Boanjohan

Ett sätt kan också vara att ta loss badplattform och kolla dessa hål. Skadar oavsett aldrig att täta om dem.

En kontroll du kan göra är att borra t.ex 3 kontrollhål några cm ut från gamla fästet för att se hur det känns där. T.ex. ett hål 5 cm rakt upp från fästet, ett 5 cm höger innåt mot båtens centerlinje och ett 5 cm nedåt eller snett nedåt. Lukta, lys med ficklampa, in med topps eller rullat hushållspapper. Ser det bra ut är det ingen ko på isen och du kan lugnt koncentrera dig på att torka lokalt runt gamla fästet och spackla igen. Kontrollhålen spacklar du såklart oxå igen. Sipprar det ut vatten så vet du att plyfa sugit åt sig ganska stor mängd vatten även dit och kan fundera på hur du vill gå vidare. Ellwr så vet jag av egen erfarenhet att det ibland är bäst att leva i ovisshet😄 Det är först när motorn börjar gunga på akterspegeln det är en säkerhetsrisk.

Priset är nog rimligt om det är "yrkesmän" som gör det och slutresultatet är en ny fin blänkande akterspegel, d.v.s. med Finnish som ny båt. Det är nog Finnish som är mest tidsödande och som kostar. Alternativet är att hitta en glad amatör (som inte nödvändigtvis gör ett sämre jobb) som inte lägger tid på ytfinish, då kan det nog bli betydligt mycket billigare......och sannolikt momsfritt......(och olagligt😉).

Tipps på "bush craft" lösning: 1. Borra upp hålen lite större, typ 10 mm eller större. 2. Fixa en våtdamsugare och sätt munstycket tätt över nedersta hålet och sug ett tag, vänta sedan någon timme eller dygn och gör om det. 3. Fortsätt så ett antal gånger och se hur mycket vatten du kan suga ut varje gång och om trenden är mindre och mindre. Från att du tycker det inte kommer mer är det bra att vänta typ 24 timmar och sen köra ett sug till. Fukten kommer du aldrig få ut helt, men mycket av det "rinnnande" vattnet kan du få ut. 4. Sedan torka lokalt runt hålen (kanske med hårtork eller liknande) och spackla igenm med glasfiberspackel (helst med epoxi så det blir vattentätt). Mer avancerat är att använda vaccumpump kopplad till ett av de blöta hålen (och tätad runt om detta) och sedan sätta en tejp bit över alla övriga hål förutom ett. Kör vaccumpumpen några timmar/dygn och tejpa över det öppna hålet och ta bort tejpen på ett annat hål och kör igen. Och gör så tills alla hålen varit öppnade. Om man vill kan man borra nya hål i en cirkel kanske 5-10 cm från de blöta hålen och göra om proceduren behövs bara några stycken). Kommer det fortsatt vatten i vaccumpumpen så utvidga avståndet. Dessa hål är sedan lätta att spackla igen med epoxi spackel. Detta är som sagt en bonnösning som hjälpligt tar bort den största mängden vatten om man väljer att inte såga upp och göra enligt konstens alla regler. Även för ful lösningar så skadar det inte att försöka få så torrt som möjligt🙂

Nu blir det ju lite of topic och olika syn kan man ha🙂 Men problemet med lagen och direktivet (föreskriften) är att den endast exkluderar historiska båtar i originalskick byggda före 1950. För övriga båtar gäller den oavsett årsmodell när de sätts på marknaden innom EU. Så därför gäller den båtar byggda före 1998 som man gör omfattande förändringar på enligt beskrivet i lag och föreskrift. Att båtar byggda före 1998 och som fanns innom EU när direktivet först kom, inte omfattas är för att de redan var satta på marknaden, och lagen gäller bara båtar som sätts på marknaden, men oavsett byggnadsdatum. Äldre båtar som man gör omfattande förändringar på omfattas på samma sätt som nya som det görs omfattande förändringar på. Något annat vore ologiskt eftersom den väsentligt ändrade båten inte funnits på marknaden i sin väsentligt ändrade form. Samma logik angående saker som genomgår väsentliga förändringar finns i många föreskrifter gällande t.ex. yrkesfartyg. Men i praktiken så är det inget som medlemsländer bryr sig om eftersom det oftast är privatpersoner som håller på med sånt och det skulle bli orimligt att bedriva marknadskontroll på begagnatmarknaden. De fokuserar på kommersiella marknaden, alltså tillverkare och i viss mån privatimport. Notera att även yrkesfartyg under 24 meter som registreras om till fritidsfartyg egentligen oxå ska CE märkas, även om de är byggda före 1998. Detta är i alla fall min förståelse🙂

