lite grundläggande regler på sjön, grundläggande navigation, säkerhet mm. De flesta båtklubbar brukar också kräva att man har förarintyget för att man ska få en bryggplats.

Fick nedanstående per epost idag, delar här då det är intressant för flera. Men det finns alltså som skrivits ovan en väg bredvid farleden där bron är högre. Då viktigt förstås att kolla djupet (dock inga problem för min båt som sticker 1,49): "Extra nyhetsbrev till dig som är medlem i en båtklubb ansluten till Saltsjön-Mälarens Båtförbund Nockebybron är stängd för fritidsbåtar fram till och med den 31 augusti Trafikverket har meddelat att Nockebybron omedelbart stängs för fritidsbåtar fram till den 31 augusti kl. 19:00. Beslutet påverkar båtar över 12 meters höjd, som nu måste ta den längre vägen runt Ekerö. Anledningen till stängningen är att Nockebybron vid flera tillfällen har fastnat i öppet läge, vilket har påverkat biltrafiken och särskilt utryckningsfordon. Svenska Båtunionen (SMBF) hade i slutet av juni kontakt med både Trafikverket och Sjöfartsverket för att framföra sina synpunkter och begärde att bli involverade i framtida diskussioner. SMBF har nu återigen tagit kontakt med Trafikverket för att säkerställa att vi inkluderas i dialogen som förväntas ske efter semestern."

I en annan tråd här på marinforum läste jag att man bör dubbelkolla om det verkligen är saltvatten som kommer från sjön. Det kan också vara regnvatten eller annat vatten (från vattentanken, kondens) som väl i båten tar smak av salt.

Har seglat på Nockebysidan (fastlandssidan) med min Albin 78 som är 12 meter. Det var inga problem men det var några år sedan och minns höjden på Nockebysidan som 13,5 eller 13,8 meter. Har för mig att båda höjderna (den i farleden, och den på Nockebysidan) står på bron men som jag minns det var det alltså lite lägre än 14 m på Nockebysidan.

Känner inte till den motorn men generellt börjar man väl med den luftningsmöjlighet som sitter "först" i dieselns resa från tanken. När ingen luft kommer från den så stänger man den och tar "nummer två", sedan tre osv.