ThomasVikhog

Betala in till sjöräddningen innan ni kör, det täcker även Danmark. Vi körde ofta till Köpenhamn från Barsebäck med vår Ockelbo 14" (Merc-50) och vår Ryds550DC (Yamaha-115). Man måste som nämnts välja en bra dag och köra tidigt, vid 11 blåser det ofta upp och går sjö. På den tiden övernattade vi sällan, så ofta fick man köra hem på kvällen först då sjön lagt sig igen. Öresund är ett grunt hav (5-10 meter djupt) och detta ger vad många kallar "krabb sjö". Avståndet mellan 2 vågtoppar är ganska kort, kanske 2-4 meter - ett mått som kan vara 10-20 meter på stora djupa havet. Med 0,5 m vågdal till vågtopp (inte mycket) så bankar och slår det i båten mer än man kan utså i 30 minuter som det tar i 25 - 30 knop. Med ett långt avstånd mellan vågor blir det som att köra upp och ner mellan kullar utan att det studsar. Så är det ALDRIG i Öresund. Nu har jag en båt på 9 meter och 3 ton och kan köra i 60-70 cm hög sjö (i Öresund) utan att allt ramlar omkring i kylen. I Skagerack kan jag köra i 2 meter hög sjö i 22 knop utan att det studsar - ett djupare hav. Tillbaka till frågan. Klart att du kan köra till Köpenhamn. Boka plats i Kristianshamns kanal eller Wilder plats som ligger vid Havnegade eller kör helt enkelt bara in i kanalerna där och fråga efter Havnefogden som vill ha 120 Dkr per natt för att ställa båten där.

Här i hamnen har många bytt från drevbåt till båt med rak axel, men det beror på att de byter till större båt. En rak axel betyder normalt sett lägre hastighet och högre bränsleförbrukning (med samma motor och båt). Detta för att propellern inte arbetar i rät linje med färdriktningen. Axeln tvingas vara riktad nedåt ett antal grader. Därtill kommer sedan att båten lutar bakåt när man ska plana ut. Många båtar i 30-40 fots-klassen har ett taskigt gångläge och lutar bakåt hela tiden. Kanske speciellt vinkeldrivsystem med motorvikten vid akterspegeln. Det skulle vara intressant med en jämförelse mellan drev och rak axel på en och samma båt/motor - men jag har inte hittat någon sådan. Ja, det stämmer att det är mycket jobb med ett gammalt drev. Redan att måla det är tidskrävande. Behöver man 2 motorer så skulle jag nog tendera åt rak axel pga arbetsmängden med drev. Men tack o lov har jag bara en gammal motor/drev att fixa med. Utombordare är ett lätt liv, men senaste åren stjäls underdelarna på dem. I år stals 15 st inom de närmsta 3 km. Eftersom tullen (ännu) inte får kontrollera utgående gods vid gränserna så går nog mycket till utlandet. Men eftersom försäkringsbolagen inte ersätter stöldgodset så skapas även inom landet en marknad för stulna underdelar. En av mina grannar blev bestulen på sin underdel i början av säsongen och försäkringsbolaget var långsam och sparsam med ersättningen. Därav blev det i all hast att köpa underdel på blocket. Stöldgods? Grannen vågar inte tänka tanken... Men att förlora halva säsongen och 20 000 kr var inte ett alternativ. Utomlands (speciellt USA och Asien) ser man utombordare på de flesta nya båtar upp till 50 fot (4-6 stycken 350-450 hk)! Nuförtiden kan man tydligen synkronisera deras gång och styrning enkelt. Alla varianter har sitt berättigande och var och en får välja fritt.

Hittade denna på nätet.

En snabb koll på Blocket, motorbåt 8 m dyra och billigare (=äldre): Äldre/billigare har 70 % drev, 20 % axel och 10% vattenjet. 0 % utombordare. Nyare/dyrare har 80 % utombordare och 20 % drev.

