Gå till innehåll
onsdag 18 december 2024

ThomasVikhog

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    343
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    1

Allt postat av ThomasVikhog

  1. Jag har samma problem på min KAD42... Det finns ingen koppling och inga ventiler, men det är en väldigt enkel pump. Jag antar att sjövattenfiltret läcker in luft, vilket innebär att vattennivån i sugsidan av pumpen sjunker ned. Pumpen har sedan svårt att pumpa luft, för att den inte är helt tät mellan sug- och trycksida. Härav tar det ett tag för pumpen att evakuera ut luften på sugsidan och komma åt vattnet, i vilken den bättre greppar. Bilden visar pump utan impeller. Impellern roterar moturs och förträngningen till vänster minskar volymen mellan två passerande impellervingar på vänstersidan. Pumpen suger upp vattnet nedifrån och skickar upp det i sjövvattenfiltret som sittare ovanpå (för drevinstallation). Prova att stryka vaselin (eller glycerin, som följer med den nya Impellern) på sjövattenfilterinsatsens gummitätning, både under- och över-sida. Det blir lite bättre för mig. Men i mitt fall måste jag nästan alltid (utom när båten ligger i vatten) öppna sjövattenfiltret och hälla i vatten (alternativs glykolblandning) där till sjövattenpumpen får dragit i sig vatten. Jag märker stor skillnad på detta mellan motorindivider, och det har inte med ålder att göra. Vissa motorer (sjövattenpumpar) suger problemlöst upp vatten från marknivå när båten är på land och vissa vill inte (eller behöver 30 sekunder) för att suga i sig vatten när båtern ligger i sjön (då är vattennivån typ 10 cm under sjövattenpumpen). Kanske nån vet hur man fixar detta? Jag renoverade min sjövattenpump, det hjälpte inte.
  2. Grattis! Ja, hur mycket gick det åt? Georg: Sjövattenfiltret är lite högre än slangen från värmeväxlaren till kröken (motorn lutar normalt 6 grader bakåt). Laddluftkylaren mellan oljekyl och värmeväxlare sitter lägre än sjövattenfiltret. Sjövattennivån ligger (stilla båt i vattnet) strax under sjövattenpumpen. När jag häller glykolblandning i sjövattenfiltret kommer det ut både genom sjövattenpumpen ur drevets insug, och genom avgasutsläpp under skäddan. Kan vara att min sjövattenpump är dålig, för det är likadant efter byte av impeller - det rinner vatten ut filtret ner genom sjövattenpumpen ut ur drevet.
  3. Jag körde min KAD42 med spolmuffen kopplad till kommunens vatten. Pluggat drevets dräneringshål (12mm) unders. Spolmuffen läcker rejält, men kranar man på med vatten går det bra. Att köra glykol är svårare. Min sjövattenpump är inte tät nog att suga upp vatten/glykol från drevsäck eller spolmuff utan tryck. Jag måste hälla glykolblandning i sjövattenfiltret, för att sjövattenpumpen ska börja suga. Sen snabbt stänga sjövattenfiltret igen - men det spills och kladdas rejält. Därför är min tanke att göra detta med stillastående motor! Helt enkelt bara hälla glykolblandningen i sjövattenfiltret. Först tills det rinner ut genom sjövattenfiltret till drevet (kommer ut längst ner ur "gälarna), sen plugga sjövattenfiltret mot sjövattenpumpen. Därefter fortsätta att hälla glykolblandningen i sjövattenfiltret till det kommer ut färgat vatten ur avgasutsläppet på drevet under skäddan. På en drevinstallation sitter sjövattenfiltret högs upp. Härifrån rinner det sedan genom oljekylen till mellankylaren och vidare till värmeväxlaren. Från värmeväxlaren sedan ut i avgaskröken och ut i drevet. Det finns ingen anledning till att snurra på motorn. Jag använde 7 liter innan det kom färgat vatten ut ur avgasutsläppet på drevet. Återanvända nästa år går bra, bara att ställa en spann under tills det inte längre kommer glykol. Annan variant, som jag ska prova nästa år: Tejpa för gälarna för vatteninsuget på drevet. Stoppa in en slang med 12mm ytterdiameter i drevets dränering längst ned. Koppla slangen till färskvatten från kommunen och varmköra (nja 5 minuter). Sen koppla slangen till en dunk glykolblandning som står på badbryggan och köra motorn och samla upp glykolblandningen som kommer ut ur avgasutsläppen i en spann.
