Spalteffekt
Vinden på läsidan av ett segel har lite svårt att svänga runt storseglets framkant och speciellt då masten är en stor klump som hindrar. Förseglet assisterar vinden så att den strömmar in i en mindre brant vinkel och börjar följa läsidan.
Med för stor spalt måste storseglet släppas ut en aning för att få föjning på läsidan.
Får man inte strömning på läsidan lämnar vinden storseglet och kommer också i vägen för flödet på läsidan av förseglet.
Spalten är inte någon strypning. Det är ju fri vind och inte någon pump där man får ökat tryck om man stänger kranen. Segel ska befatta sig med så stor volym som möjligt och avlänka med så mycket vinkel vinden tål innan den staplas på hög och krossas i en enda röra eller tvingas svänga för brant på läsidor så att den släpper.
Ställer man seglen platt mot vinden svänger luften undan långt före seglet och i banor som inte bryr sig om priset på seglet eller segelmakarens namn. Tryck mot seglet blir det även av vindens lite mer självständiga undanväjande, men det blir inget optimalt som gör segeldukens datorsimulerade vingprofil rättvisa.
All luften ska bearbetas i den designade kurvform som seglet har. Alla luftmolekyler har inte privilegiet att stryka längs segelduken, men de som är närmast duken har kompisar strax vid sidan och vid sidan långt ut från segelduken. De kommunicerar med varandra genom tryck och det är de närmast seglet som tar upp hela trycket av alla kurvtagningar kompisarna gör flera meter ut från segelduken.
På läsidan är livet svårare. Där måste molekylerna hålla samman i ytterkurva och trycket sjunker då seglet skapar ett tomrum som fylls på av luft som accelerar in mot seglet. Lägre tryck är bra för det är tryckskillnaden melan dukens båda sidor som är kraften i seglet.
Försöker man för mycket och kräver att vinden ska följa seglet på läsidan så far den hellre i den riktning den var på väg och bland molekylerna på läsidan hittar man de som faktiskt funnit lä i skydd av vinden.
Ja ungefär så.
