ThomasVikhog

Tackar för informationen Kane - verkligen snyggt sammanställd och rätt information för frågan som är ställd. Man ser på förbrukning per timme hur belastad motorn är. 115 hk är nog fullt belastad med 45 liter/minut och 150 hk med 60 liter/minut. Man ska helst marcha på under 75% av detta, dvs 34 l/min med 115 hk. Det ger men jämförbar båt som ovan på 750 kg en fart på 35 knop. För en så liten båt är 35 knop fort. Min 9 metersbåt känns bra på 30-32 knop, då ligger jag också på 75% av motorkapaciteten och förbrukar 35 liter HVOdiesel per timma, typ 1,05 liter/sjömil. 115 hk räcker väl som det ser ut här. Dock är det svårt att se vridmoment på utombordare, de vill ogärna visa detta - antagligen för att det är deras svaga punkt (utom ETEC motorerna). Det viktiga är att båten planar ut rimligt snabbt med full last (4 pers + 3 backar öl och en låda vin och ...) eller 2 man i båten och en som ska starta på en vattenskida. Båtar med kraftigt V-format skrov blir instabila när de kör väldigt fort (övermotoriserade) - det blir som att gå på lina. De lutar åt endera hållet, visst kan man räta ut genom att broms med trimplanen - det gör jag om jag har känsliga personer ombord, men det kostar bränsle och fart. Nu med 57 års ålder kan jag hantera övermotorisering, men som yngre var jag allt som oftast på gränsen. I frågeställarens fall ska man kanske kolla om båten planar ut snabbt med 4 pers och packning med 115 hk. Jag tror att den gör det.

Vi hade 115 hk (2takt) på en RYDS550 - den var klart övermotoriserad. Jag hade inte väntat en sommar. Då hade jag hellre letat vidare och fått båt innan sommaren.

Nja, när solen riskerar skina (April-September) är en båtutflykt aldrig långt borta - Det är redan mycket meck att få av kapellet och stuva undan det. Dessutom blåser det så mycket att man får vara nöjd om båt och kapell ligger kvar i hamnen - ett ytterligare pålagt skydd kommer inte att ligga kvar utan rejäla infästningar. Det händer ofta att man sitter i båten utan att köra ut, då måste ett sådant skydd av och sen på.

Nu har jag polerat fönstren i kapellet en andra gång (första var när jag tog av det i Oktober), med Meguiars Plast-RX. Ja, det dimmiga försvinner ganska bra. Men 2 problem kvarstår. 1. Mina rutor är svagt brunaktiga i färgen, vilket jag inte minns sedan tidigare. Speciellt de som fått mest solljus. 2. Den ruta som alltid står i söder spricker ute i sömmarna. Just nu kanske 10 sprickor i nederkanten, dvs där plasten är utåt. Dessutom 1 spricka en bit ut i plasten och 2 små runda hål. Dessa skador är säkert introducerade där jag rullar och viker kapellet - med fönstret. Jag tror inte att det är mycket att göra åt brunfärgningen och det är fortfarande bar sikt ut - de är lätt tonade(!?). Sprickorna och hålen har jag nu limmat med Performix VLP (ett tips jag hittade någonstans). Jag återkommer med resultatet av detta, efter att jag monterat på kapellet - hoppas limmet håller för att rulla ihop och montera det - kapellet sitter rejält tajt.

Jag köpte Biltemas solcellsdrivna fläkt och satt den längst in i ruffen (i taket). Fungerar ok. Den har 2 effektlägen, men kan bara gå permanent på det lägre. Kan arbeta åt båda hållen.

Jag märker att plasten luktar mer och mer de sista åren. Det verkar som bindemedel i plasten går i upplösning och att plasten blir skör. Fönstret som får mest solljus är nu hopplöst och de andra är ok. Ja om bra vinyl har fått repor så kan dessa poleras bort och det finns även medel (med kemikalier) som kan fylla i dessa repor så det ser bra ut. Min slutsats är dock att allt kemiskt är ett plåster för stunden, men som aggressivt åldrar plasten. Jag har ett liknande problem på min 14 år gamla bil - instrumentpanelens knappar klibbar. Samma sak, bindemedlet i plasten har tappat verkan och lösts upp. Det enda jag kan göra är att tvätta bort klibbet med sprit (speciell från apoteket).

Japp, nu är jag också hit kommen - mina rutor började förra året bli tråkigt mörka. Började med att tvätta med såpa - ok. Men det är inte mycket bättre. Kapell och fönster 13 år gamla. Provade 2 medel för vinyl av Mcguire. Omedelbart bättre. Men i slutet på säsongen börjar ett fönster att läcka. Har köpt ett specialmedel för att laga, ska prova det i veckorna som kommer nu. Såg nu att ytterligare sprickor har uppkommit i detta och andra fönster. Jag tror att vinylen åldras och att ALLA kemikalier accelererar detta förlopp. Tvätta med såpa och acceptera att byta fönster efter 10-15 år. Mitt kapell ser ut att klara ytterligare några år 3-5, men inte blixtlåsen (kardborrbanden byttes förra året). Jag misstänker att det är bättre att byta allt (för 35 000 kr) efter 10-13 år, än att försöka lappa och fixa för att få ut 15-20 år. Men som sagt, beroende på hur mycket kemikalier man utsätter materialet för, och naturligtvis hur mycket solljus.

