Boanjohan

Att du uppenbarligen är analfabet .....

Låter superbra👍 Det får inte vara allt för skrymmande bara, men om man tänker sig typ 10-15 meter så borde det funka. Och tar man band istället för rep så får man ner storleken ytterligare. Något som typ Ankarolina med en fjäder funktion som rullar in automatiskt.

Ja sannolik är det så att det finns något nedre värde/halt då TBT kan uteslutas, men det verkar vara svårt att få någon att ange ett exakt gränsvärde. Nu verkar det mer vara så med skrapprov att om resultatet är riktigt riktigt lågt så vågar de påstå att TBT är uteslutet, men de vågar samtidigt inte yttra sig om vilken nivå man måste upp i för att närma sig nivå då TBT kan vara orsak. Olyckligt! Om man tar skrapprov från en exakt uppmätt yta så bör man ju utifrån analysresultat räkna ut mikrogram/cm2. Men det är nog ändå tveksamt om XRF gränsvärden (de som rekommenderas i Chalmersrapporten) kan tillämpas på skrapprovet eftersom det är två olika analysmetoder och XRF gränsvärdena är utvecklade just för den kalibrering som XRF programmet har.

Klart det hjälper, men hur mycket det hjälper och om det hjälper tillräckligt mycket och för just det ljud du tycker är störande är ju svårt att svara på. Eftersom du helt verkar sakna isolering idag så borde det ju kunna göra märkbar skillnad, men det är bara en gissning. Dock skulle jag nog satsa på Biltemas med vågad yta ( https://www.biltema.se/bil---mc/biltillbehor/ljudisolering/ljuddampningsplatta-1000-x-500-mm-2000018990 ) och så klä in alla 4 sidor + luckan med det. Blir dyrare men jag gissar den är väldigt mycket bättre än den släta med folierad yta som gör att ljudet studsar runt istället för att sugas upp och dämpas. Har ingen egen erfarenhet om just den, men har sneglat länge på den för mitt eget motorrum. Tror glipor är mer viktigt att täta för högfrekvent ljud (diskant) och mindre viktigt för lågfrekvent ljud (bas). En gummilist på luckkarmen brukar kunna räcka långt för att täta glipor.

Det där ser tyvärr inte bra ut alls. Det är en form av korrosion som inte är ovanligt på aluminium och uppstår av olika orsaker. Dessa korrisioner kännetecknas av att de ser ut som frätskador. Det finns bara ett sätt att laga ordentligt och det är plåtbyte, dvs att skära ut det område som är angripet (vilket i ditt fall ser ut att vara rätt stort område) och svetsa i ny frisk plåt. Om det är möjligt att i praktiken göra på så tunna plåtar som det oftast är på mindre aluminiumbåtar vet jag inte. Nödlösningar för de frätskador som inte trängt igenom hela plåten är t.ex. att spackla dem med lämpligt spackel för aluminium, t.ex en produkt som heter Belzona. Kan förhindra att skadorna förvärras, men är ingen kvalitativ reparation. Nödlösning för frätskada som gjort hål rätt igenom plåten är nog lättast liten skruv med stora brickor och mutter och en rejäl klick sikaflex.

En plastroddbåt kräver egentligen inget underhåll, förutom om den blir skadad av någon anledning, men då är det ju reparation i någon omfattning. Men oftast vill man ha en båt som ser någorlunda fin ut och det är därför man tvättar och vaxar etc. Men det är inget måste om man inte bryr sig om skicket. En motor kräver något mer underhåll eftersom den annars faktiskt kan bli obrukbar. Men det underhållet brukar räcka på höst inför vinter och på vår inför säsongsstart. Inte mer underhåll än att det tar 30 min per tillfälle. Kör i vind, dina planer passar allt från nybörjare som för veteran.🌞

Jag har haft Maxi Magic med utombordare, en 9,9 hk med lång rigg. En mer än tillräckligt stark motor för den båten. Gjorde bra fart frammåt och behövde sällan använda mer än kanske halv gas. Jag hade gas och växel reglage indraget till sittbrunnen. Hade jag köpt ny motor idag hade jag köpt en med elstart också. Nackdelar med utombordare är: - svag uppbromsningsförmåga, dvs svårt att snabbt bromsa upp den. Dock lätt att backa med, men just uppbromsning är svag. - i grov motsjö när båten stampar så hamnar propellern ofta ovanför vattnet och det drar ner möjligheten att hålla farten uppe. - Låter lite mer i sittbrunnen Detta skulle jag säga är generella nackdelar med utombordare på segelbåt.