Rak axel, drev eller utombordare? Tja nu blev det lite väl akademiskt! Först väljer man en budget och vad man ska ha båten till (och hur mycket/ofta). Vad den ska användas till har Erland f svarat på men inte hur mycket och vad det får kosta. Ska den användas lite och bara vid fint väder, så kan det vara en Daycruiser. Men är det ofta och i alla väder så är det kabinbåt (ta av och på kapellet tar mig 15 min på min DC - och jag sliter upp det eftersom jag kör nästan 400 nm). Storleken låter som 26-32 fot (jag tänker att kök och toa blir aktuellt). Mängden körning ställer frågan om vilket bränsle. Med 400 nm skulle min 28DC (3 ton) behöva 250-350 hk bensin och förbruka 600 liter bensin vilket jag inte hittar på de närmsta sjömackarna och tycket är tungt att bära i dunkar. Diesel (400 liter, 1 l/nm) finns på alla sjömackar i Öresund. Och det är 200 kg mindre att släpa. Min KAD42 ger 500 Nm vrid, vilket har har först i en 400 hk bensininombordare och aldrig i en utombordare. Det behövs när man är 5 man i båten och en på vattenskida. Den avgörande faktorn är PENGAR. Hade jag haft överflöd så hade jag haft en ny båt med 2 st 300 hk utombordare på en 30 fots daycruiser. När man valt typ och storlek av båt, så söker man vad som finns. Först över 32 fot börjar rak axel komma på tal (om 12 knop inte räcker). Alltså är 26-32 fot valet mellan drev diesel, drev bensin eller utombordare. Gamla båtar som min (25 år) har drev. Nya båtar har oftare utombordare. Jag personligen är på grunt vatten, så rak axel är en stor nackdel. Är pengar en faktor så är försäkringen också intressant. Min gamla diesel/drevbåt kostar under 4000 kr/år. Samma båt nyare med 300 hk utombordare kostar 25000 kr/år. En ny (dyr) utombordare mekar man inte lätt med själv. Med min gamla utrustning känns det som om man kan göra nästan allting själv (ingen elektronik alls). Ny båt är lite jobb men mycket pengar - gammal båt är lite pengar men mycket jobb. Kan/vill man inte meka så kan mek-tjänsten köpas in, det är inte så dyrt på gamla båtar - det finns mycket folk som kan och vill hjälpa till. Lycka till med ditt val.

Vi hade en Guy22 den var toppen. Men sluttande däcksytor var jobbigt att gå på när det ligger tampar på dem.

1,2 samt VHF cert.

Min KAD42P-A från 1995 leder vevhusventilationen ner i sumpen, med en avluftningsslang uppåt. Förra ägaren drog den så att den slutade vid insugen så att ångan sögs in och smutsade ner luftfiltret. Jag ville bygga om och dra den så att den kom på andra sidan filtret, men blev varnad för att göra så. Risken finns att du fått för mycket olja i motorn och att vevslängarna stänker till ordentligt så att mycket olja kommer upp den vägen. Suger då motorn i sig denna olja så rusar motorn med ras som följd. Jag låter dessa gaser bara gå ut i maskinrummet - är dock inte mycket och smutsar inte ned. Om eller när det skulle störa mig så skulle jag som Makro bara leda ut gaserna ur maskinrummet.

Du blandade nog ihop detaljerna i sprängskissen tidigare. Klämringen (10) sitter utanför struten, se bild. Primäraxellagret (5) och dess tätningsring (9) är det du håller på med. Jag tycker att din tätningsring som du tog ut ser bra ut. Satt den löst? Den ser inte ut att sitta rätt på dina första bilder? Tätningsringen skall sitta hårt fast mot sin yttersida - mot struten. Den ska täta mot den roterande primäraxeln. För att göra det skall det finnas en metallfjäder där inåt. Den syns dåligt på dina bilder, men den är där nog. Den nämnda metallfjädern skall synas utåt bakåt för att få hjälp av vattentrycket att täta mot primäraxeln. Så som den avbildas i sprängskissen. Passa på att kolla så att lagret (5) inte glappar, primäraxeln får högs kunna röras upp/ned/sida 1/10 mm.

