Boanjohan

Ett tips är att byta till en vattensmord tätning, typ denna Wärtsilä Manecraft som jag har i min båt. Dyr men inget slabb med fett, helt underhållsfri. Beställde min från England eftersom det verkar saknas Svensk återförsäljare. På svenska marknaden finns en variant som heter PSS som också är kanonbra.

Lysvinklar i all ära, men titta på båtmässan så kommer du hitta mängder med båtar som har riktiga lanternor men monterade på båten så ljusvinklarna blir knas, eller så de skyms från vissa vinklar av räcken etc . Så kvalitetslanternor blir skitlanternor i alla fall. Och tillverkaren har CE-märkt båten och undertecknat en försäkran om överensstämmelse, jo jag tackar för vad egenkontroll är värd.

Jag misstänker att en viss herre kommer tolka detta som att färgen alltså är ofarlig eftersom den fortfarande var aktiv efter 25 år. Inget kan ju då ha utsöndrats från den............eller🙄 Resonemang i stil med det har förts fram tidigare, fattar dock inte logiken i det.

Har noterat detta "lyft". Effekten av att något som exempelvis för 100 år sedan mättes till 3,01 meter (och alltså presenterats med 3-6 meters kurva) men nu mätts mer noggrant till 2,99 meter (och då ändrats till 0-3 meters kurva) ger tyvärr stor förändring i sjökortet även om differensen i detta exempel endast är 2 cm. Det är väl tyvärr så det blir. MEN vad som verkar oroande är att det verkar finnas ställen där hydrografica sjökorten visa >3 m djup men som Sjöfartsverket i sina kort ändrat från 3-6 till 0-3, det blir ju tokigt. Och så har de bombarderat vissa vikar/sund med stenar i tillägg, i sådan omfattning att det ser komiskt ut jämfört med tidigare. Det känns ju inte heller trovärdigt. Varför kunde de inte baserat "lyftet" på Hydrograficas kort i områden där dessa finns. Då hade tokigheten blivit lite mindre och "lyftet" lite bättre. Nu verkar det ju mest vara ett bottennapp. I områden där Hydrografica inte finns får man väl ha gamla kort i tillägg för att kunna dra någon slutsats om var man kan köra tryggt. Djupen har ju knappats ändrats från >3m till <1m, så gamla korten är ju till viss nytta ändå.

Klubben har tre fasta helger för sjösättning enligt principen: Tidig upp= Sent i Mellan = Mellan Sent upp = Tidig i Men det brukar bli några omflyttningar däremellan av olika anledningar. Har man giltiga skäl brukar det kunna gå att lösa med ännu senare sjösättning eller ännu tidigare upptagning.

Eller Made in Nusnäs, där finns två tillverkare som gör de riktiga Dalahästarna😃 och Rättvikshästar är Made in Rättvik, har inte sett några dåliga kopior där😃

Jag skulle också rekommendera en fräs. Brukar finnas att hyra på maskinuthyrningsfirmor om man inte äger en eller känner någon man kan låna av. Är rillorna rundade så använd denna typ frässtål:

Jag prövar mig på en kanske dålig liknelse: Välja biltema eller märkesvara är väl lite som att välja bil. Vågar man åka med en Dacia eller måste man satsa på en Mercedes? Det är väl ingen tvekan om att Mercedes är bättre byggd, sannolikt säkrare och håller sannolikt längre och oändligt bättre komfort. Men måste man av den anledningen förkasta Dacia? Valet beror väl på vad man känner det ekonomiskt är värt att lägga på en bil, hur mycket man kör, hur man värderar komforten etc. Även Dacian lär ta dig från A till B på samma tid som Mercedesen och för samma bränslekostnad. Själv har jag använt BT lamineringsepoxi till lite mindre plastningar som inte utsätts för några höga koncentrerade belastningar. Jag kan inte på något vis se på vilket sätt en märkes epoxi skulle varit bättre. Samma med deras polyester som jag använt. Dyrare produkter kan däremot vara mer användarvänliga med doseringspumpar etc som är bra om man jobbar mycket med laminering. Och kanske bättre hållfasthet, men BT är för den skull inte dålig eller inte fungerar. Har även använt deras intedningsfernissa som ger ett godkänt resultat, men som är lite blaskig och kräver några extra strykningar och svårare få fint slät än märkes fernissa. Så är en super finish viktig är märkes att rekomendera. Just nu fernissar jag med internationals Schooner på lite lister som ska sitta utomhus, den är hästlängder bättre än BT i avseenda att stryka ut, mycket fylligare och slätar ut sig mycket bättre. Ger väldigt fin finish och jag är säker på att den innehåller mer och bättre oljor än BT. Så förhoppningsvis håller den bättre i väder, vind och sjö. I övrigt använder jag mycket BT för jag har närmast dit. Men vad det är och vad det ska användas till och i vilken omfattning får avgöra valet av BT eller märkesvara.

