Boanjohan

Jag har MD21A med MS3 backslag och där är mycket riktigt en dubbelkona, det jag beskrev som två äggkoppar, en kona för fram och en för back.

Med lite tur är det bara propellern som sanktanna säger. Backslaget går att fixa själv om man är lite mekaniskt kunnig, men kan gå åt helvete oxå. Man kan lämna in oxå såklart, då kostar det nog en slant. Eller köpa ett begagnat och bara byta rakt av och hoppas det funkar och håller. Begagnade brukar ligga runt 6.000:- om jag minns rätt.

Det är två metallytor. Kopplingen i backslaget består av en glidhylsa och två konor. Lättast att beskriva det är att glidhylsan är ett ägg och konan en äggkopp, en ovanpå ägget och en under. När växeln läggs i skjuts "ägget" in i en av "äggkopparna" (en gör fram och en för back) och pga konisk perfekt passform på bägge så "kopplas" de ihop m.h.a. friktion. Med tiden så kommer kontaktytorna bli blankpolerade och till slut börjar de slira mot varandra. Det är en oljefilm inblandad i det hela som inte kan göra sitt jobb när ytorna blir för blanka. Jag hörde och kände att något inte var rätt när mitt backslag började slira. Mitt slirade bara på frammen, men så fort man varvade till lite så greppade det.

En modell på ca 1 m av en vanlig fritisdsegelbåt är inte helt vanligt, frånsett de radiostyrda. "Prydnadsmodeller" av det lite mer seriösa slaget av en "normal" segelbåt är oftast inte större än 40-50 cm och oftast inte så detaljerade som det jag uppfattar du är ute efter. Som nämndes tidigare så är radiostyrda ofta inte verklighetstrogna alls på däck och riggdetaljer eftersom de är skapta för att kunna radiostyras. Ett förslag är att bygga en egen modell, man lär sig mycket på det. Jag byggde en Engelsk kutter för 20 år sedan (första och enda bygget hittills). Kunde inget om modellbygge eller riggning av kuttrar, eller andra segelskutor för den delen. Åkte och fotade några i verkligheten och googlad rigg och segelsättnings. Blev ett kul projekt och lärorikt. Och förvånansvärt bra resultat🙂

Jag tippade i våras att det skulle bli lite båtar ute i år, främst pga att alla prioriterar annan semester nu första sommaren med hävda restriktioner runt om i världen. I andra hand pga ökade bränslepriser. Jag tror fortsatt att det är det det beror på och i den prioritetsordningen. Så att det är en minskning av bägge typer båtar tycker jag inte är så konstigt.

Jag köpte en segelbåt (Maxi magic, 8 m lång) båren 2011 för 135.000:- Det var ett marknadsmässigt ok pris på den båten våren 2011. Hösten 2011 stod det klart att marknaden för den typ segelbåtar mer eller mindre imploderat. Priserna på Blocket sjönk drastiskt närmsta åren därpå. När jag sålde den hösten 2018 fick jag 30.000:- och var glad att jag över huvudtaget fick den såld, värre var det för typ Maxi 77:or och andra 70-tals segelbåtar. Hösten 2018 köpte jag mig en Saga 27 (snipa/motorbåt) för 115.000:-, nedprutad från 140.000:- Med tanke på trenden på Blocket för den båtmodellen så var 115.000:- något högt för en i bra skick med originalmotor från 1979. Priserna fortsatte sjunka och till hösten 2019 verkade de flesta säljas för 70-90.000:- med originalmotorer. Sen kom Corona...... och båten/sommaren verkade Saga 27:or hå åt som smör för runt 140.000:- med originalmotorer och allmänt sjabbiga originalskick i övrigt. Nu är priserna definitivt på väg neråt igen. Vad Maxi magic legat i pris under Corona vet jsg inte, men de som jag sett ute på Blocket nu senast har legat runt 70.000:-, ca dubbla priset jämfört realistiskt värde 2019. Nu ska många göra sig av med sina "Corona" båtar inköpta till överpriser, så ja, en 50% nedgång från 2020 års nivå på vissa båtmodeller tror jag är sannolikt. Nedgången har nog redan börjat märkas på Blocket upplever jag, men de flesta ligger ändå ute till orealistiskt höga priser. Vinnare är de som sålde på sommaren 2020 och förlorare de som köpte sommaren 2020.

Har ingen erfarenhet själv men vet att t.ex. watski säljer gelcoat i olika färgkoder till olika vanliga båtmodeller/tillverkare. Finns oxå färgkartor, så ett sätt är att från färgkarta jämföra med sin egen båt efter vilken som ser ut att stämma bäst.

Ja så är det nog garanterat. Äldre båtar (70-80 talet) kommer nog rasa i pris till nästa år.