T-röd löser sig i diesel, så den häller man i när man tömt så mycket kan kan. Ja, bakterierna lever i vattnet som är underst (tyngst). Bensin löser sig också i diesel, någon % bensin i dieseln spelar ingen roll. Om bensinen löser bakterierna som T-röd vet jag inte - kan vara värt ett försök (är ju billigare än T-röd). Det svarta är som jag förstått det, de döda bakterierna eller deras avfall.

Jag tömde tanken så gått det gick några gånger (efter fyllt i lite ren diesel), sedan hällde jag i 10 liter T-röd som löste slemmet och dödade bakterierna. Sen i med ren diesel och tex Grotamar. Men nu använder jag syntetisk diesel - HVO100. I den växer inga bakterier och den åldras inte (i alla fall inte på 10 år). En annan fördel är att den och dess avgaser är luktfria och ryker ej. Dock 2-3 % lägre densitet/energi.

Tackar för tipset! Det ska jag spara!

https://uco.se/sok/rc900 Ja, precis epoxi - den ska reagera med rosten. Det lät för bra för att vara sant, men min bilmek använder den sedan några år. Är dock dyr.

Tja, jag har bara en motor (KAD42) så jag kan sitta på båda sidor och ligga framför - jag har nog 70 cm fritt runt om (även framför, dock bara 50 cm högt). Jag var orolig för att slipa bort för mycket material på sumpen och skapa läckage. Jag blev rekommenderad en rostätare Dinitrol RC900 som proffsen använder. Den är transparent men vid andra och tredje lagret reagerade den med rosten och bildade en hård svart yta. Det ska bli intressant att se hur länge det håller - första året har varit perfekt.

Köpte min första båt med inombordare 2016 och hade den på land ute över vintern (under ställning med presenning). Motorrummet var väl ventilerat. Jag noterade rätt snart att den kom vatten under motorn, men någon läcka hittade jag aldrig. Däremot såsom Hagman1000 beskriver det, var det varje förmiddag kondens på motorn (faktisk även på väggsidorna där det inte sitter isolering). Det är ju inte heller så konstigt, eftersom motorn (600 kg gjutjärn) håller nattens temperatur hela förmiddagen (kanske hela dagen). Här i Skåne är det på vinternatten -5 till +5 grader och på dagen +5 till +15 grader. Alltså är motorn 10 grader kallare än den luft som ventileras runt den. Med Baxlagets SMHI-diagram ser man att 10 gram vatten per m3 luft som kommer i kontakt med motorn kommer att kondensera på den. Det blev inte så att man fick starta länspumpen, med jag torkade upp ganska mycket vatten på motor och därunder. Motorn tål självklart fukt och även lite vattendroppar - så länge lackering och rostskydd är intakt (typ 5-10 år). Min motor är 25 år gammal och har tappat en hel del färg, speciellt där man inte når och ser. Året efter ser jag att motorn rostar på olika ställen på blocket, men framförallt på sumpen och dess undersida. Jag har senare förstått att det förekommer att en del får lyfta ur motorn för att byta sump. Jag bytte taktik och sedan 2017/2018 har jag nu INGEN ventilation (allt proppat) och en torkmaskin på 35 w som håller rel. fuktighet under 60%. Den finns ingen kondens någonstans på blocket och det är snustorrt i hela maskinrummet. Torrbollar har jag med, men inte i maskinrummet - jag håller med om att salthalten är en onödig risk att lägga till. Kattsand som är gjord av silica gel låter som en riktigt bra ide. Det ska jag prova.