  4. Ja det är mycket snack om galvanisk korrosion pga landström, tom från grannbåten! Det går säkert att mäta, om man har rätt utrustning... Jag ligger i Öresund (10-30ppm salt) och har haft zinkanoder de första 5 åren och bytte till aluminium för 2 år sedan. Problemet jag hade med zink var att det fick en gult/vit beläggning. Denna passiviserade ytan och inget mer nytta av den delen av zinken gavs. Jag kunde smärgla av den ytan och köra 2 år och ha mer än 50% kvar. Den gula/vitan ytan sägs vara från att man ibland ligger i sötvatten. Det kan stämma, vi har en åmynning 1 sjömil syd. Eftersom det sägs att VP säljer alla drev (?) med aluminium anoder, så använder jag nu det. Aluminiumet innehåller mycket mindre material pga av densitetet (2,7kg/l), jämfört med zink (7,4kg/l). Så det går åt fortare. Med aluminium försvinner 30-40% av mina anoder på en säsong (17 April-17 Oktober). Det skiljer tydligt mellan åren, men om det är vattnet eller offeranodens material som skiljer vet jag inte. Vad jag vet är att det är dyrt att framställa metaller som är kemiskt rena, oftast kommer det med 3-5% annat som kan förändra beteendet av offeranoden. Sedan jag börjat bry mig om detta, har jag börjat rengöra offeranoden med icke järn material när jag ändå är under och putsar på drevet med cyklop.
  5. Jag har slutat att ta av min, då den tenderade att sitta som phaaan. Tömma ut vattnet går bra även på andra sätt.
  6. Byt! De består att kors med inbyggda nållager (=rullager med liten diameter => de rullar fort). Visst kan du byta nålarna/pinnarna och kopparna, men rullbanan på korsdelen är lika påverkad av slitage (överbelastning av möjligt yt-tryck). Ett nållager har en linjekontakt, vilket innebär oändligt liten yta - tills den deformeras. Deformationen ger större yta, men deformationen leder till utmattning av materialet i ytan. Byt!
  7. Bryggsegling - värde per timma? Som många nämnt, det var hittills den sämsta motorbåtssommaren som jag upplevt (1974 o framåt). Men jag är mycket i båten och njuter ändå - skönt att komma från huset (speciellt eftersom jag jobbar hemma 90%). Båt kostnad:10% av båtens värde/pris. Ja, jag har tänkt en del på detta. Det stämmer med mina erfarenheter (gamla och nya båtar 14-28 fot, motor och segel). Men det beror mycket på egna arbetsinsatsen. Vi hade segelbåt innan. Då kan kostnaden hållas riktigt låg - vi låg på 8000kr per år. Men det var inte kul med bryggsegling - sittbrunnen är för liten och full av linor, navigationsutrustning och ratt. Utrymmet nere är toppen, men om man bara sover där så blir det konstigt. Varje utflykt var ett projekt på 3-6 timmar till några dagar. Det blev få dagar till sjöss. Detta innebar att jag arbetade mer med båten än jag njöt av den. Motorbåten innebär att aktiviteter kan ske på 0,5-1,0 timma, för att åka och bada i viken eller luncha i Köpenhamn (nja blir nästan alltid övernattning, det tar ju trots allt 25 minuter dit). Bensin eller diesel, ja för 10 år sedan var det lättare. Diesel om man kör mer än 500 nm(?) per år. Nu när bensinen är billigare än diesel och bensinmotorerna har högre vridmoment och lägre bensinförbrukning (port injection) så är det svårare, men det är en riktigt lång debatt. Min motor är från 1995 och då var en VP KAD42 på 3,6 liter ett lok jämfört med en Cheva 454 big block och förbrukade hälften. Det finns olika människor som upplever olika fördelar i livet. Tidigare i mitt liv fick min fru välja )ja, det får hon väl som alltid även nu) och vi köpte en sketen sommarstuga i skogen vid motorvägen för 350 000kr. Där jobbade jag mycket mer än med min båt! Visst hade vi alla kul där och man bodde rimligt. Dessutom sålde vi kåken för 2,1 miljoner några år senare. Liknande finansiella och praktiska fördelar hittar knappast med en båt... Så budgeten behöver du bara för att se om du har råd. Och den gäller bara för förutsägbara problem eller att man har en ny och fullförsäkrad båt). Den kan även användas för att jämföra olika båtar. Men när jag köpte båt var det inte tal om jämföra budgetar, man väljer ju den fräscha båt som man tycker passar. Viktigt är dock att fundera Hur och Vem som ska göra Vad på båten? Ska man få med familjen eller åka ensam? Vad vill familjen göra? Sola, åka vattenskidor, fiska, bada eller använda som sommarstuga? Var ska vem sola eller sova? Sitter man ute och äter eller inne? Duger det att öppna fönster eller måste alla 3-4 väggarna demonteras för att man ska trivas i värmen? Behövs det varmvatten, kylskåp, toalett, dusch eller ... Hur länge är man iväg, över dagen eller en månad? Jag ser ganska många som överväger byte av båt, då de ser att det inte är rätt för familjen - byt båt eller åk ensam... Sen kan det vara problem att uppfylla alla önskemål samtidigt. Adderar man allt alla vill blir det lätt en yacht med tender... Avvägningen av storlek och investering är det svåra. Troligen blir det inte rätt först hur man än förbereder sig, men det kan vara en viss fördel att det är väl överlagt.