Är du säker på att luftat helt korrekt enligt instruktioner? Vet inte proceduren för MD7, själv har jag em 4cyl MD21 och där är det rätt många moment men olika skruvar som ska öppnas och stängas i rätt ordning och gör man inte exakt enligt instruktionerna så kommer den inte att starta. Och jag hoppas du kollat att stopptaget är inskjutet (för det är väl mekanisk stopp?).

Gjorde nästan samma resa 2011 med då ny båt för mig. Gick från Boo-Gård till Arkösund. Köpte kompisens båt då de uppgraderade. Han och jag körde ner den tillsammans. Vi tog den i två etapper. Hankade oss ner till Järflotta dag 1 efter dålig vind och krånglande motor (vulkningen i propellernavet på utombordaren släppte, så vi kunde bara köra 2 knop med motor, vilket främst var på förmiddag då det var stiltje). Förmiddag kom vi bara till Dalarö, och till kvällen kom vi ner till Järflotta. Dag 2 tog vi ytterväggen utanför Öja ner förbi Landsort fyr och rakt över till Arkösund som vi gick in till från södra änden. Kompisen blev sjösjuk av dyningarna🙂. Ren transport segling alltså som för oss med dålig vind och krånglande motor tog två hela dagar (morgon till kväll) och endast naturhamn blev angjord i form av gammal militär brygga vid Järflotta. Vill du uppleva något på vägen rekommenderar jag att ta innerväggen, i alla fall från Öja och ner via Oxelösund. Mycket fin resa den sträckan.

Utifrån vad man läst (utan att ha nördat ner sig i ämnet) så pågår mycket forskning på området. Själva glasfibern går rent tekniskt att återvinna, men det finns väl inget kostnadseffektivt sätt att göra det på (dvs separera från plasten) än så länge. Samma med kompositen glasfiberarmerad plast. En form för "återbruk" är väl det som ligger närmast i framtiden tolkar jag det som, där man t.ex maler eller klipper ner det i mindre bitar och använder i andra applikationer.

Jag är intresserad av vad @excel319 känner, alltid intressant att känna till vad andra tycker, tänker, känner om olika frågor som rör båtliv. Det är därför jag även läser din tråd (även om jag försöker låta bli att vara aktiv numera) för dina inlägg handlar bara om tyckande och känslor, även om du själv tror att det handlar om fakta. Fakta har tyngd......men bara i rätt sammanhang och rätt plats. Lösryckt fakta tagna ur sitt sammanhange eller fakta som gäller andra områden än det saken gäller har ingen tyngd. Allt ditt hänvisande till den metod du kallar "MEPC-metoden" är fakta som faller under den sistnämnda kategorin. Du hittar något, tar det ur sitt sammanhang och tillämpningsområde och lägger fram det som bevis i ditt sammanhang och ditt tillämpningsområde eftersom du tycker att du har rätt och eftersom du tycker det är fel att formuleringen i förordningen som säger att det inte får förekomma TBT i skrovets antifoulingsystem tolkas av myndigheter som att det inte får förekomma TBT i antifoulingfärgen på din båt......det är alltså bara tyckande och känslor du själv för fram. Så tillbaka till din fråga, varför skulle de som läser i tråden vara intresserade av vad signaturen exel319 känner? Kanske av samma anledning som varför någon som läser tråden skulle vara intresserade av vad du känner, för det är vad ditt bidrag och start av tråden handlar om, vad du känner.......den handlar inte om fakta. Och vi verkar vara rätt få som läser den.....!

