Boanjohan

Det andra hålet på stävlagret bör du rengöra, bägge de hålen ska vara öppna för att få vattencirkulation genom propelleraxellagringen. Det låter ju som om du har läcka mellan stävlager/stävrör och skrov. Quick fix borde väl vara att bara kladda på ett lager sikaflex på och runt stävlagret (förutom hålen dom ska vara öppna), massera in det ordentligt i skarven och runt om. En chansning på kortsiktig lösning som kan fungera.......eller inte. Slutar det läcka vet du att det är där det läcker och kan planera för permanent åtgärd. Dock ett helvete att få bort sikaflexen när du sedan ska laga. En riktig nödlösning alltså!

.

Om du är och tittar på båten och det sitter en tjusig och fin VHF i den och säljaren säger VHF ingår men sen innan leverans/övertagande byter ut den mot en gammal sunkig VHF, då är det lurendrejeri! Även om säljaren inte explicit pekat på just den och sagt att det är den som ingår. Kanske inte håller rättsligt, men bedrägeri är det ändå.......även om det är klen tröst☹️ Bilder från annons skulle inte jag stödja mig på då det kan vara semesterbilder eller 2 år gamla bilder. Inte alla som tar nys fina säljbilder av båten i sälj skick. Titta, kom överens av vad som ingår, skriv kontrakt. Stäm sv ombord innan slutbetalning.

Jag behöver också byta och har funderat på dessa från Biltema istället. Något dyrare men ska vara mer optimerade för djupurladdning: https://www.biltema.se/bil---mc/fordonsbatterier/fritidsbatterier/fritidsbatteri-12-v-100-ah-2000045920 Har någon en åsikt/erfarenhet om det så hojta till.

Enig i allt IngemarE skrivit. En allmän visuell kontroll att allt ser fint ut är allt som behövs. Dvs kolla att slangklämmor ser bra ut, att gummit ser friskt ut, att metallklumpen på axeln sitter fast och inte flyttat på sig. Speciellt den transparenta PVC slangens anslutning kan ägnas lite extra visuell uppmärksamhet då jag skulle säga den biten är den klena länken i systemet.

Utan att veta något om båten på bilden så skulle jag följa alla ledtrådar som pekar mot Finland. För mig är det där ett uppenbart bygge från Finland och som nämnts innan, sannolikt ett one off bygge baserad på befintlig form......men då kanske det mer ska kallas ett halvfabrikat?

Jag hade Navionics för många herrans år sedan. Det störde mig enormt att grund etc hade så små symboler så de var svåra att se, det var visserligen på liten surfplatta. Idag kör jag på Eniro som jag gillar bättre och lättmanövrerad på surfplatta. Negativa sidor är att surfplatta är värdelöst i stark sol, där är en hederlig plotter oslagbart. Men snål som jag är vill jag inte lägga flera 1000 på en riktig plotter, föredrar då årliga abonnemanget på Eniro. Sjökorten på Eniro är superbra tycker jag, men det är smaksak🙂

Eniro funkar bäst online. Offline funkar men de detaljerade Hydrographica kartorna förlorar ibland en del upplösning i offlineläget, riktigt irriterande. I alla fall hör de det på min gamla budget surfplatta som är några år nu, men det är kanske Samsungs fel och inte Eniro🙂

Jämförelsen är till viss del orättvis eftersom du jämför en "betalltjänst" (Navionics) med en grstistjänst (Eniro utan abonemang). Skillnaden är väl att i Navionics ingår Hydrographicas djupdata där sådan finns, medan Eniros gratis tjänst är utan Hydrographicas djupdata. Det blir alltså till viss del som att jämföra äpplen och päron. Men om du tar Eniros betal version för omkring 200 kr/år så får du Hydrographicas djupdata även där, det var den bild Lasker visade och det är den version det bör vara relevant att jämföra Navionics med. Om du tar ett utsnitt över ett område där Hydrographica inte har djupdata så bör Navionics och Eniro visa relativt lika. Med förbehåll för områden där Sjökorts"lyftet" är genomfört och om Navionics har uppdaterats med det. Eniro tror jag är uppdaterade med den skiten.

Mellgard nämnde en kostnad för båtägare och skattebetalare, vilket jag tolkar som samhället.........! Jag sanerade min båt för drygt 2000 kr inkl. utrustning så jag vet mycket väl vad för direkt kostnad man kan ha som enskild privatperson om man väljer att göra det själv.