Jag tankar båten med dunk (för jag kör på HVO100 från landmacken). Jag har påfyllningsröret på däck och ställer dunken bredvid och använder en enkel hävert jag köpt på Jula. Blir inget slabb eller söl. Har alltid en trasa till hands för att torka av slangänden när jag tar upp den ur dunken. Kan komma en eller två små droppar på däck, men det är allt. Slangen veckar sig gärna i böjarna, så den kan vara lite kinkig att få igång. Tricket är alltså att få väck vecken som hindrar effektivt flöde. Annars funkar den bra. Att försöka hälla från dunk med den där pinsamma lilla hällpipen som följer med funkar sällan bra, blir ett oftast ett jäkla sölande. Funkar kanske hyfsat med en liten lätthanterlig 5 lit dunk, men inte med 20 lit som jag har. Förra veckan var vi ut till en populär vik och dkulle bada. En maxi 77 en bit bort fyllde med dunk innan de drog därifrån på förmiddagen, blev söl i vattnet och en oljhinna som sabbade bad planerna för oss andra. Undvik det scenariet och kör på en hävert eller 12v pump eller liknande spillfri lösning.

Kan tyvärr inte hjälpa dig, men det ser ut som överbyggnaden har tillkommit senare. Ser typ it som klassisk Uttern skrov och så har någon byggt om med överbyggnad.

Jag har än så länge inte hört någon som inte är nöjd över byte från spoltoa med tank till mulltoa typ Airhead. Skulle själv vilja göra det bytet. Airhead:en är ganska dyr, men om du ska börja från noll och köpa nu spoltoa, installera tank, däckstömning, slangar och inte minst jobbet att göra det så blir det nog ingen skillnad i slutsumman. Så kör på en Airhead direkt👍 Eller enklaste lösningen, en pottaporti om man orkar släpa den tanken och tömma🙂

Jag tycker mig se färger/spår av rost i sprickorna. Tycker vidare det ser ut som om hela det inringade partiet skulle ha delaminerat/spruckit pga någon skada. Ser ut som en (i akterkant) lös kaka. Vad finns under som ger färgen av rost, stödbock (om den är i järn)? Kan man någon gång ha råkat lyfta båten med slingen över stödbocken så den tryckts up och sedan skitigt i att åtgärda? Som andra skrivit skulle jag inte köpa utan en rejäl kontroll av insida och utsida, samt provkörning med kontroll av axel och det skadade partiet under gång. Det ser inte bra ut. Misstänker luft i stödbock. Prisbilden har jag inte längre koll på för accenterna, men före 2020 bör det ha varit en relativt osäljbar båt för det priset. Tror de låg under 30k för en i bra skick och det har alltid funnits ett stort utbud av dem. Priserna lär knappast gå upp, snarare implodera nästa år är min gissning.

På en motor från 1990 borde det väl vara så, men där tar mitt kunnande om motorer slut. Känslan är änndå att det spökar med gnistan på cylinder 2, alltså timingen för 2:an. Men som sagt, jag kan inga detaljer om hur det funkar och hur det skulle kunna bli olika. Hoppas någon mer motor kunnig kunde komma med kloka tips om tändningen.

Nu kanske jag är ute och cyklar, men det ska väl inte gå att skifta tändkablarna? De ska väl ha individuell timing av gnistan anpassad för kolv och ventil läge i den cylinder kabeln hör till. Så byter man ska det väll bli helt fel, eller? Jag tycker det låter som om bägge tändkablarna har timing för cylinder 1 och att det inte finns en gnista som timar med cylinder 2 och att det är det som är problemet. D.v.s både cylinder 1och 2 får gnista samtidigt, vilket då är i rätt läge för cylinder 1 men helt fel läge för cylinder 2. Du nämnde att den gått fint i verkstan. I vattenbad är motorn obelastad och kanske kan det då kännas som den går normalt? Väl på båt i sjön så får den belastning och det blir uppenbart att den bara går på en cylinder.

Man har anoder på aluminium för att i första hand skydda mot bimetallkorrosion. Därför sitter det oftast anoderna i aktern på mindre aluminiumbåtar då ev. propelleraxel och drev med tillbehör är de stora bimetallerna. På större passagerarbåtar (typ >15 m) har man gärna 2-3 raka rostfria axlar, då får man problem och problemet hålls tillbaka i största mån med många anoder. Främre 3/4 delar av skrovet har man normalt bara några enstaka anoder. Skiljer såklart mellan salt, bräckt och superbräckt vatten. Finns olika skolor för om man ska köra zink, magnesium eller aluminium, salthalten är avgörande. Många på ostkusten runt Stockholm har olika erfarenheter av vad som fungerar, så jag skulle säga att det är svårt att säga exakt vilken sort som är bäst. Men så länge de offras så vet du att de fungerar, det är bra. Men det låter som om det går lite oroande fort. Jag skulle kolla elsystemet och göra ett isolationstest för att se om det är så att någon kabel skavt sönder och ligger mot skrovet.