  8. Fin båt och en rimlig kalkyl. Man kan skruva på kalkylen som nämns, men när du skruvat 10 gånger är du nog tillbaka på samma summor. Håller dock med om att servicekalkylen är låg. Värdeminskningen kan du se på sökbåt. 300 sjömil är rimligt med, beroende på var man bor/kör och hur mycket fritid som läggs på detta. Jag kör i Öresund och har mycket tid, men vind och vågor och regn begränsar användandet avsevärt här. Som mest 375 nm, men i år blir det nog 200. De senaste 6 veckorna (varav 3 semester) blev det 4 turer och sammanlagt 14 nm! Bor så jag ser havet - inte ens segelbåtar var ute på 15 dagar. Vill man komma ner i budget så får man välja en äldre båt OCH utföra allt jobb själv. Men då måste det gå att skruva på motorn, vilket innebär att motorutrymmet behöver ha plats för detta. Aquador 26 och en del båtar har avskiljda stuvfack sidan om motorutrymmet, vilket gör det omöjligt att sitta sidan om motorn och jobba. Baktill på motorn kommer man inte heller åt (turbo och knä). Det innebär att en hel del jobb kan innebära motorlyft. Denna konstruktion är bara ok, så länge motorn är ny och begränsat använd (10-15 år och 800-1200h) - samt notoriskt servad. Men sedan kommer de större jobben. Dock ser det ut att vara bra med plats framför, vilket räddar situationen en hel del. Såg en 26 HT i dagarna och förvånade mig över "nödutgången" på fördäck. Det gör det svårt att gå på fördäck i sjögång och landgång, samt att ligga och sola där.
  9. Tackar för information. Jag har inte lyckats hitta bilder över hur det ser ut. Vet du vad kulorna har för funktion i min bild?
  10. Jag körde min Johnson 30 på icas rapsolja (2%) och en % av en olja från Jula. Det var inget problem på de 7 åren jag körde. Luktade möjligen lite popcorn för den som stod på vattenskidorna.
  11. Kolla i reservdelslistorna. Vår Yamaha 20 skiljer sig mot 25 genom att avgasutgången är strypt.
  12. Jag skruvar också på en sådan (tack för bilden). Jag har också de yttre anslutningarna anlsutna, och det fungerar. Men fick fuska och byta hela enheten. Back-ventilerna. Är det dom som sitter in från sidan eller är det kulorna som du ser på min bild nedan? På min så hade den högra kulan arbetat in en urgröpning i huset nedåt (syns knappt på bilden). AV denna anledning fick jag ge upp detta pumphus. Man hittar nya pumphus i USA för 149 dollar och hela pumpar för 200 -250 dollar (plus frakt, tull och moms). Jag köpte en begagnad (tack Peter).
  13. Hade precis ett liknande fel på grannbåten - kabeln från tändspolen satt inte riktigt fast. Byta till elektroniskt istället för brytarsystem. Det är bara att byta en liten komponent i fördelaren. Kolla med Hansen Marine.
  14. De 2 båtar som sjunket till botten i vår hamn sista åren hade båda denna typ av läns. När det kommer smuts i dom så läcker de in vatten! Dessa fungerar toppen i en gummibåt, som inte sjunker - men inte i en glasfiberbåt.