Du har fått många bra tips nu, men jag tänkte ändå delge mina erfarenheter.... Jag hade tidigare en liten segelbåt med utombordare, båten saknade all form för laddning men det fanns inte heller några stora förbrukare, så vi klarade oss 4-7 dagar med ett batteri som vi sen laddade när vi kom hem. Lanternorna (alla tillsammans) var nog den största förbrukaren, de behövde vi dock aldrig använda så länge vid hade båten. Annars var det laddning av mobiler (2st) och surfplattor (4 st) och någon lampa på kvällen. Navigering: Bra att du inte helt förlitar dig på enbart surfplatta/mobil. Nackdelen med en surfplatta/telelfon är om det är stark sol, då blir skärmen mer eller mindre helt svart trots att man har max ljusstyrka på den. Jag hade en handhållen Garmin och papperssjökort, lite omständigt med dubbelt, men skärmen på GPS:en var så liten så kortet behövdes för bra översikt och GPS för att enkelt visa var på kortet man var samt för lokala navigeringen i trånga farvatten. Min Garmin hade fördelen att solen fungerade som belysning av skärmen, så när det var ljust ute behövde man inte ha något ljus alls på skärmen och då går strömförbrukningen ner markant. Jag tror de lite större stationära skärmarna har samma teknik (gäller säkerligen alla tillverkare av navigatorer). Så av den anledningen är det rätt val du gör som siktar på en "riktig" navigator. En annan nackdel med mobiltelefon eller surfplatta är om vid regn eller om de blir blöta (t.ex. översköljande sjö/skvätt). Självklart har man dem (i alla fall vid dåligt väder) i ett vattentätt fodral, men kommer det vatten på skärmen (utanpå fodralet alltså) så fungerar inte pekandet med fingrar. Fick själv erfara detta den hårda vägen i en liten öppen motorbåt i grov sjögång där jag enbart hade surfplattan eftersom jag inte kände till detta problem. Det blir helt lönlöst att försöka peka och zooma och flytta kartbilden. Lyckas man så susar kartbilden helt okontrollerat åt något håll eller blir tok inzoomad eller så ser du hela jorden. Man måste torka av skärmen så den blir någorlunda torr för att kunna använda den. Detta är också en anledning till du gör rätt val som satsar på en riktig navigator. Jag har dock själv enbart Eniro (och gamla papperskort i reserv) idag, men nu har jag motorbåt och surfplattan sitter torrt under tak och (någorlunda) skyddad mot allt för starkt solljus. Min lilla handhållna Garmin har jag kvar i garderoben, nästa gång jag lånar brorsans öppna båt så tar jag med den. Elinstallation Svårt att ge några bra tips när man inte vet förkunskaperna. Men när man väl har skaffat sig el ombord så kommer sannolikt små förbrukare adderas varje år, man ser behov av en USB här och en där, en lampa i salong och en i förpik etc etc. Nu är ju din båt inte stor och det verkar inte som du har behov av något stort avancerat elsystem utan mer grundläggande. Men något kommer du säker addera vart eftersom. Så se till att grunden (placering med möjlighet för framtida nya kabeldragningar) gör att du lätt kan addera utrustning, dvs ha redan nu i åtanke att du kommer addera förbrukare. En grundinstallation bör väl vara Batteri -> huvudsäkring -> Huvudströmbrytare -> lokala säkringar (t.ex. elpanel med säkringar eller hängsäkringar på varje förbrukare) -> förbrukare. Till batteriet kopplar du sedan solcell via en regulator. Lycka till med båten och elen.