Har samma drev, det finns ingen back spärr - det hålls tillbaka av hydrauliken. Jag ser ingen enkel lösning på backspärr utan hydraulik. Hade för övrigt lite olja i trimtanken (tanken var färgad rör av oljan, så man så det såg ut som det var rätt nivå) förra året - då åkte drevet upp till beach-läget! Pentas rör är säkert rostfria och bra, mina sitter där sedan 1996. Dina kanske ligger fel och skavs av något vid tiltning. När bytte du bälgar senast - kanske ändå dags, jag byter vart tredje år? Förstår inte resonemanget att inte fixa rören nu under vintern - har du tänkt köra med trasiga rör nästa år!?

Hur mycket sitter i oljefiltret?

Hej, Jag har samma problem på min KAD-42. Ett ökande läckage från påfyllningslocket på Expansionstanken. Jag undrar om jag fyllt på för mycket vatten - kan det vara bara det?

Min båt vinterförvaras på land utomhus under en presenning - 20 meter från Öresund. God ventilation fungerar inte här, det är 100% relativ luftfuktighet 350 dagar om året - kondensation = dagg. Jag stänger och tätat alla luckor och kör en avfuktare tills jag är nere i 65% (2 dagar) sedan får torrbollarna sköta resten. Kör avfuktaren sedan varannan / var tredje vecka om temperaturen är över 10 grader. Detta fungerar för mig. Bilden ovan från Mackey säger allt om fukten (toppen)! Problemet med fukt i madrasser har jag, men har nu förstått att detta uppkommer när man ligger på dom och inte med en gång luftar dom efteråt. Fukten från mig på natten når glasfibern och kondenserar där. Så om madrasserna inte har avluftning underifrån inbyggt i båten måste dessa ställas upp efter man legat på dom. För säkerhets skull har jag alla dynor och madrasser stående i båtens torra kupé under vintern. Kapellet tar jag av och förvarar torrt i garaget. Motorrummet var tidigare mitt problem, även där försökte jag med god ventilation. Men såg att det varje förmiddag kondenserade på motorblocket och rann ner på sumpen som började rosta. Sista tre åren har jag nu tätat all ventilation här med och kör med avfuktare, men ingen torrboll. Är orolig för att salthalten ska öka korrosionen.

Tja, självklart är 6 cylindrar bättre och låter bättre, samt nästan utan vibrationer. Om det är 6 cylindrar och diesel som gäller så kan jag rekommendera KAD42. Kompressorn som jobbar mellan 1600 o 2300 varv (då turbon fått upp ångan) hjälper perfekt för att plana ut med vattenskidåkare. Någon nämnde diesel är lättare att köpa på sjömack, ja är också ett argument. Jag handlar dock med några dunkar 200 liter i taget. I år kör jag på HVO100 som är CO2 neutralt och varken ryker eller luktar - känns mycket bra. Förra året tankade jag Shells GTL i Danmark (gjort av naturgas). Båda bränslena är syntetiska dieselliknande bränslen som fungerar ypperligt. De har dock lite lägre densitet, så man förlorar 2-3 % kraft om man inte skruvar upp dieselpumpen (har jag inte gjort).