Nja, håller inte helt med🙂 Lag (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar, 2 paragraf punk 5 säger att lagen omfattar fritidsbåtar som genomgår omfattande ombyggnation. Vad omfattande ombyggnation innebär anges i 3 paragraf punkt 5. Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:5) om fritidsbåtar och vattenskotrar föreskriver i 3 kap. 10 paragraf att den som släpper ut en omfattande förändrad båt på marknaden ska göra en efterkontroll. Men om man inte sätter den på marknaden (säljer den eller skänker bort den, eller byter den) innom 5 år så är man undantagen. Samma gäller självbyggen. Så tar man bort köl och mast så omfattas man av CE-märkningskrav och ska göra en efterkontroll....om man inte behåller båten i 5år, då slipper man.

Som nämnts tidigare skulle jag vara mest orolig för stabiliteten. Om du inte ersätter kölvikten med barlast i botten så kommer båten flyta mycket mer uppe på vattnet och du kommer tappa stabilitet. Risken är att när du går på skarndäck från för till akter (eller tvärtom) så kommer den kränga så mycket att det blir svårt att gå där. Den kanske t.o.m. kapsejsar. Så mina råd är: 1. Pröva, men ta det försiktigt och känn på stabiliteten vid kaj (slaka förtöjningar då såklart). Ställ dig på skarndäck midskepps och gunga, lite lätt först och sen mer och mer. Sen pröva med två personer så även det funkar. 2. Känns den trygg är allt frid och fröjd och bara tuta och köra. 3. Är den för vek så åk och köp några säckar finbetong a 25kg/st på bygghandeln och lägg i botten midskepps, de kostar 50kr/st. Min erfarenhet är att det är mest vikt per krona om man behöver barlast (undantaget vanlig sten och annat man redan har hemma). Köp kanske 2-4 säckar. Gör sedan om stabilitets provet. 4. Om det av någon anledning inte går att barlasta den tillräckligt så får du helt enkelt skruva på kölen igen🙂 No guts, no glory.....men var inte dumdristig för det, utan tänk på säkerheten.

Det finns väl en eller några aktörer på Rindö. Lättast är väl att googla eller kolla på Google Maps.

Jag personligen tycker det är rätt orelevant varför proppen gick, det är inte rimligt att enskild hyresgäst ska betala jourutryckning för byte av en propp i föreningens gemensamma proppskåp. Proppar är ju där för att gå sönder. Även om det är ett fel som de ska skydda mot så är de ju konstruerade för att gå sönder och att den gick sönder är på så sätt fullt normalt. Felorsak kan ju vara en elapparat som en dag bestämmer sig för att ge upp, vems är felet då? Det är orimligt att hyresgäst belastas för att föreningen inte har kompetens att kontrollera och byta en propp, vilket måste räknas som normal vanlig rutin kunskap i en brf förening. Och eftersom de inte har den basala kunskapen och föreslår eljour så tycker jag det är deras beslut att ta dit eljour och de som ska stå för räkningen. Så föreningen säger "inte fel hossoss, du får ringa jour" och jourens felsökning konstaterar "felet är i föreningens anläggning" så är alltså felet utanför lägenheten och därmed föreningens kostnad. Men det är personlig uppfattning och jag inser att det finns uppenbart utrymme för olika tolkningar och tvist. Men om detta hände i november och om det är så att det är först nu i sommras du tog upp det med styrelsen så kan jag tycka det gått lite väl lång tid.....tyvärr.

Föreningens elcentral utanför huset = föreningens kostnad. Men har inga juridiska kunskaper om detta. Korrekt hade nog varit att för eljouren uppge föreningen som fakturamottagare. Men det är ju inte lätt att tänka på just där och då. Rikta krav till föreningen på full ersättning!

På samma sätt fast istället för distans så per timme du nyttjar båten. Men lättare kanske att räkna kostnad/dag istället för timme. Det är väl egentligen helt ointressant hur lång du kör? Det är väl hur mycket du har glädje av den som räknas. Även en bryggsegling kan ge glädje på samma sätt som en kortare resa eller en längre resa. Fast det är klart, vi har ju alla olika skäl till ha båt. För vissa är åkandet det primära och då är ju kr/nm relevant. Jag är mest intresserad av att vara ute i skärgården, resan är bara resan, och då är kostnad per sjömil orelevant. Kort eller lång resa är orelevant, det är platsen jag ska till som är det viktiga🙂 Annars är ett fritidshus en oändlig kostnad per mil eftersom det är stationärt och kostnadskalkylen skulle sannolikt inte går att motivera😉 För mig är det totalt två olika kostnader, ägande och nyttjande, bägge måste du ha råd med, men de bör inte blandas. Nyttjandekostnaden är för mig i princip enbart bränslet. Övrigt går under ägandet, dvs kostnaden för att ha möjligheten att kunna komma ut på sjön.😉