Om man hade inkluderat Mellgard i den samhällsekonomiska konsekvensanalysen hade man nog ansätt att samhällets kostnad för AFS regleringen skulle blivit för hög😂

He he, nä självklart inte😁 Ok, då pratar vi om olika saker🙂 I en samhällsekonomisk konsekvensanalys är det tyvärr inte så enkelt att för privatpersons insatts bara jämföra rakt av med en betald person som skulle utfört arbetet. Relevant här att väga in blir bl.a. berörda privatpersoners löneläge, minskad fritid etc, kanske familjens påverkan (det så kallade familjepusslet) etc Det är en hel vetenskap och inget exakt generellt svar finns. Hittade en bra förklaring (gäller visserligen Riksantikvarieämbetet, men principen förklaras): "Det grundläggande syftet med en samhällsekonomisk analys är att beräkna den totala effekten som en åtgärd har på välfärden i samhället. I den samhällsekonomiska analysen är det inte enbart materiella konsekvenser som värderas, utan även icke­materiella såsom exempelvis minskade rekreationsvärden. Ett huvudmål för analysen är att undersöka om samhällsekonomisk lönsamhet föreligger eller inte. Hur skiljer sig en samhällsekonomisk analys från en privatekonomisk? Det finns vissa gemensamma drag, men också vissa viktiga skillnader. Allmänt kan sägas att de intäkter och kostnader som räknas med i en privat­ ekonomisk analys är sådana som påverkar ett företags resultat­ och balansräkningar, till exempel försäljnings­ intäkter, investeringskostnader och kostnader för för­ brukningsmaterial. När det gäller en åtgärds privat­ ekonomiska lönsamhet gäller det att de poster som räknas med täcker in samtliga intäkter och kostnader som åtgärden leder till. Dessutom är det viktigt att endast de intäkter och kostnader som är en följd av åtgärden räknas med. Eftersom denna handledning handlar om samhälls­ ekonomiska analyser, lämnar vi nu de privatekonomiska resonemangen därhän och övergår till vad som känne­ tecknar en samhällsekonomisk analys" Kommer från en tjock handledningsbok. Som sagt det är en egen vetenskap detta och jag är absolut inte expert på det. https://www.raa.se/publicerat/9789172095083.pdf Även Naturvårdsverket skriver bra om detta på nätet.

Självklart, har du inte gjort det😉

Jo, det kan vara väl högt och beror såklart på i vilket sammanhang. Jag minns inte exakta siffran i de sammanhang jag varit i kontakt med det. Men det var klart mer än 120kr/tim och detta var för några år sedan. Så jag sköt från höften i min siffra🙂 Principen som gällde då jag var involverad i detta (och i det sammanhanget) var att fritid för privatperson prissattes mer eller mindre som jobb, eftersom man utgick ifrån att personen kunde jobbat istället för att uppfylla ev kommande statlig reglering. Och då är det samhällets kostnad för förlorat jobb som är relevant och inte den enskildes timkostnad. Försäkringsbolag t.ex. vill ju ersätta med vad det kostar att köpa tjänsten. MSB som du länkade till gällde om jag förstod det rätt kostnader för specifika miljökatastrofer och då kan annan princip gälla.. Vid statlig reglering som gäller allmänt folk vill man se vad regleringen kostar samhället i stort för att veta om det blir en nytta eller inte, och då är marknadspriser för enskilda explicita aktörer inte intressant om regleringen inte riktar sig till en specifik grupp/yrke i samhället. Exempel: vad är samhällets kostnader för att sänka hastigheten på våra vägar till t.ex. 30km/h. Kostnaden kan då inte relateras och jämföras med lönekostnaden för en lastbilschafför eftersom hela samhället påverkas. Sen har vi inkomster (nyttan) också i en samhällsekonomisk anslys och den prisas såklart också utifrån samhällets inkomster (eller rättare sagt besparingar) och på Trafikverket tror jag man säger att ett liv är värt 30 miljoner kronor. 1000kr/tim är som ni påpekat kanske väl högt, men kostnaden för fritid skulle i de sammanhang jag varit i kontakt med detta värdesättas som arbetstid. Och då blir det en schablon för summan för egenföretagare, anställda etc. Där jag (anställd) jobbar fakturerar arbetsgivaren en bra bit över 1000kr/tim. Så om jag kunde lagt mina saneringstimmar på jobbet istället så hade som minimum arbetsgivarens timdebitering varit det intressanta i en samhällsekonomisk kalkyl. Men jag är absolut inte expert på detta, jag har varit i kontakt med det i samband med konsekvensanalyser och då fått principerna (gällande området då ifråga) förklarade för mig. Och det är så här jag minns det. Summa summarum så är det (enligt min uppfattning) inte säkert att en båtägares egna saneringsinsats skulle bli avsevärt lägre kostnad i en samhällsekonomisk konsekvensanalys än vad det kostar att köpa tjänsten. En toppadvokats sanering i egen regi blir svindyr medan en hotellstäderskas blir billig.

I en samhällsekonomisk kalkyl måste man även prissätta en privatpersons arbetsinsats på fritiden. Man prissätter den som vanlig arbetstid. Skulle gissa schablonen ligger runt 1000kr/timme. Eller måste och måste är väl inte helt korrekt, men med avseende på frågans natur så skulle jag säga det är ytterst relevant att göra det. Frågans natur är effekten av statlig reglering i detta tillfälle.

