Boanjohan

Vilket inte på något sätt är bevis på att du sålt båten........

Helt korrekt, men du verkar glömma en sak. För att föreläggandet ska bli irrelevant så är det du som måste bevisa att du sålt båten. Det blir svårt utan att visa upp ett försäljningsavtal med den nya ägaren. Om du inte vill tala om vem den nya ägaren är så kan du inte bevisa att du faktiskt sålt båten och föreläggandet kvarstår. Men jag misstänker att du tycker det räcker med att säga att du sålt båten och att det är upp till Transportstyrelsen att bevisa motsatsen. En taktik du redan prövat på när det gällde spärrande effekt av vanlig bottenfärg.....och förlorat!

Det är fascinerande hur ofta du hintar om ess i rockarmen och att ärendet fortskrider precis som du vill. Men ändå så går alla myndighetsbeslut emot dig (förutom förlängd tidsfrist på föreläggandet) och din båt ligger på land. Antingen verkar du ha en rätt så värdelös plan eller så är du egentligen inte ett dugg intresserad av sjösättning, dvs målet är egentligen bara processen i sig och så länge du kan lyckas hålla den igång så går allt som planerat och myser. Grundorsaken (att få sjösätta båten) är då inte alls en del av planen.

Det är normalt inget måste att ta bort den gamla färgen. Och det normala är att man inte gör det. Men vill du ta bort den så är nog blästring enklast, men kostar nog en ganska rejäl slant att hyra någon som gör det som har korrekt utrustning för omhändertagande av blästerresterna Vilken färg är helt upp till dig. Finns generellt fyra typer: Självpolerande biocidfärg, hård biocidfärg, självpolerande biocidfri färg och hård biocidfri färg. Googla för att läsa om skillnaderna och avgör vad som passar dig. Vilket märke är nästa steg, men egentligen inte så viktigt enligt mig.

De två problem du kan ha med stålbåt är korrosion, dels i form av vanlig rost och dels i form av galvanisk korrosion. Ett bra målningsprogram (ofta epoxyfärger) av stålet invändigt och utvändigt är därför bra för skydd mot vanlig rost. Generellt är det viktigare att skydda utsidan men man är dum om man inte oxå målar insidan. Se till att det hålls torrt i kölen i alla utrymmen och att eventuell kondens som kan bildas på bordläggningens insida kan rinna ner till kölen och inte fångas upp och blida pölar på ovan kant av förstyvningar, lister etc. Är det begagnade äldre båt så är det viktigt att kolla statusen på alla ytor, spant etc i alla utrymmen och tankar. Ett stort problem här är ofta att bordläggningens insida är inbyggd av inredning utan möjlighet till inspektion, det är inte bra. Galvaniskk korosion bl.a. pga fel i elsystemem kan ge stora skador väldigt fort. Så hålla koll på jordning och isolationen av elsystemet är mycket viktigt. Viktigt att tänka på om man själv ger sig in och börjar pilla i systemet. Har man bara 12 volt så är problemet inte lika stort, men med 220 volt kan det gå fort. Bimetallkorrosion är också viktigt att känna till. Man får tänka på vilka metaller man monterar i kontakt med stålskrovet. Stål är annars ett ypperligt material som är lättlagat om olyckan är framme. Går att laga lätt i alla årstider och väder🙂 Och billigt att reparera också skulle jag vilja påstå.

Youtube video:

Nu var det snart 20 år sedan jag bytte fönsterlister. Hade inte gjort det innan, så jag har bara gjort det en gång🙂 Men jag minns inte att det var något svårt, brukar minnas moment med många svordomar😂 Går säkert att hitta något på youtube spm visar hur man gör. Eller någon här som kan beskriva bra tillvägagångssätt för bra början. Om du vill undvika läckage så bör du nog investera i nya gummilister då de brukar börja läcka med åldern när de blir hårda.

