plaxan

OK

Hur går en geolokalisering till?

Jag håller i grunden helt med om att man inte ska byta ut något som fungerar. Min tanke var nog att zinken åts upp alltför snabbt, och att propellern var utan skydd i slutet av säsongen, och att aluminumanoderna skulle "räcka längre". Men det kanske var ett snedtänk. Hittade också flertalet rekommendationer om aluminium i bräckvatten när jag googlade. Landström har inte varit inkopplat mer än några timmar i sträck ett par-tre-fyra-fem gånger under säsongen, och det var likadant med den saken förra säsongen. Intressant teori om att det skulle vara någon annan slags reaktion. Undrar vad det skulle kunna vara? Utfällningen liknar ju salt, som finns i liiten mängd i bräckvattnet. Men stämmer det att anoden på propellern bara offrar sig åt propellern och anoden på drevet bara offrar sig åt drevet?

Förra säsongen hade jag zinkanoder på propellern. Vid upptagning var de helt offrade. Efter lite googlande landade jag i att man i bräckvatten (båten ligger i Stockholm) ska använda aluminiumanoder, så aluminiumanoder införskaffades i våras och monterades på propellern. Vid upptagningen efter denna säsong visade det sig att de istället hade fungerat som katoder! På aluminiumanoderna hade det växt på en vit-orange-brun blandning med konsistens ungefär som en saltklump. Under denna beläggning sitter aluminiumanoderna kvar helt oanfrätta. Propellern och den stora anoden på drevet hade också fått mer havstulpanbeväxning än någon annan del av båten. - Vad är orsaken till att anoderna fungerat bakvänt? - Är propellern med sina anoder ett eget galvanisk element? Och drevet med sin anod ett separat? Om det är så måste väl de bakvända anoderna ha "ätit" från propellern? Eller kan de ha "ätit" från något annat? - Har havstulpantillväxten något med detta att göra?

Jag har en tvåbladig Alko-flip foldingpropeller på ett Yanmar SD20-drev. Efter ett motorbyte behöver jag en propeller med annan stigning. Den nuvarande är 17x11 (tror jag, stigningen går knappt att läsa av). Jag skulle behöva en 17x12 eller 17x13. Någon som har en propeller liggandes? Eller kanske lösa blad till en Alko-flip? Eller vet ni någon firma som kan ha blad och propellrar (beg) på hyllan?

Vilka vatten kör du i och hur gammal är motorn/värmeväxlaren?

Tack för input! Är det inte en lite märklig instruktion som ges i driftsinstruktionen? Om man bara dränerar motorn på saltvatten så kan det ju, som sagt, finnas saltrester kvar inne i motorn. Dessutom kan det väl ligga kvar sjövatten i avgassystemet, som både kan frysa och fräta?

I driftsinstruktionen till motorn står att man ska dränera sjövattnet ur motorns "yttre" kylslinga genom tre kranar som finns runt motorn. Själv är jag sedan tidigare van vid att köra igenom sjövattendelen av kylsystemet med glykolblandning. Jag tänker att det borde ge ett bättre skydd för motorns sjövattenkanaler med de rostskyddande ämnen som finns i glykolen, samtidigt som saltvattenrester som kan påskynda korrosion spolas bort vid genomkörningen. Vad säger ni? Tänker jag rätt, eller bör jag i stället enbart dränera sjövattendelen av kylsystemet?

En annan fråga: Vad är brukligt avseende besiktning av båtar på denna nivå? Ska man begära att säljaren låter göra en besiktning av en auktoriserad båtbesiktningsman, eller får man bekosta en sådan åtgärd själv som köpare?

Ok, tack för input. Jag gissar att t ex X-99, X-105, Mani 32 och Diva 35 är både snabbare och vekare än Contrast 33?

Tack för många intressanta tips! Men jag vill ju gärna veta mer om eventuella fördelar och nackdelar samt styrkor och svagheter hos de olika modellerna. T ex tror jag mig ha förstått att sandwichkonstruktion med distansmaterial är att föredra, åtminstone ovanför vattenlinjen, om man vill ha lite bättre isolering och undvika invändig kondens. Det finns dock olika sorters distansmaterial, vad har de olika materialen för för- och nackdelar? Brukar skrovet ha en annan uppbyggnad under vattenlinjen? Hur är byggkvalitet och finish på olika båttyper? Av de modeller som har backstag, vilka kan man segla utan att använda backstagen? Vilka typfel finns på de olika modellerna, och hur åtgärdas de? Det är ju viktigt att veta vad som måste granskas extra noga på respektive modell. Med mera, med mera... Ni får gärna dela med er av alla synpunkter, erfarenheter och kunskaper!

Skillnaden mellan Comfort/Comfortina och andra båtar skulle i så fall vara att på Comfort/Comfortina innermodulen ditlagd med spackellimmassa, och att detta ger en bristfällig vidhäftning. Andra båttyper ska då underförstått ha något annat material i mötet mellan innermodul och skrov, som ger en bättre vidhäftning.

Jo, Comfortina 32:an är nog bra på mycket. Och korta kojer funkar bra för vår familj. Den är praktisk och rymlig vid insteg och vid pentry och kartbord, men jag tycker ändå, trots sin bredd, att den känns lite "kyffig" vid sofforna och matplatsen. Kanske beror det delvis på skotten bakom sofforna, som på Comfortinan är mindre öppna än på många andra båtar. Sen har jag läst någonstans att Comfortinans innermodul kan lossna från skrovet vid kraftig grundstötning. Ligger det någonting i detta påstående? Även jag föredrar rorkult alla dagar i veckan på denna typ av segelbåt, men hittar jag en båt med ratt, som i övrigt har alla rätt, så ska inte ratten få stå i vägen. 😁 Håller också med om att ett högt bridgedäck utgör ett hinder, men inte heller det ska få stå i vägen om allt annat stämmer.

Ok! De kan vara värda att titta på. Mani 32 har jag nog aldrig sett någon till salu. Diva 35:an är ju ganska läcker. Hur är byggkvalitet och finish på dessa två? Kanske är de dock lite i vekaste laget för vår familjesegling, där det egentligen bara är jag som är entusiasten...