ThomasVikhog

Jag har en KAD42P-A och är väldigt nöjd. Den är från 1995 och har 1500 timmar. Det skiljer inte många skruvar mot KAD43 och jag har hittills inte stött på någon som har kunnat pekat på några vitala skillnader. Förstår inte varför VP bytte namn på KAD42 till KAD43 då man inte bytte namn på KAD32. Som redan nämnts är motorn utan elektronik och CommonRail med superhögt bränslespridartryck. Den har 2 ventiler per cylinder med kugghjulsdriven kamaxel. Allting väldigt robust för sina 3,6 liter. Motorkonstruktionen håller många timmar med rätt kraftuttag. Lättast mäts detta med bränsleförbrukningen (se bild). KAD43 kan dricka upp till 53 liter per timma, men vid normala hastigheter ligger fullast kring 45 liter/h. Jag marchar på 30 liter/h, dvs 67% belastning. Det ser ut att ge 2000-3000 gångtimmar innan renovering och sen ytterligare några tusen timmar. Renovering är ganska enkel och billig, som nämnts kan man byta foder till cylinderloppen. Belastar man den hårdare typ över 40 liter/h eller 50-60 (som på KAD44 och KAD300), så ligger nog renoveringen redan vid 1000-1500 h. Slitaget kan du se genom att öppna oljepåfyllningslocket när den går på tomgång. Nystartad ska den inte ryka något alls och efter en fullgasrunda får det bara komma lite ljus rök - knappt synlig, men som kan kännas om man sätter ner näsan. Om det blåser ordentligt är det dags att börja undersöka om en renovering ska ske (räkna med det i priset då). Att se upp med: 1. vattenläckage, som ger rost på blocket men framförallt på oljesumpen - vilket måste fixas omgående, annars måste motorn ur för att byta sump. 2. Turbo. men det är enkelt och kostar (utbytes omkring 8500kr), Jag bytte i somras själv. Kolla så den laddar rätt (värden med kompressor aktiv): 1800 r/min 115 kPa 2500 r/min 145 kPa (Framförallt detta varvtal är viktig, här ska turbon ladda) 3800 r/min 175 kPa 3. Kompressor av/på rätt varvtal och inget konstigt ljud. 4. Remmar och remspännarhjul får inte kasta och ska ha rätt spänning. 5. Startar lätt och går jämt på alla varvtal och ingen rök.

Jag bytte från segelbåt till motorbåt 2016. Allt har sina för och nackdelar. Visst finns det många stereotyper som kan skapas, som vanligt är människor olika. I hamnen finns det 2 störande element: Vattenskotrar och segelbåtar med slamrande linor och stag. Jag bor i hamnområdet och störs av segelbåtar oftare än vattenskotrar. På våren och på hösten står ofta många segelbåtar och väsnas - speciellt stör mig visslandet från master på båtar med rullstor. Värst är det när seglet är hemtaget, då visslar dessa master något hemskt. Annat trubbel med segelbåtar är att många klubbar måste ha sin start och mål område direkt utanför hamnen. Klart störande att komma in i en hamn med 10 segelbåtar som ligger på linje...

Kan du inte ta reda på kapaciteten på bränslepumpen? Är den mekanisk eller elektrisk? Jag körde min KAD42 från en 10liters dunk utan att ändra returen (som gick till stora tanken). Jag kom inte ut ur hamnen innan de 10 literna var borta. En mekanisk pump har väl en volym per rotationsvarv som man kan hitta?

Jag har haft detta problem på en GM350 motor. Det var tändsystemet - jag bytte till HEI, sedan varvade den sönder topplockspackningarna över 6000 rpm. Men det kan vara bränslepumpen, så mät med: https://www.biltema.se/bil---mc/bilverktyg/motorverktyg/bransletrycksmatare/bransletryckmatare-2000016980 Dock borde flottören i sekundären inte vara tom inom 10 sekunder.