Nja, det är nog det lättaste jobbet jämfört med att fernissa (vilket kanske är enkelt men jobbigt). Men det kräver att du har tillgång till specialverktyg (köpa 689kr eller låna) för låslisten/spränglisten. Har du inte det verktyget har jag hört att det är ett helvete. Har bara gjort det med verktyget och då gick det ganska enkelt. Köpte ett verktyg, vågade inte pröva utan. Men som nämndes tidigare kan de vara hårda och stela av ålder och omöjliga att få dit igen i okej skick och då blir det en extra kostnad för att köpa nya.

Hej! Om jag googlar Crescent 66 DC så tycker jag nog det dyker upp många träffar som är slående lika din båt. Sannolikt är dina fönster fram en efterkonstruktion. Det är inte helt ovanligt att folk satt in extra fönster på den typen av båt. Så jag tycker det är uppenbart en Crescent 66 DC🙂 Hittade denna tråd här på maringuiden:

Ha ha, just det där tänkte jag när jag läste om flaggbränningen i Turkiet. Tror de verkligen någon i Sverige blir upprörd.....så söta de är😂

Så här skriver Länsförsäkringar: De har oxå en del aktsamhetskrav som jag antar kan åberopas om t.ex. elsystemet är uppenbart felaktigt.

Svenska sjö är ju "bara" en försäkringsförmedlare och försäkringsgivare är Trygg Hansa, så det är väl därför de har så lika villkor. Ingen slump alltså🙂

Artikel på temat från tidningen Skärgården:

Oavsett förändrar det såklart inte faktumet att TBT är förbjudet, men för ditt resonemang Mellgard, om spärrande effekt av vanlig bottenfärg, så hade det varit intressant. Det är inom IMO och medlemsnationers inlagor till arbetet med AFS konventionen som man kan hitta olika undersökningar etc.

En sak att också beakta är responsen på en inlaga till IMO. Många länder skickar in inlagor som talar för sin sak,, de är alltså som propositioner, det är alltså alltid partiska inlagor även om det kan föreligga seriös forskning bakom. I slutändan är det alltså någon form av politik som avgör om en inlaga får stöd eller inte. En del nationers politik väger tungt på säkerhetsaspekter, andra nationers väger tungt på ekonomiska aspekter. Att BIMCO (intresseorganisation) har en inlaga som förespråkar att normala AFS system fungerar spärrande och presenterar någon form av studie på det är lika "objektivt" som dina alla bilagor etc som du skickat in i ditt överklagandeärende. Om inlagorna till IMO får gehör så föreligger det i alla fall så att många gillat det som presenterats, oavsett om det är vetenskaplig objektiv fakta eller inte. Vad ville jag ha sagt med detta svamlande? Jo att bara för att det är en inlaga till IMO så är det inte uppenbart att det är fakta och trovärdigt. Man får helt enkelt läsa och bilda sig sin egen uppfattning vilket värde innehållet har. Utfallet i IMO indikerar hur många andra som gillat inlagan och om den får gehör ger det den på så sätt dess innehåll trovärdighet som blir svår att ifrågasätta. Jag själv ser som sagt svagheter i rapporterna med avseende på TBT frågan och ser inte att de på något vis talar för din sak tyvärr. Liknande inlagor i samband med utvecklingen IMOs arbete för TBT förbud hade varit intressanta, att se hur diskussionerna om spärrfärg gick då och om någon motsvarande inlaga fanns då.

En fråga är väl oxå hur högt seglingsegenskaperna prioriteras. Tänker att ska ni bo mycket på båten kan ju en liten motorseglare vara ett alternativ. I den prisklass du anger är det väl främst en typ Winga 78 som jag känner till. Eller mer klassiska skut former i t.ex. Trålaren. Googla dessa två om du inte känner till dem. Ingen av dem är väl någon speciellt bra seglare, kanske rent ut sagt dåliga seglare, men bjuder på relativt bra utrymmen för boende.