Jaha, jag trodde A var för diesel... Nu ser jag ju i dokumentet ovan att min KAD42 med 1,78 ska ha B8 eller helt C6 (för 40 Knop).

Hittade detta i en tråd på FB (Volvo Pentamotorer Sverige): A-serien är för alla dieslar utan kompressor. B-serien är för alla bensinare, vissa väljer även B-serien till KAD-motorerna som går bäst med C-serien. J-serien är ett hopkok som ska passa allt vilket det självklart inte gör. De kostar mer och fungerar bara om du har tur. J serien är i aluminium men har en design som mer liknar en rostfri propeller. Större avgassläpp i mitten bland annat. Vet flera som är nöjda med sina j proppar. Vore intressant med mer om detta.

Naturgas är toppen som bränsle - min KAD42 tycker om det. Men i form av Shells GTL (Gas To Liquid), kostar 15-16 kr/ liter i Danmark. Ryker och luktar noll och inget. 2-3% lägre energi-innehåll än marin diesel, eftersom den har lägre densitet. Ja träbroar är fina. Jag har haft foto på två brinnande järnvägsbroar av trä, men hittade bara den ovan. Där hade bromsar hängt sig och rödglödgat hjul. Oturligt nog stannade tåget på träbron som tog fyr och tåget kunde inte komma igång innan det ramlade ned... Sån tur är inte fullastat med människor som i Bangladesh.

Trävägbroar av trä finns det många - 😄 Järnvägsbroar av trä finns det med - men färre och färre 🤕. De stör nog inte GPS så mycket. Även mindre än de nya betongbroarna.🙂

Intressant, men bara vid den gamla järnvägsbron av järn!

Ser jättebra ut! Hur länge sedan var detta? Målade du propellern med?

Japp - precis i detta träsk som jag nörda ner mig i! Säkert bra, men rejält giftigt och frakten var dyr.

Vattenskidåkare på 75+kg som startar på en skida = Evinrude E-TEC G2! Oslagbart vrid - konkurrenterna vill inte ens nämna sitt vridmoment...

Jag har också sökt information om detta - har inte hittat något. Troligen köper jag nya A7 proppar till mitt DPE nästa år. Jag har 1,78 i utväxling och toppar 39 knop (på våren), så tabellen nedan stämmer. A propellrar finns på eftermarknaden för strax över 5000 kr för båda. VP ska ha 4700 kr styck. Vad är fördelen med J? Propeller_KAD42.pdf

I år ska jag prova att spraya propellrarna med Jotuns vinylprimer före Jotun Aqualine drevspray. Hoppas det sitter mer än en månad på propellrarna. Mina A7 propellrar kommer då vara med sin sjätte säsong och ser fortfarande bra ut, även efter svetsningen hos Propellerservice i Göteborg.

Jag vågar inte ta bort färg från mitt DPE från 1997. Min erfarenhet är att det är riktigt svårt att få färg till att fästa på aluminium - eller rättare aluminiumoxid. Aluminium oxiderar väldigt snabbt efter att man slipat så behöver man antingen en färg som fäster varaktigt på aluminiumoxid eller så måste man passivisera aluminiumet så att det inte oxiderar. Det finns vätskor att köpa i USA som passiviserar aluminium, men de är förbjudna i Europa och dyra att importera. Jag har inte själv provat, men funderat på det. Framförallt mina svets-lagade propellrar är hopplösa att få färgen att fästa på. Den är av efter en månad i sjön... Jag har penslat 2 lager av internationals 2-komponents epoxigrundfärg Interprotect efter slipning och tvätt (thinner). Sedan slipat fint och penslat Trilux hard antifouling. Detta fungerar bra på drevet, men som sagt inte så bra på propeller. På drevet är det ganska tjockt med färg, så nu sprayar jag med Jotuns drevspray, verkar vara lite bättre än Internationals.

Jag hade valt ETEC för lägre vikt och högre vrid.

Tackar för tipsen. Ja, det blir väl ganska mycket körning i hamnar och liknande. Men lite svårt för att acceptera det har jag ännu. Här ett exempel (nästan worst-case): ToR Köpenhamn. Det blir 25 sjömil på havet med 25 knop (= 1 timme) och 5 sjömil i 5 knop (långt hamninlopp, 1 timme). Totalt 30 sjömil och 2 timmars drift => 15 Knop. Jag står aldrig stilla med dieseln igång i hamn mer än en minut (även om jag kör på lukt/rök-fri HVO100). Det ger ingen nämnvärd uppvärmning (märks knapps på motortemperaturen - ökar från 25 grader till 35/40 på 10 minuter). Men kör man i 5 Knop så blir har jag 60 grader på 5 minuter.