Hej Skepparn! Det kommer bensin i sekundärsteget som det ska, motorn borde rusa! Ja, prova annan tändspole - men jag kan inte se vad problemet skulle vara. Det hela känns bekant, men kommer inte på vad som är lösningen på detta. Själv bytte jag till HEI: https://shop.klracing.se/sv/artiklar/hei-fordelare-brytarlos-chevrolet.html

Vi har alltid haft 25-50% mer effekt än max rekommenderad på våra utombordsbåtar. Akterspegeln håller säkert men skicket bör kollas. Det viktiga är hur ofta/mycket som det maxbelastas, dvs fullast och fullgas. Skarpa svängar i fullgas är en allvarlig extra belastning. Att köra med en stor badring för 2 personer bakom båten i 30 knop med 6 man i båten och svänga häftigt för att de 2 ska ramla av innebär extrema belastningar på akterspegel och motorinfästningar. Det går säkert att ha i sönder båten efter några 100 belastningar på detta vis. Om ni är 2 pers i båten och kör rakt fram i full fart så är belastningen på akterspegel och skrov ganska litet. Men högre fart ger att du får mindre skrov-ytekontakt med vattnet, till sist är bara propellern i luften och det blir som att gå på lina. Båten kan börja wobbla och plötsligt kastas åt sidan. Detta sker oftast vid yttre påverkan som av en svallvåg man kör över. Detta kan komma överraskande fort, då plötsligt vågor från olika håll adderas ovanpå varandra - detta syns inte alltid i tid.

Det kommer att gå att köra fortare. Förhoppningsvis utan att vridmomentet sjunker vid planingströskeln - som ju är det viktigaste på en planande motorbåt. Nackdelarna är att det normalt drar mer bränsle - även när toppeffekten inte används. Motorns garanti gäller inte. Dess livslängd förkortas. Om eller när den högre farten används kommer båten att ligga högre i vattnet och riskera att bli instabil. Min båt toppar 39 knop och ibland kör jag kort i 35 som är marchfart för motorn. Mest kör jag i 30 knop.

Jaha, det är trots allt fler som oroar sig för vad som kan hända utan flytväst i hamnen. Jag har ännu inte ramlat på min nuvarande båt (DC med hög bordläggning), men varit närma säkert 10 ggr (alltid i hamnen). På min segelbåt snubblade jag ofta på alla linor och tampar som låg överallt - och detta oftast i hamnen. Grannen trampade på en lina som rullade så att han trillade av sin Najad 395 i hamnen. Det var en vardag kl23:00 och han var ensam i hamnen. Slår huvudet i något på väg ner i det mörka vattnet och tappar medvetandet. Vaknar upp på botten (2,5m) och lyckas simma 20 meter till närmsta nödstege, som med sina glesa steg inte var lätt att komma upp på med våta kläder. Tack vare mycket tur och adrenalin lever han ännu. Barnen som springer omkring på bryggorna har nästan alltid flytväst - det är bra, för att lära dom att inte springa hinns inte med innan de växt upp. Jag har inga planer på att gå omkring i hamnen med flytväst, men tänkte att säkerhetstänkandet kunde må bra av en diskussion i ämnet. Att bara bära flytväst vid båtrörelse är ju att jämföra med att bara ha bilbälte fram. Den procentuella nyttan kan ligga på samma nivå för mig. Detta eftersom jag bor i hamnen och ofta agerar hamnvakt. Jag är i hamnen i alla väder och på alla möjliga klockslag. Majoriteten är i hamnen bara i fint väder när alla andra är här. Då är chansen stor att någon ser eller hör när man ramlar i och kommer och drar upp en. Förra året ramlade en äldre dam i hamnen som var ensam på sin båt. Det var fint väder så hjälpen var i vattnet inom en minut och räddare henne från att drunkna. Det var dock inte lätt att få upp henne...

Flytväst - javisst! När det är varmt så har vi uppblåsbara från att motorn startas (innan loss-läggning). Vid kallare väder (<20 grader) föredrar jag de vanliga flytvästarna som är mjuka och utan metalldelar. Men som motorbåtsåkare i Öresund, ser jag det största behovet av att bära flytväst på båten i hamnen! Det är uppe/ute stående på däck som risken för att ramla i är stor och för mig är det till 99% i hamnen. Att ramla på däck innebär ofta att man slår sig på båten, kajen/bryggan/bommen, grannbåten eller något annat löst - och sedan hamnar i vattnet. Det är då som man medvetslös/omtöcknad/skadad i vattnet behöver flytvästen. Men det är svårt att motivera vuxna människor att bära flytväst på/vid båten i hamnen. Detta fast att det är ju dessutom då när båten ligger still som alkohol kan spela en roll (för vanliga människor). De olyckor som jag uppmärksammat i området senaste åren är det kritiskt: 1. I hamnen som ovan (flera allvarliga olyckor) 2. Ensamma män som är ute och fiskar, dricker öl och ska pissa överbord (utan flytväst) 3. Hård vind dåligt väder (men då har alla vanliga människor flytväst) 4. Ovana båtförare utan sjökort som kör in bland stenar och skär. Trånga passage finns inte i närheten (mer än hamnar). Risken för att bli påkörd är otroligt liten, utom vid kappsegling (då har alla flytväst). 90-95% av tiden i min båt är utan framdrift (i hamn eller ankrad). 95-99% av tiden stående på däck är i hamnen Så min fråga är - vad göra med den största risken - som är i hamnen? Annars måste jag säga att häromkring använder minst 95% av båtar i rörelse flytväst på alla. Stora motorbåtar, segelbåtar och nya båtar är det 100%. De väldigt få utan flytväst är i huvudsak personer på gamla små båtar, troligen har de sin första båt.

