Boanjohan

Helt fel ände av Sverige för mig, men mitt sjökort har koll på saken och både 1 och 2 verkar ha fina enslinjer att gå på. Hoppas någon med erfarenhet kan ge dig lite tips från hur det är i verkligheten där ute.

Liknar mycket på äldre Runnö 19 med träöverbyggnad och plastskrov. Men din verkar ha både träskrov och träöverbyggnad , eller? Kan då kanske vara en tidig Runnö som det säkert är svårt hitta bilder på.

Om du råkar få hål på skrovet så en av tofterna fylls så är det ändå inte mer vatten än vad en vuxen människa väger som kommer att komma in. D.v.s det kommer inte nämnvärt påverka båtens fortsatta flytförmåga eftersom resten av båten är intakt🙂 Och kapsejsar du så du fyller båten så har du fortsatt tre intakta tofter. Lycka till med ditt projekt🙂

Markisolering från byggvaruhus är ett prisvärt alternativ istället för svindyr divynicell: Men jag förstår fortsatt inte varför du vill fylla tomterna med något om de är täta, eftersom du i och med det då redan har bra flytelement

Om du har luftfyllda täta tofter och luftfylld tät durk så skulle jag säga det är onödigt att fundera på att även fylla dem med skum eller pet-flaskor. Du har då redan ett fullgott skydd mot vattenfyllnad av båten oavsett om det är genom hål i botten eller typ kapsejsning.

Fördelen med PET-flaskor är att de inte kan suga åt sig vatten och ruttna (som raol nämnde). Nackdelen är att de inte fyller ut ett utrymme så bra och att de därför blir volym ineffektiva, eller skrymmande kanske är bättre ord. Jämfört skum som fyller ut alla skrymslen och vrår så kanske PET- flaskor tar dubbelt så stor volym i anspråk för att få samma flytkraft. Det som i skadestabilitetssammanhang brukar kallas permeabilitet, dvs hur mycket av ett givet utrymme som kan fyllas med vatten. Ett helt tomt utrymme ligger på 1,0, ett helt skummfyllt utrymme kommer ligga på ca 0 medan ett utrymme fyllt med PET- flaskor kanske ligger på 0,5.

Men godkännandet gäller alltså t.ex. inte utgångna motorer som min från 1979, enligt svar från VP på fråga från mig.

Vet inte vad som står i den Bulletinen, men det finns en från 2018 där man godkänner HVO som bränsle. Där står bl.a. följande om den typen bränsle, vilket knyter an till diskussionerna start: "The use of all paraffinic fuels will give decreased hydrocarbon and soot emissions but also marginally higher fuel consumption and lower power compared to diesel fuels." Låter dock märkligt att marginellt lägre effekt skulle få den effekten på TS båt. https://bavariayacht.org/forum/index.php?action=dlattach;topic=2229.0;attach=3486

Har precis börjat köra med HVO i tjänstebilen och utifrån bilens förbrukningsdata i färddatorn så kan jag inte utläsa någon ökad förbrukning. Så även om där finns någon mätbar skillnad i energiinnehåll så är den inte så stor att den är märkbar....i alla fall inte i en personbil.....och inte i en snipa heller. Skulle varit intressant om BSR även mätt förbrukning skillnader.

Inte riktigt alla motorer. Jag sällde frågan till VP om min MD21 från 1979 och fick svaret att godkännandet/testerna enbart gällde nyare motorer🙁 Fullt förståeligt. Minns inte var åldersgränsen gick. Men den tuffar och går ändå🙂 ......än så länge.

Kan inte MD17 så svarar generellt. Så länge inte luftinsugen hamnar under vatten så ska det inte vara någon fara för själva motorn. Då kan inte vatten komma in i motorn, och de sitter väl inte så lågt på din motor. Skulle oxå kunna komma in via oljestickan om den legat under vatten, men den brukar täta rätt bra och ingen fara om vatten kommer in den vägen, bara göra några oljebyten så är det okej igen. Om startmotorn eller generatorn hamnat under vatten så kan de ta skada. Men det är sötvatten och får de bara torka innan du startar upp så bör även de klara ett bad. Annars går de ju att ersätta. Så det låter inte så allvarligt i mina öron. Tänk på terrängbilar med snorkel (luftintag), där kan man kör med hela motorn under vatten när man badar över vattendrag etc.