Spana på Blocket är mitt tips. Finns två aktörer som brukar marknadsföra sig med begagnade motorer: - Davids mekaniska i Göteborg - Arken Teknik Patrik Dahlgren i Lidköping Finns säkert många fler, men det är dessa två jag minns har annonserat på blocket. Själv hade jag utombordare på min Magic, med de fördelar och nackdelar som finns med det. Fördelar är väl just att det är lätt att byta och att ny motor är mycket billigare än ny inombordare.

Intressant läsning, men dilemmat är det inte verkar ge så mycket stöd till din sak kan jag tycka. Rapport 1 verkar handla om en undersökning/resonemang om att existerande spärrfärger (utvecklade och testade spärtfärger)även fungerar för det där "nya" förbjudna ämnet. Rapporten tydliggör däremot spärrfärgs funktion genom följande graf. Notera även att det finns en angiven test standard: Rapport 2 verkar undersöka mängden kvarstående aktiv substans (det där nya förbjudna ämnet) efter 5 år på ett handelsfartyg och då konkludera med att det är så små mängder att nytt AFS system hindrar de lilla kvarvarande att läcka ut. Problemet för fritidsbåtar är att de flesta målar dem varje säsong, så färgens aktiva substans hinner aldrig förbrukas innan ny tillförs. Så när TBT blev förbjudet så målade man som vanligt på ny AFS utanpå. I de gamla lagren med TBT färg var då TBTn långt ifrån förbrukad. Så på så sätt är Rapport 2 (IMO inlagan från Japan) inte jämförbar med omständigheterna gällande fritidsbåtar, eftersom den utgår från färg som varit exponerad i sjövatten i 5 år. Så intressant men tyvärr tror jag det inte är särskilt hjälpsamt.

Det där resultatet ska du vara nöjd med, ser väldigt fint ut. Trevlig båtmodell också. Bra jobbat😃👍

Precis som @FIATX19Jag hade satsat på mer solcells kapacitet. Har själv 100+50W och två förbrukningsbatterier på 86Ah/st. Mina primära förbrukare är kylskåp, 4 mobiler, 4 surfplattor (minst 2 konstant på laddning) och tryckvattenpump. Motorbåt och kör sällan mer än omkring 1 timme/dag. Jag upplever att det kan vara lite på gränsen när man ligger två nätter i naturhamn (dvs i princip 48h utan motorgång). Lite molnigt väder och solcellerna ger betydligt mindre än vad man tror. 150w skulle jag säga är minimum, gärna mer om ytan finns.

Tror inte bensinpriset spelar någon som helst roll, de drar inte så mycket och en enskild vattenskoter används egentligen inte särskilt mycket och merkostnaden för dyr bensin blir då ringa. Fler som semestrat på andra platser tror jag mer på. Kanske i kombo med körkortskravet och ökad bevakning pga det.

Det där med nytta är intressant. Det finns ett försäkringsbolag som heter Svenska Sjö och som tydligen ägs av sveriges ideella båtorganisationer. De försöker varje år erbjuda mig en båtförsäkring som är dyrare än den jag har. Vilken nytta ger det mig som båtklubbsmedlem (och tydligen då delägare i det bolaget) att de tillhandahåller en dyrare försäkring än marknaden i övrigt kan erbjuda? Det är ett sätt att se på en sak om nytta i vissa arbeten en organisation bedriver. En annan kan vara att det kanske finns andra som blir erbjudna billigare försäkringar och därför ser en nytta. Det kan vara så att bolaget gör vinst och att jag (genom båtklubben) faktiskt tjänar pengar i dubbel bemärkelse (köper billigare försäkring annanstans och min klubb får ändå återbäring). I en klubb/organisation är det omöjligt att alla ser nytta i allt. Jag ser nytta i XRF-projektet och därför är det projektet till nytta för mig. Och jag ser att det är till nytta för alla människor runt Östersjön även om de inte är medlemmar i SBU. Jag hoppas att andra än klubbmedlemmar gör det också och uppskattar projektet oxå. Jag hoppas att det finns andra organisationer runt Östersjön som gör andra miljöåtgärder i sina lokala klubbar och organisationer som även jag i det långa loppet får nytta av genom ett friskare Östersjön, fast jag inte är med och betalar i just deras projekt. Var och gör mot andra så som du skulle vilja att andra är och gör mot dig. Det är därför man hjälper någon annan och det är därför man får hjälp när man behöver. Det ingår i det vi i våra kretsar kallar sjömanskap, sjövett etc. Det är en sorg att vissa envist aktivt ska motverka något bara för att denne själv inte ser en nytta i det. Det gör bara samhället sämre.

