Boanjohan

Jag har inte sett många med hängande dunkar som fixerar på "vanligt" sätt oxå. Det "vanliga" sättet upplever jag idag snarare vara ovanligt och hängande dunk det vanliga, i alla fall i mina hemtrakter. Har aldrig sett någon på klubben som har haft problem med den metoden. Poängen är att få en elasticitet som gör att presenningens öljetter håller bättre när blåsten sliter och drar i den. Man kan också surra runt båten men med gummistroppar mellan öljett och rep för att få samma elasticitet. Det senare kör jag med och sedan dess inga problem med öljetter som slits sönder när det blåser hårt ute, eller om snön lyckats skapa en stor tung snöficka.

Normalt beteende är väl att inte misshandla någon, ovsett om det är en normal misshandel eller en onormal misshandel (d.v.s. ringa, grov eller synnerligen grov). Eftersom jag är mellanmjölk och inte vågar sticka ut så skulle jag aldrig våga misshandla någon ringa eftersom det är onormalt😳

Låter lite väl dyrt. Men jour är jour och kommer alltid med extremt mycket högre kostnader. På min arbetsplats är t.ex. en utryckning alltid minst 1 timme (ersättning som arbetstagare) och då till dryga 100% högre timlön, samt en fast ersättning för att ha jour. Sen tillkommer ju reskostnader som kan bli höga då en jour kanske har betydligt större aktionsområde än en vanlig elektriker. Så summa summarum bör man nog förvänta kanske minst 3 gånger dyrare räkning (min gissning, har ingen erfarenhet av elektriker att jämföra med). Beror ju såklart när på dygnet också, på min arbetsplats är det inte jourpriser under normal arbetstid.

Om du har en form som du målar med gelcoat och sen glasfiber/polyester på det så är det gelcoat du ska ha.

Jo, men det är inte petroliumsläkten jag menade, utan tjärsläkten. Det är vad jag förstått är den delen man menar inom skutvärlden när talar om beck.

Vad jag vet är det fortfarande beck man använder idag vid bl.a. drevning av träfartyg. Så jag hade kört med beck eftersom man vet att det fungerar.

I mitt tillfälle med bilen så gick startmotorn nätt och jämt runt, så startspärren var inte problemet här. Sannolikt var problemet ett helt slut och stendött batteri (vet det var det, helt kaputt) och kunde inte bidra något. Startkablarna blev då för långa och underdimensionerade för att klara full startström från hjälpbilen och ev. samtidigt "ladda" det helt slut batteriet. Tänkte det var lite relevant erfarenhet med avseende diskussionen om huruvida det dåliga batteriet stjäl effekt eller inte. Är det tillräckligt dåligt så kanske det inte hjälper med billiga startkablar från lågprisbutik.

Det verkar som om Motorola Edge 20 kan hantera 4G på bägge SIM korten. I alla fall utifrån vad jag kan tyda av inställningarna efter att ha satt in ett extra SIM kort.

Jag har en Motorola Edge 20 som extra telefon. För under 3000kr så är den grym tycker jag. Den var över all förväntan för det priset. För vanlig användning (samtal, surf, foto, film) så upplever jag den bättre än iphone SE jag normalt använder. + Stor klar skarp skärm + bra kamera - högtalaren Uppfyller dock inte riktigt alla dina ska krav, se med fet stil i ditt citerade inlägg ovanför.

Ett litet sidospår: Skulle för drygt ett år sedan hjälpstarta en relativt ny bil, sån med startknapp. Batteriet i bilen var riktigt rejält urladdat. Körde upp en bil jämsides, kopplade ihop med startkablar, högt varvtal för att ge full effekt och tryckte på startknappen i den döda bilen. Vad händer! Startmotorn orkar inte dra runt, startautomatiken går inte att stänga av när man väl tryckt på startknappen, så den försöker och försöker. Efter kanske 10-20 sekunder börjat startkablarna ryka och enda sättet att stoppa det är att koppla loss dem, men jisses vad varm krokodilklämman var. Fick en brännblåsa i handen☹️ Så vet man att man har ett helt dött batteri så är det inte säkert att det funkar med kablar, i alla fall inte klena billiga startkablar.