Det låter ju märkligt. Har inte hört någon som fått problem vid övergång till HVO (har bara hört rykten om "kompis kompis som är mek" etc, men inga förstahandsuppgifter). Har du mycket HVO kvar i tankarna? Lättast felsökning är att gå tillbaka till B0 och se om det blir skillnad igen. Har du två tankar så kanske det går att pumpa över till den ena och köra bägge maskinerna på den andra fylld med B0. Jag har hört att vissa gummislangar ev inte "tål" HVO och sväller upp innåt så att säga, dvs stryper flöde. Samma diskussioner som säkert fördes vid övergång till 95 oktan blyfri på sin tid och etanol i senare tid. Inget som min gamla kärra från 1979 råkat ut för ännu i alla fall. Har inte snappat upp något sånt problem på bilfronten heller, men inte sökt info explicit om landbacken. Har också läst spekulationer här på forumet om att bränslepumpar inte klarar den lägre densiteten på så sätt att de läcker igenom membranet och rinner ner i smörjoljetråget. Men även det spekulationer från mekar.

Eller effektiviteten hänger väl ihop med förbrukningen och den nämnde de inget om.🤔

Varvade de tidigare inte upp som de ska? Misstänker felsyftning i texten men vill bara dubbelkolla! Själv har jag kört HVO100 nu 3 säsonger utan att märka någon skillnad alls förutom att det luktar betydligt mindre i motorrummet och från avgaserna. Bara positivt alltså. Men så har jag bara en snipa och kör som mest på 2200 rpm i 7 knop. Så plockar inte ut så mycket effekt🙂 Filmen (4 delar) det länkades till var riktigt intressant. HVO bör alltså vara energitätare (eller vad det heter) eftersom det har samma energiinnehåll vid lägre densitet. Så HVO bör väl alltså vara ett effektivare bränsle.

Jag siar att bränslepriserna är det stora orosmolnet framöver. Den dag majoriteten av bilflottan blivit elektrifierad så blir det färre litrar som ska dela på logistiken för fossilbränslena (utvinning, raffinering, transporter, pumpar på macken etc). Så priset lär stiga vartefter andelen elbilar ökar. Även om det finns fossilfri diesel så hjälper inte det så länge politisk riktning är att för fordon fasa ut motorteknik istället för bränsletyp. Till slut är det för litet kollektiv för ett rimligt literpris, oavsett bensin, diesel eller HVO.

Finns ingen bitterhet från min sida. Det var bara ett objektivt konstaterande att en biocidfärg innehåller någon form av ämne ämnat för att bekämpa (alltså bekämpningsmedel) vattenlevande organismer som vill bygga bo på skrovet. Det blir märkligt att då först säga att den är ofarlig för dessa organismer och samtidigt prisa färgen för att den fungerar så bra. Det är ju uppenbart motsägelsefullt eftersom den inte kan vara båda delarna om det är en biocidfärg. Att koppar inte löses ut i vattnet var precis det jag menade med att optimera färgerna så de minimerar skadeeffekterna för organismer fritt i vattnet och på botten etc, dvs bara den som försöker bita sig fast på botten tar skada.

Det som är farligt för vattenlevande organismer är nödvändigtvis inte farligt för oss människor och det som är ofarligt för människa är inte nödvändigtvis ofarligt för vattenlevande organismer. Det skiljer rätt mycket i massa mellan en människa och en vattenlevande organism och därmed skiljer det rätt mycket i vilka nivåer/koncentrationer som är skadliga dem emellan. Har du inte funderat på hur det kan komma sig att din Coppercoat fungerar så fint om den nu är ofarlig för vattenlevande organismer? Vad är det som då gör att den fungerar så bra och varför är den trots sin ofarlighet klassad som en biocidfärg (Biocid = bekämpningsmedel mot organismer)? Retorisk fråga. Tricket är att biocidfärger är farliga hur man än vrider och vänder på det, det går liksom inte att snacka bort. Men man försöker förbjuda de biocider som är farligast och tillåta de som är minst skadligt samtidigt som man försöker optimera halterna av det minst skadliga tillåtna ämnena så det bara ska förpesta tillvaron för organismerna där man inte vill ha dem (alltså hålla botten ren) men vara så lite skadlig som möjligt för organismer på övriga platser i havet.

