Boanjohan

Denna variant har jag, men då fyller jag från dunk till båt. Funkar bra. Slangen har faktiskt fördel om man ska ner genom påfyllnadsrör. MEN just denna slag har en tendens att bli platt i böjar och då funkar inte häverten såklart inte. Hade den haft typ spiralarmerad slang eller lite tjockare väggar så hade den nog varit perfekt för ändamålet att tömma tank via påfyllningsröret.

Japp, se länken till ett äldre inlägg där en bild finns🙂 Var fattig student och tog vad jag hade för att bygga den, förutom bordläggningen där jag köpte tunna smala mjuka ribbor i hobbyaffären. Gjorde t.o.m. linjeritningen själv (som del av studierna). Påbörjade bygget i Stockholm, gjorde majoriteten när jag gäst studerade ett halvår i Göteborg och slutförde det i Norge när jag flyttade dit för första jobb efter studier. Gav bort den som doppresent i Rättvik till brorsans dotter, varefter den åter hamnade i Stockholm och idag i ett källarförråd hos brorsan. Så i modellsammanhang är det en riktig världsomseglare😉

Du kan ju också leta rätt på en linjeritning för en Colin Archer och bygga själv från "lösvirke". Jag gjorde det med en Engelsk kutter och det var roligt och intressant att pröva sig fram. Gjorde alls detaljer själv etc inkl sy segel. Och resultatet blev förvånansvärt bra🙂

Finns en marknad för nästan allt om priset är rätt🙂 Vad rätt pris är på en begagnad motor vet jag däremot inte. Men om någon med havererad dito vill ha snabblösning och bars sätta i utbytesmotor och hoppas på något år till, så är det nog inte många tusenlappar. Blocket är nog vanligast för denna typ affärer.

Ja det där ser ju ut som ett lovande trix. Gäller bara att man kommer ihåg det när man behöver det😊

Gissar att de är betydligt billigare att tillverka. Utöver det finns fördelar som friare formgivning (som ofta nyttjas till optimering och då sänkt tillverkningskostnad och/eller transportkostnader), rostar inte vare sig innuti eller utanpå, skonsammare mot gelcoat när man råkar slå i med tanken.

Se först över skicket i tanken. Om det är rent och fint så är det ingen ko på isen och ingen anledning att stressa med tillsatser. Här finns dock säkert olika uppfattningar om det🙂 Är den skitig och full av svarta klumpar etc så skulle jag starkt rekommendera att du tömmer tanken och rengör den, typ med T-röd trixet som nämndes här i tråden. Och då behöver du inte heller köpa några tillsatser. Oavsett skicket i tanken så kan du, om du har dieselbil, suga ut dieseln och köra upp den i bilen. Då kan du verkligen slappna av över vintern och inte heller behov av tillsatser. Men första steget borde vara att inspektera tanken efter bästa förmåga.

Kortsiktiga riskerna med RME diesel är överdrina, som nämnts här i tråden. Skicket innuti din tank innan du tankade är mer avgörande. Gör en inspektion. Förhoppningsvis har du en inspektionslucka, annars finns säkert något hål för givare eller dyligt som man kan öppna och lysa ner. Man kan med fördel köpa ett billigt endoskop på nätet för drygt 100 kr som man kopplar upp mot mobilen och de behöver inte mer än 6-7 mm öppning. Ser allt bra ut är det ingen fara med RME dieseln nästa säsong och du kan lugnt förbruka den istället. Är det geggigt och grumligt så behöver du såklart rengöra även om det då inte är RME diselns fel. Jag rekomenderar också HVO100, bra lagringsbarhet, luktfri och avgaserna luktar mindre. Enda negativa är priset men om man som jag förbrukar typ max 60-70 liter så är extrakostnader värd det.

Jag har en rostfri bottenventil till septiktanken, den kärvar trots att den är rostfri. Så materialet tror jag spelar mindre roll när det gäller septik. Dock så används den inte så flitigt då jag sugtömmer via däck .

Är det bara den till toan som går trögt? Att hantagen får ytrost eller ärgar får ses som normalt då det brukar vara rätt simpel kvalitet på den metallen. Kulventiler har en tendens att lätt börja kärva med tiden, blir inte bättre när det är septic heller. Ibland är det kulan och ibland själva axeln till handtaget. Prova först spraya lite 5-56 eller liknande på handtagets infästning och se om det blir någon skillnad. Det är vanligt att det är den axeln som kärvar. Det är nog egentligen bättre med en "riktig" slussventil där istället, sådan man kan öppna upp och serva.

Känner inte till Gluvit, men produkter från Belzona (som jag antar är samma typ produkt) är okej alternativ för lokala korrosionsskador på aluminiumbåtar. Det är industriprodukter och inget oseriöst. Inget att använda på större hål, men typiska kratrar etc funkar bra och säkert små hål typ < 3 mm funkar säkert också bra. Sådana produkter bygger normalt ingen strukturell styrka som går att jämföra med oförstörd plåt, utan utgör i huvudsak skydd och tätning. Så försvagningen i plåten som korrosion gett upphov till förbättras visserligen men bör bedömas som att den delvis är kvar och det är därför det bara bör användas på mindre lokala fläckar. Ingen lagning blir dock bättre än det förarbete man gör inför reparation och de kemiska produkterna kräver ett korrekt utfört förarbete, annars är de kassa.