Intressant, men hittar ingen oberoende test. Nästan alla båttestande verksamheter är kommersiella - dvs de får betalt för vad de säger...

Sjövattenpumpen kan du testa genom att öppna sjövattenfiltret och se om det rusar ur vatten. Men bäst är att ta loss knät och kolla/byta det. Du måste kunna se om knät ligger över vattennivån - det måste det göra. Jag hade mitt av förra veckan.

Ja men det är ju nästan perfekt - och det för en motor från 2008! Den ska kunna varva 4000 rpm och då förbruka 46 l/h. Att den inte orkar varva ut = komma upp i högre fart, kan ju bero på bottenytan på båten. Jag tappar från 39 knop till 32 på 2 månader i Öresund - om jag inte tvättar den undertill (snart dags). I år har det inte växt på sig så mycket än. 17 april sjösatte jag och nådde 38 knop, i denna vecka nådde jag 36 knop - dags att simma under och tvätta. Kanske du har motstånd i bränsleledningar som begränsar maximal bränsletillförsel. Jag ska byta alla mina filter nu, samt tömma tank för kolla bottenslam. Vilket bränsle kör du med? RME inblandad bildiesel är kass - du får bakterier. Jag använder HVO100 som är syntetisk diesel med lite lägre densitet. Min KAD42 tappar typ3-4% kraft med den, men den är luktfri och miljöriktig. Så prova igen med 30% i tank och utan vatten och fylld bar/kyl, med tvättad botten och nya filter. För mig låter det som om du har rätt propeller. Hur är propellerns skick?

Om den inte blir varm utan termostater och överhettad med termostater, då är det inte fel på cirkulationspump, Värmeväxlare, Slangar, luft och och och... Uppenbarligen är något tokigt med termostaten - har du provat att koka dom på spisen, se vilken temperatur de öppnar? Kan de vara felmonterade - är det säkert rätt sort? Vad var fel på de gamla?

62000kr är ok om de bytte hela motorn ny en renoverad utbytes.

Jag renoverade min cirkulationspump - enkelt och billigt. Det borde gå att testa cirkulationspumpens funktion utan att ta av den. Den bytas normalt för att lagret är kass så att den kastar va kompressorremmen eller att den läcker vatten. Den slutar inte pumpa!

För att testa om termostaterna är problemet måste du köra den varm. Min blir inte varm utan belastning - dvs köra minst 7 knop. På tomgång kommer jag inte upp i mer än 60 grader på land. Men eftersom du redan bytt båda termostaten så är det inte värt ansträngningen. Lufta på turbon gör man med motorn igång. Fyller jag på i kompensationskärlet med motorn av så rinner det ut ur turboluftningen. Det verkar som antingen cirkulationspumpen inte fungerar eller att värmeväxlaren är igensatt. Jag bytte cirkulationspump för ett år sedan och spolade då igenom alla komponenterna var för sig för att kolla alla och spolade på båda hållen, det kom mycket smuts ut. Blir värmeväxlaren också varm?

Prova att ta ut termostaterna och köra utan.

Nej öppna inget. Fyll på efter några testrundor. Har du gångvärme, det har jag - min sådan befinner sig högre än kompensationskärlet. Detta är inte bra, jag har ständigt bekymmer med vattnet i kompensationskärlet - det går bara att ha upp till minimum, resten går ut genom lockets back/överströmningsventil.