Sardiner från Sardingungen var mitt senaste inköp. Det var ett mycket oväntat men otroligt trevligt möte att prata sardiner med Sardinkungen. Jag har bara varit på mässorna när jag haft gratis inträde (i jobb eller fått fribiljett), annars tycker jag det är lite väl dyrt (Älvsjö). För mig är mässans funktion främst dagdrömmar, kul att se fina båtar i verkligheten istället för på bild. Typ samma anledning folk åker till Paris för att titta på Eiffeltornet som alla redan vet hur det ser ut sedan barnsben. Fast på mässan kan man se nya saker också. Skulle jag vara på väg att köpa ny båt eller t.ex. inombordare så skulle nog mässan vara given att gå på, då har den en bra funktion istället för att jaga land och rike runt och besöka massa återförsäljare. Bor man långt utanför Sthlm och Göteborg så har mässan nog större funktion då allt är koncentrerat på en plats och man slipper 10 besök med kanske övernattning till storstaden för att besöka massa återförsäljare här och var. Jag tror mässan överlever, många vill gå på dem av olika anledningar och många båtaffärer sker just på mässan. Skulle den vara betydelselös skulle den vara död sen länge.

Så sant. Skatt på ägande av fritidsbåt är mer som att betala för ett årskort till en anläggning/klubb där en av förmånerna är obegränsad möjlighet att få färdas på vatten.😉

Och om jag inte misstar mig så har ICA inget med det där slupmässiga erbjudandet att göra, man skyltar uppenbart med ICAs namn för att det ska framstå som seriöst. Om jag inte minns fel så är det riktigt ruffel och båg det där med enkäten, har för mig syftet är att fiska brukardata/e-postadresser som de sen säljer vidare.

Har du vind i seglet så utgör vinden en kraft som håller båten i en mer eller mindre konstant krängning mot lävart och dämpar alltså båtens förmåga att rulla mot vinden. Har du inte segel uppe kommer båten rulla från sida till sida. Små fiskebåtar har många gånger ett litet stabiliserande segel just för att dämpa rullning. Att segelbåt har köl påverkar så klart rullningsegenskaperna, men även kölbåt kommer rulla från sida till sida utan vind i seglen. Det var först och främst vindkraften i seglen som jag syftade på som ett aktivt rulldämpande system. Jag har snipa och rullar utav bara helvete i sidosjö🙂

En seglande segelbåt har ju för övrigt ett mycket effektivt aktivt rulldämpande system.

En båt med liten bredd jämfört med sin längd går ofta bra i motsjö men bedrövligt i sidosjö. Däremot ger de lägre framdrivningsmotstånd och då lägre förbrukning. Det är nog ingen slump att "nya" bränslesnåla designer (ej bärplan) är ett återupplivande av skrovformen för gamla klassiska pettersonbåtar och andra båtar på den tiden. Men nackdelarna som den skrovformen har består.

Själv har jag en Saga 27 (snipa) med en gammal Volvo Penta diesel som drar ca 0,7liter/nm. Eftersom den är permanent långsamtgående så blir det aldrig några långa resor (distans). I år körde vi totalt 90 nm, vilket ger en förbrukning på ca 63 liter. Så dieselpriset är inte avgörande för mig. Kör på HVO100 som jag tror jag betalade ca 17,50 kr/l för i somras och som innebar en bränslekostnad för 2021 på ca 1100 kr. Nu ligger den på ca 25kr/l.Det skulle för samma körning som 2021 innebära en ökad bränslekostnad på 470 kr till totalt 1570kr. Så det finns fortsatt lite marginaler till min smärttröskel.

Att få motortillverkare att godkänna HVO100 för deras äldre motorer kan man nog glömma, det finns väl inget incitament för dem att lägga ner tid på de undersökningar som krävs för detta. Volvo Penta säger att alla deras motorer kan köras på HVO100. Med "alla" menar de inte äldre motorer som de inte tillverkar längre, som t.ex. MD21 som jag har i min båt. Själv har jag kört på HVO100 två år och det funkar bra. Visserligen inte så många driftstimmar typ 40 timmar kanske, så eventuella negativa effekter har jag inte upplevt så långt. Bara positivt hittills, upplever att den startar lättare och framför allt luktar mycket mindre.