Måste och måste. Det är ju inte ett måste. I teorin har man ju anod för att förlänga livslängden (förhindra/fördröja korrosion). Sen exakt vad avsaknad av anod i praktiken betyder för livslängden vet jag inte. Kanske 10 år istället för 20, eller 20 istället för 40? Har ingen erfarenhet mer än att ibland blir man förvånad över hur länge saker håller trots avsaknad av korrosionsskydd. För övrigt gör jag själv som du och kör igenom saltvatten sidan med glykol (först 20-40 liter sötvatten och sen glykol blandning). Glykolblandning är nog bättre korrosionsskydd än att bara tömma systemet.

Det som är kvar brukar vara ganska tunnväggigt och mjukt, varför det brukar lossna lätt (min erfarenhet i alla fall). Du kan pröva ta en torx i lämplig storlek och knacka in i borrhålet, det kan räcka som urdragare.

Bra att IMO tagit fram en guidline. Även om en guidline från IMO just bara är en guidline och inte har något som helst juridiskt värde i enskilda medlemsländer med mindre de har inte införlivats av i nationell rätt i medlemsland, så är det ändå en fingervisning om ambitionsnivå. Dock så berör väl JO anmälan båtar som ligger vid bryggor som Västerås kommun äger. Som ägare kan då kommunen välja fritt vilka miljöregler som ska gälla för sina bryggor så länge som de inte är lättare än lagar och förordningar. Och Västerås kommun kanske inte vill acceptera spärrfärg, vilket i sådana fall inte på något sätt strider mot lag eller förordning. Det är först om de skulle göra en polisanmälan som de får problem eftersom icke acceptans av spärrfärg är ett eget frivilligt ställt krav och alltså inte är ett brott mot lag och förordning. Antar att det vid sådan polisanmälan till slut skulle hamna i domstol och frågan om vad som anses som spärr slutligen skulle kunna prövas. Bevisbördan ligger ju dock fortfarande hos den som hävdar spärr och utan en produkt som är testad och saluförd för ändamålet så lär utfallet bli som tidigare.

Den måste vara baserad på Örnvik 481 GTS, allt för lik på allt för många detaljer för att inte vara det, t.ex: de små klackarna i hörnen där durk möter förliga toft/stuv, alla linjer i partiet kring akterliga knapparna, de små akterdäcken etc etc. Det enda som jag kan se inte stämmer är de två luckorna i SB och BB förlig stuv som inte Örnvik verkar ha, samt grabbräcket på sidan som skiljer sig. Men att de är gjutna i samma form är jag övertygad om. Om det saknas märken från dekaler och skylt så kan det vara så att den är gjord efter att Örnvik lade ner produktionen av den modellen. Det är vanligt att båtformar säljs, hyrs ut etc när tillverkaren inte längre har nytta av dem. Så någon kan ha köpt dem, modifierat med luckorna och tänkt starta ny tillverkning under annat namn, eller anställda som fått göra egna båtar.

Som sagts tidigare, BYT! Det där är fabrikationsfel och inget som uppstår av handhavande på ny lina. Själv har jag aldrig haft något problem med BT rep, men har oftast köpt kortare längder och multiflätade som normalt är lite mjukare att handskas med och som då kostar lite mer också.

Kommuner får ju egentligen inte heller släppa ut, inte privata fastighetsägare heller vad jag vet. Breddning är ju en "nödåtgärd" som konsekvens av ett "nödläge" som annars skulle göra att hela systemet för ett x antal hushåll skulle haverera. Som nämnts tidigare är det inte rimligt att bygga pumphus som klarar alla skyfall. Vilket skyfall ska man dimensionera för, redan dokumenterade rekord eller eventuellt framtida rekord? Det blir rätt stora bassänger och i tilläggkanske 2-3 gånger redundans på pumpar etc. Med det sagt så finns det ju fall med uppenbart underdimensionerade system där breddning sker allt för ofta, många gånger pga tekniska problem med pumparna......otroligt onödigt. På sin egen toalett i båten så är ju en full tank faktiskt bara dålig planering eftersom det inte finns någon yttre faktor som oplanerat fyller den. Och konsekvensen blir inte heller att kölsvinet fylls med en halvmeter bajsvatten upp genom toan. Det är frestande att tänka att båttoaletter är ett litet problem i det stora hela......och det är det ju också om man tänker på mängden relativt t.ex. breddning från kommuner. Men om man bara skulle tänka som så att det är onödigt att minska utsläppskällor som är mindre än de största så skulle ju i princip ingen minskning av avloppsvatten ut i sjön kunna uppnås eftersom breddning sannolikt är den största och den är svår att minska mer. T.ex skulle ju alla enskilda avlopp då kunna släppas rakt ut oxå. En aspekt som glöms bort är att utsläpp från båttoa oftast är koncentrerad till den för havsmiljön mest sårbara årstiden och gärna inomskärs där den får större effekt. Det har även visat sig att kisset är den stora boven, så om man inte alltid går på toan i båten när man är ute på sjön så ersätt kissandet över relingen med att istället bajsa över relingen och kissa istället i toan och töm den till tömnings station. Likaså i naturhamn (t.ex. nattkissande), kissa på land eller på toan, aldrig i sjön🙂