Tackar för tanken. Ja det har hänt (1 eller 2 ggr) att GPSen oförklarligt varit på när jag kommit till båten. Men GPS distansmätning verkar vara kortare än jag väntat mig i sjömil. Tidsloggen är motorns varvräknare, den räknar tid när tändningen är på. Men jag har inte kommit på att jag skulle glömt den på nån gång.

Hej på er alla, Jag såg nyligen ett inlägg på FB om en Oxelösundskryssare som hade 68709 nm på sin mekaniska logg och motor-timräknaren (mekanisk) stod på 4407 timmar. Alltså 15,6 knop i snitt. Det låter nästan ok, för jag antar att en sådan båt toppar 20-22 knop och marchar 16-18. Jag antecknar från min logg i GPS och för att ha koll på förbrukningen. 2020 körde 375 sjömil och motortimmarna ökade med 39,8 timmar, dvs 9,4 knop i snitt över året! Verkar inte detta väldigt sakta? Båten är en MTN28DC från Lysekil med KAD42. Toppfart med mina A7 proppar 39 knop (3900 rpm). Jag marchar normal 25-30 knop. Förutom att dragga efter horngädda 1 timme per år så kör jag bara sakta (3-6 knop) i hamnar och en halv sjömil därom. Jag har aldrig (nästan) motorn på tomgång (för den blir inte varm av det, varmkörning sker vid 1000-1200 rpm första halva sjömilen). Loggar GPS fel? Timräknaren i instrumentpanelen kan väl inte ha fel? Med denna GPS logg har båten en förbrukning på 1,07 liter/nm i snitt över de tre sista åren. Om jag kör en sträcka uppmätt på sjökort eller dator, så stämmer min GPS för en sådan körning. Idéer och tankar mottages gärna.

Helt hemskt! Det är som om motorbåtsföraren aldrig varit med om någon form av olycka i hela sitt liv! Finns det människor i den åldern som haft sådan tur? Ett litet tekniskt fel, som att en skruv till styrningen gått av, så hade motorbåten ändrat riktning på en sekund. Den som har risken/farten i sin hand måste även vara medveten om vad som kan hända och hantera risken för detta. Jag blir uppriktigt sagt riktigt ledsen om vi inte snart får läsa i tidningen att denna förare får kraftiga böter för vårdslöshet. Det är oerhört viktig att detta lagförs, och bevisen finns. Här ett inslag jag nyligen skrev i ett annat inlägg (om att byta till större motor på en liten båt): "Vi hade en 140 hk motor en en båt på 800 kg, den kom upp i 40 knop (vid högt gångläge/trim). Övermotoriserade båtar tenderar att öka riskerna. Man kör oftare fort/fortare. Båten du valt har kraftigt V-format skrov och kommer att i hög fart ha väldigt lite båtyta med vattenkontakt - den blir instabil i hög fart. Problemet är då att, om man överraskas av en stor våg (två svallvågor som adderar på varandra) så kan man bli kastad åt sidan. Då ramlar passagerarna av din båt, kanske du själv med. Det låter tokigt, men min son gjorde en sväng precis vid en svallvåg. Han ramlade av gummibåten i full fart (25 knop). Jag stod bakom på vattenskidor och höll på att drunkna, så som jag skrattade - han gjorde en parabel 2 m upp i luften och ut ur båten." När en båt i riktigt hög fart möter vågor (speciellt svallvågor från 2 olika båtar som adderas) kan gångläget bli instabilt. Behöver man ändra riktning i detta ögonblick kan det ha katastrofala följder, som i följande klipp:

Var hittar du turbo som heter P3? Min google hittar inget...

Vad menas med P3? Jag funderar också på en utbytes till min KAD42P-A. Jag tittar på: http://www.marinturbo.se/ Se även hans lista is pdf. Utbytesturbo med turbonummer 53269706497. Volvo Penta nummer: 861260 - 3802070. 7900 kr + frakt verkar helt ok. Man hittar även nya på Aliexpress för 7300 kr med moms och frakt, men frågan är vilka lager som sitter i dessa. Jag trodde att AD41 var samma som en KAD42/43 fast utan kompressor, men det stämmer inte. När jag lusar i manualen så har AD annat förbränningsrum och annan spridare. Av någon anledning har AD ett lägre laddtryck - vilket jag förstår vara anledningen tillsammans med ovan att de har 30 hästar mindre än KAD42/43. Skruvar man upp bränslepumpen skapas mer avgastryck och laddtrycket stiger. Troligen kan man även med en AD41 komma upp i 250-260 hästar, men intressant är väl mest vridet som behövs för att plana ut. Jag antar att om båten planar, så kommer den också att varva ut? Men det beror väl på båtens motstånd och propellerval. För att få ett rimligt långt liv med motorn gäller det dock att inte ligga för nära full belastning för ofta/länge. Dessa motorer förbrukar 40-50 liter per timma vid fullast, se nedan. Man ska nog inte marcha på mer än 75% av denna förbrukning=belastning för att få ut 3000 timmars livslängd. Uppgraderingstabell Volvo Penta turboaggregat.pdf