En kontrollfråga, är båtens totala höjd över vattenytan 5,60 meter. Det du skriver låter nästan som om det bara är själva masten du mätt och inte båtens faktiska höjd med masten på. Vill bara säkerställa så du inte råkat ut för en tankevurpa i nojjandet.

Jag tror fiskarna skiter fullständigt i vad dagsbehovet är för en man. Det intressanta och relevanta är väl vilka halter som finns i fisk och annat marint liv vs vilka halter som kan anses skadliga för desamma. Sen kommer kopplingen på halter som ger ackumulerande skade effekter högre upp i näringskedjan. Vi kan ju välja att inte äta fisken när halter av ämnen blir för höga och välja att fortsätta med de utsläpp som ger upphov till de höga halterna. Men det finns sannolikt ett värde i att havet och det marins livet mår bra oavsett. Det du Mellgard skriver om halter för män respektive faktiska halter i fisk låter som om du tänker att det inte är någon vits att tänka på havsmiljön förrän fisken är så giftig att den inte bör/kan ätas. Själv ser jag hellre att det är halter som är skadliga för marina livet i stort som ska avgöra vilka biocider som är okej var. Har ingen aning om halterna koppar i Vänerfisken är ett problem för fisken eller inte. Men det kan inte vara fel att studera halterna och källor till halterna så att man kan agera snabbt om man märker att halter ökar oönskat. Vi behöver ju inte vänta med forskning och studier till det i princip är för sent, som med havsörnarna. Fiskar etc mådde nog inte heller så bra av den PCB:n, även om havsörnen kanske var de som mådde sämst. I övrigt en eloge att du driver detta för att få vägledande domslut, det är en funktion i samhället som är nog så viktig många gånger, även om du/ni blir kallade rättshaverister. Frågan är bara vad du hade gjort om det visat sig att du inte hade höga halter Tenn (som indikator på TBT) på ditt skrov. Hade du letat fram någon gammal TBT färg och målat på din båt? Eller köpt någon klubbmedlems TBT båt för att driva igenom vägledande domslut. Min gissning är att den här tråden då aldrig hade funnits, eller?

Eftersom det är farliga människoskapta ämnen i naturen som vi diskuterar i denna tråd så kan jag komma med ett filmtips: Dark Waters, om en miljö- och hälsoskandal i USA orsakad av Dupont med så kallade PFAS polymerer som finns i bl.a. Teflon. Det är ingen julfilm direkt, så spar den till mellandagarna. Efter man sett den blir man uppgiven och vill inte ha med företaget Dupont att göra, vilket tyvärr nästan är omöjligt. En juristfilm av typen Erin Brokowich.

Att man valt just de metallerna kan ju också ha att göra med att just de på olika sätt är relevanta för de aktiva substanserna i olika biocidsystem. I ett XRF instrument är det lite inställningar så kan man välja grundämnen man vill få med i mätresultatet oavsett om de finns mätbara nivåer eller inte, så det är inget unikt för happyBoat eller som styr upphandlingen just mot dem.

Jäklar oxå hur kunde jag missa den. Det sved lika mycket som när jag missade när mätarställningen i bilen slog över till 260.000 km tidigare i höstas. Men jag är inte bitter😉 Grattis, en tidig julklapp🙂

Trevlig tradition. God Jul och Gott Nytt År. Må båtlivet vara er glädjande.

Ditt vite är ju mer eller mindre frivilligt det också, så varför beklagar du dig över det. Det var ju du själv som aktivt bett om att få ett föreläggande, som du fick och valde att inte följa. Varpå det föreläggande du aktivt bett om att få blev förenat med vite. Som jag ser det är ditt vite alltså i allra högsta grad frivilligt. Man ska generellt vara glad över att få det man ber om.

Det nämns inget om att resultatet ska anges i mikrogram/cm2. Så det öppnar väl upp marknaden för alla företag med XRF instrument som anger andelen grundämnesinnehåll i %. Intressant att Länsstyrelsen vill veta vilka som har höga vs låga halter av nämnda metaller men utan att i upphandlingen ange vad som är hög eller låg halt.