Och som jag nämnde tidigare kan man läsa in olika saker i "kvalitet" eller "premium". Jämför man min gamla 80-tals Maxi magic med min brors 80-tals Hallberg Rassy 29 så är t.ex. dynorna typ dubbelt så tjocka och med högre densitet i HR och ett kraftigt tjock tyg. Sen är ju inredningen i Maxi mest i ocharmig naken plast medan HR mer ombonad inbjudande trä. Träpentryt i Maxi är dåligt snickrat och snett, i HR stumt och mer gediget.....och rakt. Maxi seglar nog betydligt bättre (gissar jag) men för mig har det inget med "kvalitet" och "premium" att göra eftersom jag inte prioriterar de egenskaperna, HR är tillräckligt bra seglare. Allt i brorsans HR känns betydligt gedignare. Men om det är värt 5 gånger pengarna går att diskutera så klart (eller 8 gånger pengarna i mitt specifika exempel, men då är ju HR29 något större än Maxi magic), men det är enligt mig klar tydlig objektiv fakta att HR är några klasser över Maxi i kvalitet. Dynorna är i alla fall i inköp av material säkert tredubbelt så dyra i HR som i Maxi.....så där finns ju i alla fall en objektivt motiverad prisskillnad🙂

Min känsla är att fjädrar dämpar ryck mycket mer och bättre än gummidämparna. Min upplevelse är att det är betydligt mer spel i dem än gummi dämpare och rycket dämpas avsevärt mer. Så ligger du utsatt hade jag bytt till fjädrar, i alla fall i fören. Jag har fjädrar i fören och gummi i aktern, anledningen till gummi i aktern är att tamp med dämpare ibland hänger ner i vattnet när man kommer hem och då skulle en fjäder riskera repa hela sidan om man kommer in tight. Fjädrar måste dock säkras med kätting också (eller rep) som på bilden (lånad från nätet).

Att du inte värderar "premium" är ju en helt okej personlig subjektiv åsikt. Men att "premium" bara betyder skryt är ju kanske inte helt korrekt. Det är ju trots allt t.ex. en rätt väsentlig skillnad i komfort mellan en Dacia och en BMW, likaså materialval och hållbarhet i t.ex. inredningsdetaljer......det är objektiva och mätbar skillnader och är sånt som vissa läser in i ordet kvalitet......eller "premium". Det är motsvarande skillnad som går att finna mellan en Maxi och en Najad. Att man däremot personligen inte tycker den skillnaden är värd de extra pengarna är ju trots allt bara en subjektiv smaksak. Jag själv skulle nöja mig med en Maxi, men det är för att jag inte har tillräckligt stort överskott på pengar.

Har ingen erfarenhet av liknande. Men en orsak skulle kunna vara skit eller dieselbakteriwr i tanken som virvlar upp i sjögången och satt igen systemet. Kolla filter på motor och sugrör i tanken. Min gissning är på detta. Vanlig bil diesel går utmärkt att köra på, men vissa får problem efter långtidslagring. Så det du tankade är nog inte problemet, utan det är nog snarare redan existerande skit i tanken.

Enig i detta! Det finns ett "skvaller hål" på impeller pumpen, läcker det vatten där är i alla fall en av packboxarna slut.

Jag kan inget om maxi 77, men det ser konstigt ut att medvetet göra ett hålrum på det sättet. Kan det vara en gammal lagning funderar jag på?

Ah, den bouquen tar man inte fel på😂

Precis, om det är möjligt så är det inget man fixar själv. Men man blir konstant häpen över vilka möjligheter som finns med tekniker man inte visste fanns. Så jag skulle inte bli ett dugg förvånad över om det faktiskt är möjligt att relina en septiktank på plats i båten genom de röranslutningar som redan finns. Har aldrig hört talas om det, men skulle inte bli förvånad om det går🙂