  15. Banjokopplingar är ett skit! Jag har bytt alla mot raka kopplingar med stor innerdiameter. En rörböj har nästan alltid en tillplattning av insidan, som minskar röret innerdiameter från säg 6 mm till 3-4 mm. En banjokoppling har ofta 3 eller 4 småhål (2,0-2,5 mm). Dessa förträngningar kan samla smutspartiklar som täpper till. När sedan matarpumpen arbetar skapar den vacuum och högtryckspumpen får för lite diesel. Men detta och eventuella luftläckage innebär att man får lufta spridarrören för att motorn ska gå jämt. Mitt trick att kolla för luftläckage är att koppla loss bränsleledningen på ingången till matarpumpen. Koppla min handpump för tömma motorolja i bränsleslangen. Sen när man suger, så ser jag om det kommer luftblåsor i oljebytarpumpens transparenta slang. Felen jag pratar om här brukar dock inte ha med "svårstartad" att göra, utan att den tappar toppeffekt. Bränslet som finns kvar i högtryckspump och matarpump måste räcka till för att starta även efter en vecka.
  16. Jag hade en Johson 30 från 1996. Mycket bra motor, men törstig. Den hade en förgasare. Din 70 VRO har tre förgasare. Injection hänför sig antagligen till att det sprutas in olja för 2-taktssmörjningen automatiskt (VRO systemet) - då har du en separat tank för 2-taktsoljan. Bensinmotorer behöver fet blandning på lågt varv och låg belastning, speciellt 2-taktare. Min ville aldrig gå bra på tomgång, utan använda choken. Choken på min ströp inte förgasaren, utan fetade upp blandningen med mer bensin genom ett extra munstycke. Har din samma, så kanske du har ett problem där. Här är några riktvärden för förbrukning (när allt är ok): https://www.boat-fuel-economy.com/forbrukning-utombordare-evinrude Årsmodellen hittar du i modellnumret: https://www.marinshopen.se/motorguiden/faststall-arsmodell/evinrude/1980-/1980-1998 Här lite om VRO systemet: https://continuouswave.com/whaler/reference/VRO.html
  17. Googla fram en manual - finns säkert. Annars bara skruva av och kolla. Var försiktig så kan du nog återanvända packningen - det gjorde jag.
  18. Prova att köra utan termostat. Du kan även värma vatten i en kastrull med termostaten i för att se om den öppnar. Vårt termostat var kladdigt och lite igensatt, så jag rengjorde. Men hjälpe ej, så vi kör utan...
  19. Troligen samma motor som i vår klubbåt (Yamaha 20/25) tvåtakt. Sök på nätet du hittar en manual helt säkert. Vår har ett termostat, som jag tagit ur - nu fungerar den som den ska. Vi kör utan termostat. Termostatet har dock inte med skvallerstrålen att göra. Rensa hålet för skvallerstrålen. Kanske även en slang innanför kåpan. Om det inte hjälper kan kylkanaler vara igensatta eller igenkalkade. Prova med avkalkningsmedel.
  20. Nej - Fjorden tillhör en kompis. Jag ska ut och bottenmåla den nu, innan det andra drevet kommer på i helgen (bytt trimcylindrar). Ja, såg såg först senare att du ska ligga mot fast brygga med bom. Byglarna som det tipsas har många hos oss, jag med. Mina har rostat fast och sitter som berget.
  21. Får ni inte lov att låta båten/pupiten gå in över flytbryggan? I vår hamn finns en (tidigare 3 st) Dolphin 900 på flytbrygga med 8 meters bom. Den ligger så som på bilden. Fjorden går in över flytbryggan en halv meter. Risk för att röra vid bryggan är 0. Då är aktertampen helt rak och kort. De 4 förtamparna kan vara hårt spännda. De främsta 2 sitter i fästet framför fyrkantsbalken. Det är lite skrpa kanter där, så jag surrar några "offertampar" som skydd för förtöjningarna.
  22. Ja, precis som för bilar für man se upp med slangar av gammalt gummi. VP Bulletinen nämner just detta. Jag bytte slangar fram till matarpumpen och har nu kört över 1000 liter GTL genom min KAD42. Dock kan jag inte säga att det är immun mot dieselbakterier, för sådan fångar jag ännu i Racorfiltret. Men visst, någon gång ibland får den vanlig marin diesel...
  23. Jag tankar GTL i Lynetten (Köpenhamn) sedan 4-5 år (KAD42). Volvo har något utskick om detta, du hittar det om du söker. Luktar inget och ryker inte. Lägre densitet och därmed energi/liter, men din motor kompenserar kanske för denna skillnad på cirka 2%.
  24. Vi har 2 båtar kvar på land, alla andra sjösatta igår. Båda med 290/DPE trimkolvar som läcker. Svårt att lossa pinnbulten på insidan av skölden som håller cylindern. På ena båten måste motorn tas ut för att komma åt...
×
×
  • Skapa nytt...