Precis som @LRZ skriver så har jag också alltid tolkat det som S/Y, M/S, S/S, RMS, HMS etc bara är en förklarande beteckning som inte egentligen är en del av namnet, i alla fall inte en del som skrivs ut på fartygets skrov. Lite som Mr, Mrs och Miss när det gäller personer, det är bara något som förklarar/förtydligar vilken "sort" det är. Exempelvis RMS TITANIC som på fartyget bara är namngiven som TITANIC. Eller S/S NORMANDIE som bara är utskrivet som NORMANDIE. Samma gäller t.ex. S/S STOCKHOLM (inte hon som sänkte Anrea DORIA) eller M/S STOCKHOLM som sänkte S/S ANDREA DORIA, bägge på fartyget namngivna utan beteckningarna. Så beteckningarna var/är nog inte en del av fartygens officiella namn i fartygsregistret, för då hade de varit tvugna att vara utskrivna på skrovet, i alla fall enligt dagens regler om märkning av fartyg. Hindrar såklart inte att idag lägga till och märka ut det som en del av fartygets officiella namn🙂

Nä, dra för hand är ingen fara. Det bör man göra för att kontrollera att axeln går runt normalt och för att kolla att gummit är okej (man kan se att gummit inte släppt från hylsan, sprickor i gummit, ribbor som lossnat etc). Om du har ett bladmått kan du försöka mäta lagerspelet mellan gummit och axeln. Det bör finnas ett spel på kanske 0,1-0.2 mm. Får du inte in ett 0,05mm bladmått så skulle jag säga det är för tight. Lättast är att mäta på ovansidan axeln där spelet av naturliga skäl är när axeln inte snurrar.

Jag antar du antingen har konfiguration med stödbock typ detta: eller med stävlager typ detta: Bägge har ett lager som axeln går igenom och det är oftast av typen cutless/cuttlass: När det blir dåligt kan allt möjligt hända, bl.a. kan den kärva och nypa. Så här kan det se ut när det är dåligt: Din axeltätning vågar jag inte gissa vad det är för typ. Känner inte igen den.

Då är det väl bara axeltätning och axellager som är kvar som kan kärva. Vad har du för tätning? Är den korrekt smord (om det är sådan typ), eller spände du åt den i höstas (om det är sån med fläta). Hur ser axel lagringen ut? Gissar du har ett cutlasslager (det är väl det vanligaste) och kanske det är dåligt och nyper axeln. Felsök dessa två är mitt tips

Ser ut som och låter som laminering behövs. Ljudet på skadan är typiskt för delaminering, dvs laminatet är spräckt/trasigt. En ful lösning är ju alternativet med långtråkigt spackel och det håller nog ett tag, men du behöver nog slipa upp lite mer först. Eftersom det verkar friskt runt om och skadan är liten så är en annan fullösning ett stycke genomgående skruv med mutter och två rejält stora brickor, en på insidan, en på utsidan och sikaflex emellan och spänn åt. Håller en livslängd🙂 Korrekt lösning är nog däremot definitivt lagning med nytt laminat.

Alla luftkylda motorer jag känner till blir glödheta, t.ex. moppe, motorsåg, gräsklippare, röjsåg etc. Så jag antar det är normalt att även en luftkyld utombordare blir glödhet. Riggen kommer väl kylas ned lite av vattnet gissar jag, men motorn kommer nog fortsatt bli glödhet. Sen finns det olika grader i helvetet, så hur glödhet som är normalt kan jag inte svara på🙂

Om det är användare som rapporterar in så måste det ju nästan vara så att det är priser från i höstas eller vintras som är inrapporterade för Strömma. Det är väl säkert rätt lite kommers där över vintern och våren, om den ens är öppen då. Den ligger ju inte riktigt i stråket för åretrunt pendlare. Men maten på restaurangen är ju typ dubbelt så dyr som smakupplevelsen, så de kör kanske samma prissättning på bränslet🤔

Slänger en liten (förhoppningsvis) förklarande bild. Vet inte om du har genomgående skruv med mutter eller bara vanlig spetsig skruv. Risken är alltså att distansmaterialet sugit åt sig vatten som en vettextrasa. Det kan också vara så att det bara är någon mm i radie runt skruvhålet som är fuktigt. Det är alltså helt omöjligt att svara på här i forumet om det räcker med 24 timmar torktid. Ett sätt att undersöka kan vara att borra upp hålen med lite större borr och försöka undersöka distansmaterialet. Ser det bra och torrt ut så full igen med förslagsvis epoxi eller epoxispackel. I annat fall krävs nog lite mer omfattande undersökning och torkprojekt. Många skiter nog i det, torkar lite lokalt och fyller igen, vilket egentligen inte rekommenderas, i alla fall inte på båt med något värde i. Typ som reparera bil för 5.000kr vs bil för 500.000kr.