Om du ska göra nya rutor och köpa ny list så satsa på en list där rutan ligger utanpå och kan vara större än hålet, t.ex. GL40. Det ger ökad säkerhet.

Som halvfinne med rötter i Österbottniska trakterna kring Jakobstad så kan jag stolt konstatera att en överväldigande majoritet av segelbåtarna i startfältet är byggda i just Jakobstad 🇫🇮

Ta en magnet mot pet-flaskans botten och dra den uppåt så ser du om bottensatsen är metallisk. Från egen erfarenhet med bottensats i olja så gissar jag ditt "bös" är skit/slitage och sannolikt då metalliskt.

Jag hade satsat på en Kinavärmare (finns för vattenburet också). De funkar kanon och kostar en tiondel av en eber.

Påverkar några procent i alla fall, men svårt säga hur många, en höft kanske omkring 4-5 procent. Mindre effekt på ren deplacementsbåt. Erfarenheter från yrkessjöfart som har rätt många driftstimmar med halvplanande båtar visar att för en skrovlig yta likt din så blir besparingen så pass att det kan vara värt kostnaden för blästring etc. Men då är det fartyg som går hela dagarna nästan året om och alltså har många timmar att tjäna upp en ansenlig summa på en liten procentuell vinst.

Den man kan köpa direkt från Kina är 5 mm ytterdiameter. Gissar det är standardmått för den typen slang.

Kan det vara så att du har ovanligt mycket slagsida eller trim på båten? Om normala avvikelser över huvud taget kan ha sådan påverkan på mängd olja som går att suga ut känns dock tveksamt. Men kan ju vara en faktor att ha koll på ändå.

Ja det ser ju ut att vara en tjusig avluftning. En risk med sådana smäckra varianter är att de lätt blir igenkorkade av beläggning och smuts eller skit vatten som trycks upp där när man fyllt tanken med en spolning för mycket etc. Själv föredrar jag en vanlig öppen genomföring, den kan man spruta in lite vatten genom på våren för att säkra att den är fri från skit. Sen bör väl egentligen inte avluftningen inte ha någon relevans för eventuell lukt i båten? För tank och slang etc ska ju i utgångspunkt inte släppa igenom lukt oavsett avluftning eller inte. Gissar nog på samma som föregående talare, att slangarna börjar bli gammal.

Är du säker på att batteriet är okej. Symptomen låter ju som klassiskt dåligt batteri. Både startmotor och tilt kräver ju lite mer kräm än instrument och larmsummer. Även om du laddat så kan det vara så att batteriet helt enkelt är kasst. Om du har tillgång till ett batteri du vet är friskt så pröva byta. Har i alla fall två gånger vart med om att bilbatteriet i två olika bilar dött under en 5 min paus, helt utan förvarning (seg startmotor eller liknande).

Kan det vara så enkelt att du bara behöver rucka lite på svänghjulet så kuggar etc kommer i rätt läge? Eller har du prövat det? Frågar eftersom man ibland glömmer bort de mest självklara orsakerna.

Tycker nog det är minst lika grisigt, om inte grisigare, med tömning av "vanlig" toalett vid sug station då det alltid droppar från sugmuffen när man är klar och tar bort den från suga slutningen. Då är det mindre spill med en kemtoa. Dock luktar det mer när man tömmer kemtoa, men grisigare är det inte.

Det finns olika skolor. Vilken som är bra/dålig tycker såklart företrädarna för de olika alternativen olika om. Alt 1: Stenullsisolering direkt mot skrov för att hindra kondens på stålskrovets insida. Skrovet kan då först rostskyddsbehandlas med typ Tectyl. Alt 2: luftspalt mellan stålskrov och isolering (t.ex. platonmatta) för att det med stenull/glasull inte blir så tätt att kondens kan hindras som alt 1 förutsätter. Kondensen ska då kunna rinna ner till köl för att hindra korrosion och att isoleringen blir fuktig. Luftspalten kan då med fördel kopplas till ett avfuktarsysten. Alt 3: sprutad expanderande skumisolering som man sprutar direkt på bordläggning en och som då limmar sig fast mot stålet och hindrar kondensering. Ytan mot innervägg slipas/skärs enkelt plan för montering av invändiga ytskikt. Själv hade jag gått på alt 2 eller 3. Alt 3 verkar vanligast metod på kanalbåtar etc i övriga Europa. Och används i Containerhus. Tror själv det är bästa metoden. Alt.2 tycker jag själv är bäst av "old school" metoderna där man använder glas/stenull. Alt.1 upplever jag är den som ställt till mest rost elände eftersom kondens inte helt kan förhindras och isoleringen så blir fuktig, men erfarenheterna är olika, vilket säkert beror på olika förutsättningar för inre klimat.

Mer glesvuxet och dåligare bärighet än Balsa som är flitigt använt distansmaterial?

Så länge det är ordentligt torkat innan du plastar in det så skulle jag gissa det funkar alldeles utmärkt. Trallvirke är ju normalt extremt blött när man köper det, så det måste ju torkas ordentligt först......vilket det kanske är nu om du förvarar det under tak en längre tid...beror ju på hur länge sedan det är du köpte det och hur länge det legat torrt🙂