Jag har en 5 kw värmare och den levererades med den lite grönaktiga mjuka slangen. Den har jag använt och det fungerar prima. Den svarta styva smala är inte tänkt att kunna monteras direkt på pump och brännare, utan måste monteras med en "adapter"slang enligt följande bild: Det är alltså två olika sätt, där den gröna mjuka kan monteras direkt på pumanslutning och brännaranslutning, medan den smala styva inte kan monteras direkt på anslutningarna. Bägge varianterna fungerar lika bra. Med den styva slangen riskerar man inte att få något veck som hindrar flödet, därav är den kanske att föredra. Eller så är man noga med slangdragningen så slangen inte kan veckas🙂

Jag har själv använt motsvarande konstruktion på vår 4,5 m styrpulpetbåt vi hadde i 20 år utan några som helst problem med snö och is. Allt beror på lutningen på pressen och om båtens form gör att det sticker ut någonstan så det bildas fickor, En vanlig 180g/m2 är bra då den är lätt, håller några år och inte kostar jätte mycket. En 90g/m2 blir mer som en engångspress och de tyngre blir allt för bökiga att hålla på med.

En relevant fråga är om du nöjer dig med en maxfart på runt 10 knop? Normalt har du tre alternativ utifrån ditt behov: 1. Med en ren deplacementsbåt kommer du inte kunna få så mycket mer fart än vad den teoretiska formeln nämnd innan ger. En marschfart en bit under max kommer ge låg förbrukning medan fart mot max kommer bli som att elda för kråkorna. 2. Med ett halvplanande skrov kommer du kunna öka på maxhastigheten, men krävs då oxå större motor och högre förbrukning. Marschfarten i deplacerande läge kommer dock kunna vara låg och jämförbar med alternativ 1. 3. Med planande skrov kan du välja att köra skitfort eller långsamt. Du måste oavsett ha en mycket större motor som i alla lägen då också kommer dra mer (jämför med motoralternativ på bil). I låga farter och höga farter är det dock inte nödvändigtvis jättestor skillnad per sjömil. Gång egenskaperna i låg fart är ofta något sämre än alternativ 1, men ju större båt desto mindre skillnad. Allt detta är generellt.

Stämmer att en rak akter (båt med tydlig akterspegel) i teorin ger större motstånd än en med rundat akterskepp ( en så kallad Snipa/Snäcka). De flesta snipor har gjorts med någon form av lite skarpare slag mellan övergång av botten och skrovsida för att öka på maxfarten (till över den teoretiska), men vilket minskar snipans fördel i bränsleförbrukning. Fördelen är oxå störst vid farter en bit under den teoretiska maxfarten enligt formeln som angivits tidigare, ju närmare den teoretiska maxfarten ju mindre blir snipans fördel. I praktiken är nog skillnaden i förbrukning för en 10 meters snipa vs en likvärdig 10 meters deplacementsbåt med platt akterspegel inte särskilt betydelsefull. Den teoretiska maxfarten enligt formeln som tidigare angivits är egentligen baserad på skrovformer typ kanot (symetriska för och akterskepp) och dom oxå ger den teoretiskt låga bränsleförbrukningen (egentligen lågt motstånd). Alla avvikelser från den skrovformen ger oxå avvikelser från teorin. Det är därför de flesta deplacementsbåtar har högre msx fart än den teoretiska maxfarten........och då oxå högre motstånd och högre förbrukning.

Så kallat gråvatten. Det får du köra direkt ut. Vill du vara riktigt miljömedveten så är det såklart bättre för den marina miljön om du tömmer det till land. Men det genereras normalt betydligt större mängder gråvatten och du skulle nog behöva tömma dagligen, vilket kanske är orimligt att orka med. Det är ju oxå en avsevärt mindre negativ miljöpåverkan av de mängder diskmedel och tvålrester som genereras jämfört med toaavfall, och då framförallt urinet som är den riktigt stora boven. Jag hade tagit ut tanken och nyttjat utrymmet till något annat.