NIX! Kassera är det normala. När spänningen har sjunket under en viss spänning så sker kemiska processer (fosfatering tror jag) i batterierna (bly-syra) som är irreversibla, dvs destruktion. Bly-ytan blir permanent förändrad. Jag har sedan 1981 haft sommarbilar, motorcyklar och båtar. ALLA har problem med batterier (bly-syra), eftersom de laddas ur. Nuförtiden finns det smarta laddare som kan lämnas på, men förr var permanent laddning också förstörande. Ja, jag har läst om ett antal olika chockerande trix för att återuppliva batterier som blivit totalurladdade. Jag har provat en handfull - inget trix hittills har fungerat som lösning, men kanske man kunde hanka sig fram några veckor till. Förra året köpte jag nytt bly-syra till sommarbilen, som tyvärr under corona blev tomt eftersom det inte körs som annars. Jag fixade och trixade, men ett 9 månader gammalt batteri har förlora 50-60% av sin kapacitet och jag måste nu ladda om inte permanent, så i alla fall så ofta att det ser för andra ut som om det är permanent. Samma med motorcykeln, vars batteri nås först efter att 3 komponenter monterats bort med 4 skruvar - ja, nu har jag satt dit en snabbkoppling... Däremot min gamla SAAB 900 -96 med ett Banner-batteri från 2001 var fortfarande toppen när jag nu sålde bilen - helt otroligt. Men en gammal bil förbrukar ingen ström när den står, så den laddades inte ur. Båten fick ett nytt bly-syra start-batteri i fjol. De 3 förbrukningsbatterierna är från 2012/2013 - fantastiskt, men de är ofta på laddning (inbyggd) vilket inte startbatteriet är - separerat. Ibland köper jag dyra märkesbatterier och ibland billigaste jag hittar. Ja, kanske det kan vara så att de dyra är lite bättre, men jag kan inte belägga det. Jag kan bara belägga att ett urladdat batteri tar allvarlig skada. Detta gäller även dyra speciella båt AGM batteri. En annan erfarenhet är att - om ett batteri gått ner helt, så kan ofta en smart laddare som CTEK inte komma igång och ladda upp det. Därför har jag kvar farsans gamla (totalt) osmarta laddare, som bara kör på sina 4 ampere kvar i garaget. Därefter kan CTEK och liknande komma igång och göra vissa rensande processer, men normalt har man förlorat stora delar av kapaciteten. Vilket i en bil kan vara ok för ytterligare 2 års drift, men i en båt är det inte ok när kylen lägger av efter 2 dagar istället för 1 vecka. När det gäller instrument för att mäta batterikapacitet och laddning/status på batteri, så är detta mycket svårt och kräver att batteriet kan belastas ordentligt vid test. En kompis har en batteritestare stor som en brödrost som mäter spänning under hård belastning, denna är bra och rättvisande. Andra elektronikpryttlar är knappt värda sina pengar. Se till att batteriet aldrig kommer för lågt ner i spänning. Har det gjort det, så börja planera för utbyte.

Provat att uppdatera med Garmin express. Jag kan logga in efter skapat konto, den ser vilken navigator jag har och vill registrerar min karta - men detta lyckas inte, men inget felmeddelande. Provat 10 gånger... Kanske navigatorn är för gammal (10 år) eller kartan 5 år.

https://www.equipit.se/12v-billaddare-datorladdare/14435-12v-billaddare-20v-40x17mm-0025093536144.html?gclid=Cj0KCQjw16KFBhCgARIsALB0g8IX2mXemNN8PXXMSHqNxbzLmhoi-3Sajfqjfb_THBopZGZhEum4QesaAlmdEALw_wcB Typ en sån här har jag använt i bilen till datorn i många år. DC/DC 12-14 volt till inställbart 17-21v med olika anslutningar.

Ok, då ska jag prova att göra en uppdatering. Jag ser att jag har ett antal uppdateringar på kortet redan, men bara fram till dagen jag beställde kortet. Tackar för tipset - jag återkommer med hur det gick.

Jaha, det var tomt på idéer om detta... Antagligen går det inte att uppdatera sjökorten till Garmin, men lusar man igenom deras hemsidor så verkar vissa kartor gå att uppdatera med ett program som finns för nedladdning. Men det är nog så att det inte gäller marina applikationer. Jag kör nog vidare med mitt kort från 2016. Som back-up har jag båtsportkort i papper. Hur ofta tycker ni man ska köpa nya?

Tackar för förklaringen, nu förstår jag varför jag inte förstått hur det ska användas. Ja, min vänstra knapp bow down sänker babords trimplan - jag har då trott att babords bog sänks. Fel. Jag ska prova nästa gång på havet. Jag har kört isönder ett Ryds 550 plastskrov en gång - körde över en färjas svall uplanat men vi märkte aldrig någon konstig lutning för det. jag tror att det automatiska trimsystemet gör något fel. Motorerna kan det inte vara utan att den syns eller hörs. Skulle skrovet vara så skadat att det lutar vid körning så måste det synas inuti och troligen även läcka. Jag hoppas att det bara är trimsystemet - lycka till.