Kommunen borde definitivt ha koll på sin egen mark, så finns det sådana på kommunens mark bör kommunen kolla upp dem, om inte annat för att skrota dem om de är övergivna. Men kommunen behöver här allmänhetens hjälp, för det är orealistiskt att tro/tycka kommunen ska ha resurser att själva kunna ha vetskap om vad som finns på varje kvadratmeter mark. Jag vill i alla fall som skattebetalare inte betala för någon på heltid ska vandra runt och spana efter gamla roddbåtar och bilvrak etc i kust, skog och mark. Så anmäl till kommunen om du vet det ligger övergivna båtar på deras mark som du känner till🙂

Du får väl fråga ägarna! Är de övergivna får du fråga markägaren då det blir dennes ansvar. Förresten, hur vet du att alla dessa har TBT-färg? Ligger de lagrade på land så bedriver de inte sjöfart och omfattas säkerligen inte på det sättet av AFS-förordningen, eftersom den underförstått gäller fartyg i vattnet......det är ju direkta utsläpp i vatten som den syftar till att reglera. Så de faller under annan reglering, även om det i sak egentligen borde vara orelevant för miljön. Min egen erfarenhet av detta kollektiv båtar som man drar upp och förvarar på stranden är att de sällan brukar vara målade med någon antifouling alls. Det är liksom lite poänglöst. Men på det området har jag mest erfarenhet från insjöar. I övrigt lite märklig fråga, eller så tolkar jag fel, för det låter lite som du tycker att det skulle vara poänglöst att sköta sig eftersom det finns sådana som inte sköter sig. På andra sidan Östersjön släpper man ut mycket orenat skit i Östersjön. Jag tar inte det som inteckning för att tycka det skulle vara okej att därför skita i att rena vårat avlopp.

Har för mig att min spricka var horisontell längs motorklacken. Du har två kabelgenomföringar (?) på varje sida ser jag, kanske skruva bort de blecken och kolla hur de hålen ser ut. Kanske borra upp med ty 2 mm större borr och se hur trät känns. Annars skulle jag borrat med typ 5 mm borr strax under hörnet på akterspegeln/sprickorna, typ där jag rödmarkerat på bilden. Men det är hur jag nog skulle göra och jag är bara enkel hemma pulare🙂 Någon annan kan ha helt andra åsikter.

Har oxå haft en Grisslan med sprickor i akterspegeln, vi hade en 70 hk 2-takt på. Så det kanske är en vanlig sjukdom på de äldre. Om det inte finns tecken på att distans/förstärkningsmaterialet har sugit åt sig vatten så är det väl bara att täta. Vår låg uppe en säsong och på hösten spacklade vi bara igen sprickorna. Hade den två säsonger innan vi sålde den och sprickorna hade då inte kommit tillbaka. I vår hade nog trät i akterspegeln ruttnat, men det var inget vi tänkte på då för 20 år sedan. Vi var lyckligt ovatande🙂 Du kan ju alltid borra några hål och se om det rinner ut vatten, om inte bara spackla igen allt🙂

Båtarna Peter_K tipsar om är i min värld stora och rymliga. Själv gillar jag Scanmar 33 väldigt mycket. Jag skulle i första hand rikta in mig på en eller några båtmodeller (typ dessa som Peter_K nämner) och se vad de ligger i för prisklasser utifrån hur de beskrivs i annons. Om de som verkar vara underhållna, kontinuerligt "uppgraderade" etc ligger inom budget så går det ju att få en sån båt i bra skick innom budget och ingen anledning att välja något mindre. Det jag försökte säga tidigare var att det är oftast ingen poäng att leta efter en båtmodell där bara de billigaste (oftast mest slitna) exemplaren är de som ligger inom budget.Utan leta efter modeller där de flesta ligger inom budget så du har möjlighet att välja en som är mer uppgraderad/underhållen än en som inte är det.

Därför att TS frågade om det är värt betala extra för båt i bra skick med mycket nytt, eller betala mindre och fixa/uppgrader saker själv. Jag menar det sällan är lönsamt att köpa båt med t.ex. dålig sprayhood och dåliga dynor bara för att den är billig och sedan själv byta detta.