Med viss kunskap om EUs fritidsbåtsdirektiv (CE-märkning) så skulle jag starkt avråda från att importera från utanför EU. Om inte annat är det stor risk du blir nekad försäkringsersättning den dag det händer något!

Airhead som nämnts innan är inte stor, den är typ samma storlek som vanlig båt toalett. Blir kompost och de som jag träffat och pratat med som har denna är lyriska och många installerar en sådan direkt igen i ny båt vid båt byte. Förbränningstoan är dock på tok för stor för en normalstor fritidsbåt.....eller en normalstort toa utrymme på 70-90 talet

Går på gasol!

Förbränningstoalett är ingen dum idé även om vissa verkar göra narr av din fråga. De finns nämligen som gasol version också som endast kräver el för lilla cirkulationsfläkten. Dock är en förbränningstoalett väldigt stor och så kräver den skorsten. Men finns utrymmet är det en bra lösning. Har en i stugan (el varianten).

Själv kör jag surfplatta med Eniro offlinekort över den lilla del av Sthlms skärgård jag rör mig i. Sen har vi 4 mobiltelefoner och 3 surfplattor till utöver det, dock bara med online Eniro. Nån jävel av dessa bör ju ha batteri om "navigationsplattan" tar slut och batterier med solceller i båten pajar. Och förhoppningsvis har någon av dem även kvar lite surf🙂 Täckning vet jag att det finns. Som sista utväg får jag gå ner i ruffen och lyfta på dynan och ta fram papperskorten. Så personligen är jag inte rädd att hitta hem säkert😁

Absolut, men man måste ju såklart ha koll på området man ska åka i. Man är ju inte korkad bara för att man inte har sjökort över Gotland om det är Sankt Anna skärgård du ska semestra i.

Jag skulle säga att elektroniska alternativ på inget sätt är sämre alternativ än papperskort. Att hävda motsatsen är ju bara stenkorkat. Som alltid så handlar det om redundans om man vill påstå att man är en "riktig" båtfarare. Det gäller papperssjökort (t.ex. reservsjökort i ruffen) såväl som elektronik (flera oberoende plattformar inkl strömkälla), eller en kombo av papper och elektronik. Ursprungsfrågan var väl huruvida det att titta på sjö, vind, vågor i kombo med sjökort i någon form och planering ( det TS kallar navigering) är något utdöende beteende. Nej tror jag. Men den grupp som tidigare navigerade med gula sidornas karta (för er som är av den generationen) har blivit större och gula sidorna nu ersatts med mobil/plotter/padda och bara tittande på plotter och följer strecket. Men de är nog fortsatt i minoritet.

Vad gjorde ma förr om man råkade få sina papperskort förstörda när man var ute, tex. vattenskadade i en störtskur eller sönderblåsta i en oväntad front? Säkerheten (redundansen) är ju otroligt mycket bättre idag, även med enbart elektronik som t.ex en surfplatta med offlinekort i kombo med en mobil med onlinekort. I alla fall för gissningsvis 90% av inomskärstrafik och kustnära.

Waypoints? Det finns väl idag plottrar som fungerar som google maps idag, man skriver in eller markerar vart man ska så lägger den ut en auto rutt. (Vad jag hört i alla fall).😉 Själv kör jag dock eniro utan att lägga ut rutter, så viss navigering kvartsår. Brukar dock plotta spåret för att det är kul, men återanvänder dem aldrig.

Håller med Raol, jag hade satsat på frigolit då det är billigt och ingen täthet i skrov behövs. Ett rektangulärt tvärsnitt på flytkroppen är att föredra istället för ett runt (tunnor) eftersom det ger mer flytkraft per cm djupgående (alltså blir djupgåendet mindre). Frigolit är ju inte särskilt hållfast och smular förbannat mycket, så ett skavskydd hade jag själv satsat på för att slippa att det ser ut som om det snöat i viken efter upptagning/sjösättning etc. Och med tanke på att minimera plast utsläpp i miljön🙂