Jag tror att det sannolikt är så att problemet med gamla underliggande lager TBT är överdrivet. Men precis som för dig är det bara en tro jag har utan tillstymmelse till bevis. Skillnaden är att jag inte ser att det är något att lägga krut på den frågan och inte tycker det är ett problem att sanering krävs, tycker det är bättre bli av med skiten en gång för alla. Fick man välja så tycker jag att det i förordningen borde varit krav på ägare till äldre båtar att låta undersöka om man har TBT och i vilket färglager. Om det är underliggande lager så borde det som alternativ till sanering varit plikt på att resultatet dokumenteras och följer båten vid ägarbyten. Det tror jag hade räckt, men nu blev det inte så. Nu är vi snart slutgiltigt kvitt problemet istället eftersom folk sanerar och det tycker jag också är bra, till och med bättre. Nu hoppas jag på paus🙂

Låt mig göra en jämförelse: Lagen om vinterdäck infördes 1 januari 1999. Innan dess var det inget krav på att ha vinterdäck mellan vissa datum när det råder vinterväglag. Om du ägde en bil 1 jan 1999 med enbart monterade sommardäck (som monterades före 1 jan 1999), skulle du Mellgard då tycka att något eller alla av följande alternativ är fullt rimligt under vinterhalvåret: a) Du ska inte behöva byta dina sommardäck bara för att det blir vinter eftersom sommardäcken som sitter på bilen nu var lagliga monterade på bilen före 1 jan 1999. Man kan inte tvingas byta däck som monterats lagligt. Och i tillägg var det tidigare ägare som satte på sommardäcken och inte jag. b) Du ska fortsatt få köra med dina sommardäck du har för de är nya och fräscha i gummit och är därför lika säkra som ett par några år gamla vinterdäck med 3,5 mm mönsterdjup. Det är ju uppenbart att nya sommardäck är lika säkra som gamla vinterdäck med minimi mönsterdjup. Att det är så behöver knappast bevisas vidare, det är ju uppenbart. c) Staten skulle självklart ha låtit forska om påståendet i b) ovanför stämmer (nya sommardäck vs gamla vinterdäck) innan lagen på vinterdäck trädde i kraft så inte folk som bara har sommardäck inte behöver köpa nya däck. d) Någon annan ska betala för de vinterdäck du nu behöver köpa! e) Du ska få skifta däck gratis! f) Att jag nu inte får köra med bilen på vintrarna om jag inte sätter på vinterdäck är ett rättsövergrepp, för den var ju laglig innan. Och i tillägg var det tidigare ägare som satte på sommardäcken, så jag kan ju inte få böter för att köra med sommardäck på vintern.

Lägg då till den generation (60-70 talister) som har föräldrar som i många fall bott i hus/bostadsrätt och betalt av alla bostadslån och bostaden i tillägg ökat i värde lavinartat. Många av de har alltså 63% högre löneläge än sina föräldrar och har kanske också redan inkasserat bra arv från föräldrars bostäder. Många är de äldre som inte har stora besparingar på banken, men bor i en bostad som blivit värd många miljoner under deras livstid.