Det är intressant det där med risker, vilka de är och hur man värderar dem. Jag har t.ex. undrat varför det verkar vara ytterst ovanligt med brandvarnare i båtar, medan någon form av livflotte är vanligare (även om inte det heller är supervanligt). Är folk mer rädda för att båten ska sjunka än att den ska börja brinna när man sover i den. Elfel i gammla skatbon, värmeljus som mysfaktor/värme och värmare borde vara några exempel på varför brand borde vara en adekvat risk. Misstänker dock att statistiken visar att båtar sjunker (eller hålla på att sjunka) oftare än de börjar brinna på natten. Just brand kan ju vara en anledning till att man vill överge fartyget, men den verkar inte som någon nämnt. Analysera först varför du skulle vilja överge fartyget, dvs vilka händelser som leder till konsekvensen övergivande av fartyg. Hur sannolika är de? Kan händelsen förebyggas? Kan förloppet stoppas om händelsen sker? Etc. Då kanske man kan se om lösningen är att köpa en livflotte för dryga 7000 kr (och som kräver underhåll) eller om man ska satsa de pengarna på andra säkerhetsåtgärder. Det bästa är ju såklart att göra allt man kan, men ibland så finns en budget att förhålla sig till och då bör man analysera riskerna så man satsar dem rätt. Just brand skulle jag nog själv anse som en mer reell risk där livflotten kan behövas än vatteninträngning (så länge man inte tappar kölen och kapsejsar). Källorna för vatteninträngning är relativt få och det finns många enkla alternativ för att stoppa/begränsa dem till räddning är framme. Om man anser att man inte har någon större brandrisk på båten så kanske flotte inte är det viktigaste och man kan satsa pengarna på andra säkerhetsåtgärder. Om du vill ha en flotte och priset inte är av så stor betydelse så tycker jag nog den du länkade till är ett bra alternativ, bra mycket bättre än en icke självuppblåsande som kommer vara värdelös när du behöver den. Kul att du satsar på större vatten🙂

Tipset var att den typen gummibåt inte bara fanns förr och att du skulle googla för att hitta motsvarande Biltemas. Här är något som ser ut att motsvara den från Biltema OCH som går att köpa idag🙂 Googlade bara på "gummibåt" så kom denna och någon liknande modell till fram. Andra sökfraser ger kanske bättre träffar. Så sök så hittar du nog många tänkvärda alternativ. Har du funderat på någon form av dävertliknsnde lösning, typ Dingyrings?

Biltema hade en sådan i bra kvalitet (dvs motsvarande typ duk som till de med akterspegel och inte sån badleksaks kvalitet) men som tyvärr gått ur sortimentet. Se bilder på denna avslutade Tradera auktion där en sådan var till salu: https://www.tradera.com/item/606181743 Googlar du så går motsvarande modell säkert att hitta som ny. Det är väl ett kinabygge som går att köpa via nätet från diverse siter man aldrig hört talas om tidigare 🙂

Det finns nog några fler "småbåts" företag som man kanske inte tänker på så ofta och som jag tror fortsatt tillverkar i Sverige, varav Linder är ett exempel, men finns nog ett antal till.

Frågan är då om det är normalt eller om det är varningsklocka på offeranodens förbrukningshastighet om ingen elektrolytisk reaktion sker. Dvs om offeranodens behövs och det är bra att den "fungerar" eller om den förbrukas enbart av det faktum att du sätter dit en till metall (anoden själv alltså)? Jag själv skulle tycka det var skummt med sådan förbrukning av bara potentialskillnaden och förstår Skippers oro, men har ingen erfarenhet av detta område.

Japp, jag är en sån🫣 (fast jag vet de är olika men slarvar ändå)

Spontant tror jag mer på rostfritt, men skulle vara intressant att se och kunna jämföra bägge alternativen. Skulle vara kul om du lägger ut en bild på träram oxå så kan du be om en omröstning......... för skoj skull alltså, eftersom det är du som har vetot🙂

För det priset så tar jag två, så kan man kanske få med sig någon kompis 😉