Håller med Suncab, KAD 32 är nog en bra variant. Jag har själv en 28" DC på 3 ton med diesel (KAD42) - underbar! 39 knop vid 3900 varv i topp och marchar 34 knop vid 3400 varv, kör dock mest i 30-32 knop. Förbrukar 1 liter per sjömil. Dock är servicekostnaden och framförallt renoveringskostnader dubbelt mot GM bensinarna. Jag hade renoverat och trimmat v6 som du fick med (det fixar en händig människa själv, det gjorde jag och min fru tillsammans på en V8) - det är inte dyrt och blir bra nog. Om inte drevet är kass så välj v8 bensin om du måste byta motor. Ljudet är nog ingen stor sak, min dieselsexa väsnas inte mer än en bensinåtta. 0,4 liter/sjömil i insparat bränsle betalar inte servicekostnadsskillnaden förrän du kör mer än 500 sjömil per år (jag kör 300 +-50). Vikten är ett tema, men inga jätteskillnader. V6 bensin väger 350 kg med alla sina påhängda båtprylar (i en bil är det 100 kg mindre) och V8 425 kg. KAD32 väger 380 kg och KAD42 480 kg. Fördelen med VP diesel är långt liv. Nu efter 1500 driftstimmar gjorde jag en lätt renovering av cirkulationspump, sjövattenpump och remspännare. Jag skulle tro att den håller 3000 timmar innan den måste öppnas och totalrenoveras, för att kanske nå totalt 6000 timmar. Bensinmotorerna är dimensionerade för drift i en bil och sedan konverterade för kylning och avgaser i en båt. Vid drift i en båt kör man normalt på 50-75% av fullt effekt (jag i alla fall, syns på laddtrycksmätaren). I en bil kör man på 10-15% av full effekt (en bil behöver 25 hästar i 110 km/h). Man ser tydligt i båtannonser att bensinmotorer byts ut ganska tidigt, medans VP dieselmotorer sitter i väldigt länge. Viktigt är att motorerna hålls torra - om det läcker vatten på dom så rostar dom, speciellt sumpen. Detta gäller både diesel och bensin.

Fenomenet med pendlingen som beskrivs hade för 2 veckor sedan på min KAD42. Den ville inte gå på halvfart, antingen fullgas eller inte plana. Det visade sig vara att mitt Racor förfilter läckte in luft. Eftersom jag var på resa, ersatte jag förfiltret med en bit rör. Efter att luftat systemet genom att suga med min oljebytarhandpump på motorns bränslefilteravluftning och lufta alla sex spridarna gick allt som det ska igen. Turbon kan ganska enkelt kollas genom att ta bort avgasklämman till knät och försöka rotera turbon för hand.

Prova med en handpump (oljebytarpump) om det lätt kommer fram bränsle till motorn, dra av slangen på motorn. Var sitter din bränslepump? Mekanisk på motorblocket eller elektrisk i tanken? Hackar den obelastad redan vid 1500-2000 varv, så beror det nog inte på bränslet - det behövs inte mycket för att varva obelastat. Då är det kanske tändningen, men insprutningen kanske har problem (luftmängdsmätaren?).

Hydraulisk styrning kan ha servoassistans, men det är inte ett måste. Se om det finns en servopump på motorn (remdriven). Att det är svårare att styra i högre fart kan bero på att det behövs mer kraft då. Fyll på olja och prova igen. Min hydraulstyrning läcker men bara internt från en sida till andra, så jag rattar mer åt styrbord (får hela tiden rätta upp).

Hej, Ser detta först nu och antar att du är på semester redan, kanske rent av fixat det. Min KAD42 har ett plaströr så som beskrivs ovan, det verkar bra - finns att köpa på eftermarknaden, inte dyrt. Men det ska ju sättas dit och limmas fast. I läget som beskrivs ovan hade jag lossat gummibälgen och lyft upp den alternativt tagit bort den (inte lätt, men borde gå utan ta bort knät). Sen slipa med slipduk som når runt avgasröret tills lös rost är borta. er det sen ut att vara bra nog för att fästa bälgen igen, så prova - det kan då fungera ett år till. Men troligen läcker det snart igen och ovan nämnda plaströr måste monteras. Ett nytt avgasrör är en dyr uppgift. Alla 4 slangklämmor ska göra nytta annars är det ingen varaktig lösning. Jag bytte knät i vintras, först när jag tagit av och blästrat det såg jag hur illa det var ställt - inte mycket material kvar, bara att kasta och köpa nytt. Vattenläckage får lätt motorn att rosta, speciellt sumpen är känslig. Det är en bra ide att hålla koll på denna rost. Flera jag känner har fått byta sump - innebär även det ett motorlyft.