Gamla tändstiftkablar kan ju spöka oxå. De blir torra och får torrsprickor som man inte kan se med blotta ögat. Det kan då hoppa gnistor mellan kabel och motor, dvs mycket lite eller inget går fram till tändstiftet. Det kan man kolla en mörk natt, då syns om det gnistrar om kabeln. Effekten förstärks av fukt, så ibland uppstår det fenomenet bara vid regn/dimma etc. Har haft det problemet på några bilar. Vissa dagar började motorn gå orent när man körde in i södra länken tunneln i stockholm pga hög luftfuktighet inne i tunneln vid visst väder vid viss årstid. När man kom ut började den gå bra igen. Så timingen för svänghjulet och tändstiftskablarna är det enda jag kan tipsa om efter allt du redan gjort. Jag är ingen mek, så jag kan inte bidra med mer🙂

Kanske kan vara timingen ändå! Jag hade en gång en bil jag lämnade in för kamremsbyte. Efter bytet startade den normalt och gick hyfsat bra, men det kändes som den inte riktigt svarade som den skulle. Då bilen varit på verkstan någon vecka och bilen gammal och sliten så var det inte helt lätt att avgöra om den verkligen gick som innan. Lämnade efter en vecka in till en annan verkstad, som var lite proffsigare och specialist just på min bilmodell, för kontroll. De konstaterade att kamremmen satt ett kugg fel och rättade till det. Vilken skillnad det blev. Så bara ett kugg på kamremmen spelade stor roll trots allt, även om motorn startade fint och kändes okej, dkillnaden var det lilla extra på effekten. Så kanske kan det vara samma typ konsekvens med timingen på en 2-taktare. Jag hade prövat att få den exakt och se om det gör skillnad.

Nu är inte jag expert, men magkänslan säger mig att det inte låter inte bra att koppla rundgång😬 Vad som skulle kunna hända vet jag dock inte. Men om regulatorns utgång inte är inkopplad i banken bör det väl kunna gå, fast då kan du väl inte se om den laddar?

Håller helt med. Vilka de andra ombord var vet jag inte, men det kändes som likasinnade. Är dock inte helt säker på att han förbereder sig så särskilt mycket i skidåkningen. Verkar inte vara hans stil att vara metodisk och förbereda sig, snarare nu ger jag järnet så får det bära eller brista. Och hittills har det burit fler gånger än brustit. Impulsiv!

Herr Olsson har ju inte blivit bäst i världen på friåkning (och med det tjänat sina rejäla mängder pengar) genom att ta det säkra före det osäkra. Första gången han gjorde stor uppmärksamhet var när han tjänat sina första miljoner och specialbeställde en Lamborghini som byggdes om för att kunna bli godkänd med med takbox, och som han sen använde som bruksbil även i fjällen. Så detta följer hans personlighet, han är extremsportare och jagar adrenalin, han är inte båmänniska, och då skiter man i konsekvens tänket och komfort. Filmen ser ut att starta i mina hemmtrakter, så jag bör nog ha sett den fast jag inte kan minnas det (har inget större intresse för den typ båt), har dock säkert hört den hemifrån huset🙂

Enig med vad Raol skrev. Om plastbåten i fråga har en sandwich konstruktion så är den dock känsligare än om det är enkel laminat. Om det spruckit eller skadats in till sandwichen så kommer sandwich kärnan suga vatten. T.ex. Divinycell ska inte göra det men det gör den änndå. Det går dock inte snabbt, så bör inte vara någon större fara att vänta till upptagningen. Waxholmsbåtarna är ett helvete. Varför de inte satsat på t.ex. katamaraner är för mig obegripligt. Majoriteten av dem är ändå inte isgående och ligger stilla under vinterhalvåret.

Precis som IngemarE så reagerade jag oxå på att slang snutten ser lite väl bullig ut, så även jag skulle nog rekommendera dig att byta ut den vid nästa upptagning.

Nu när jag blivit påmind så hade jag för mig att + (med fet stil) var sten grundare än 2 meter och att + (utan fet stil) med siffra var bestämt djup i pappers sjökorten. Men alla + i eniro verkar vara med fet stil, med eller utan siffra.

Se där, det hade jag glömt bort, eller inte tänkt på. Intressant med tre olika djupangivelser i parantes och den, vad jag tycker, något diffusa förklaringen till vad de betyder. Vad är skillnaden på dem? Om man tittar på det jag ringat in i Raols bild, vad är vad? Vad är djupangiven sten, vad är sten grundare än 2 meter och vad är övrig djupangivelse i parantes? När de kommer i kluster tycker nog jag att det inte är helt uppenbart vad som är vad. Med avseende på djupkurvorna så borde det vara två djup bestämda stenar och ett djup bestämt område på 4,6 meter. Men luddigt när siffrorna står snett upp till vänster i ett tillfälle och snett ner till höger i två andra tillfällen. Men vill i alla fall minnas att Navionics hade annan symbol för något av grunden, (alltså pluss eller pluss med prickar).

Det är detta som är nackdelen med många elektroniska sjökort, att de på vissa saker inte alls följer samma standard som svenska (Sjöfartsverkets) sjökort. Just exemplet som visades är ju en ganska viktig symbol och man undrar ju då hur ett grund under ytan då märks ut i detta sjökort om det inte är ett + tecken? En gång i tiden betalade jag för Navionics på surfplatta men minns att jag tröttnade och slutade använda det just för det var andra symboler än de i "riktiga" sjökorten.