Om man räknar 30.000kr/båt (kostnad för köp av tjänsten eller kostnad för eget arbete inkl. nedlagd tid) så blir det 3.333 st båtar, låter inte helt orimligt. Men jag antar Mellgard har någon mer exakt beräkning. Edit: Såg först nu ditt räkneexempel Mellgard.🙂 Trevlig helg. I morgon blir det båtmässan i Gustavsberg för min del.

Synd bara att du inte har ett "case" som kommer intressera HD. Varför? Jo för att: 1. Du har TBT på din båt (du har ju inte bestridit det antagandet, snarare tvärtom, du säger den finns där och mår prima) 2. Du har ingen spärrfärg. Så vad av detta menar du skulle intressera HD beaktat AFS-förordningen? En gåta för mig vad de kan finna för "vikt för ledning av rättstillämpningen". Ditt case är ju snarare en "Homerun" för rättsväsendet.

Jag vet inte om just Transportstyrelsen hävdar att du har bevisbördan. Som nämnts mååånga gånger förr så är det så att den som hävdar något är den som har bevisbördan. Du har förbjuden färg men hävdar att din gamla tillåtna färg fungerar som spärrande skikt, då ligger bevisbördan på dig att visa att den gör det. Ett sätt att bevisa det är att göra som det du citerade av Peter_K. Färgproducentens intyg på funktion, som de testat enligt en fastställd standard, är då ditt bevis tillsammans med dokumentation och beskrivning på hur du applicerat den på skrovet.

Så du menar att innan HB trädde in på scenen så fanns i gen TBT på din båt? Det är alltså de som målat på den anser du! Polisanmäl dem då! Din väsentliga brist är att du har TBT på ditt skrov (för det har du inte bestridigt att du har) och att du inte kan (vill) påvisa att du har ett fungerande spärrande skikt utanpå den TBT innehållande färgen. Du bryter då mot AFS- förordningen och blir förelagd att avhjälpa bristen i enlighet med den regelhänvisning du hänvisade till. Du har ju "bevisat" för myndigheten att du har TBT men inte bevisat att den är inkappslad bakom spärrande skikt. Åter igen (som nämnts mååååånga gånger tidigare) så är det du som har bevisbördan, inte myndigheten.

Okej, så att äga båten är alltså inte olagligt, det vill säga du är fortsatt laglig ägare till båten. Ingen ifrågasätter att du äger den. Men du har sannolikt olaglig färg på den (du har om jag minns rätt inte bestridit att det sannolikt kan finnas TBT på din botten, vilket nog hade varit smart att göra). Förstår hur du tänker med din twist i formuleringen, men jag själv tycker det är skilda saker.

Nu hänger jag inte med, varför skulle det bli olagligt att äga båten? Rimligtvis borde det vara så, men så är det nödvändigtvis inte. För att alla länder ska kunna enas kring en internationell reglering där det inte finns en tydlig samsyn så kompromissar man ofta i just språket i hur olika regler skrivs för att det medvetet ska vara öppet för tolkningar. Då kan den nation som ville ha ett strängt krav tolka in en sträng tillämpning och den nation som ville ha ett lättare (eller inte krav alls) tolka in en lättare tillämpning. Ingen har då nödvändigtvis fel tolkning. Detta faktum är allmänt känt och praxis i internationella överenskommelser. Just TBT frågan är dock rätt tydligt reglerad och inte mycket tolkningsutrymme finns. Hur länder väljer att kontrollera efterlevnaden kan dock skilja, det har då med ambition att göra och inte tolkning av AFS-direktivet. Man måste särskiljs detta från varandra, vilket nämnts många gånger tidigare.

Vi hoppas på det👍. Och glöm inte skriv här när du kollat propellern. Det är alltid bra för framtida läsare att också kunna se vad felet var och hur det löstes.

Om du byter ut båtklubb mot kommun så blir slutsatsen korrekt. Om du i resterande delar av inlägget där citatet kommer från byter ut båtklubbar mot kommun så blir det relevant. Kommuner ska rimligtvis inte kunna tolka nationella regler olika. En båtklubb får ju däremot faktiskt fastställa vilka regler de vill (så länge de inte strider mot en lag/förordning/föreskrift) om bottenfärger, utseende på båtar, färg på presseningar, var man får bo för att få vara medlem, bredd-vikt-längd på båten etc etc.

Tror ärligt talat inte de är bekymrade över huvudtaget. Det stjäl lite tid från annat i deras vardagen på jobb, men kl 16:30 går de hem och lever sitt vanliga liv som inte påverkas alls av ditt krånglande. Den enda som verkar bekymrad är du själv.

Bra att Rascal var observant, min beskrivning gällde MS backslagen. Så här ser ett sådant MS3 backslag ut: Hur RB ser ut är jag osäker på.