ThomasVikhog

Intressant - vilket jobb! Nu förstår jag varför min KAD42 har 4 delad ventilkåpa. Det borde varit möjligt även här.

Jag håller med Rollen, kombinationen att den inte varvar och blir varm kan ha med avgaserna att göra. Är du säker på att gasreglaget verkligen når maxläget? Provar att koppla loss det och vrid på pumpen för hand i friläge. Får du 1,5 bar laddtryck, så fungerar både högtryckspump och matarpump. Skulle bränslepumpar eller filter/slangar vara begränsande, så har detta ingen koppling till överhettning.

Jag luftade anslutningen på turbon.

Nyheter uppdateras sällan, där tittar jag sällan. Framsidan uppdateras för mig på minuten.

Skrovbeläggning? En båt här kunde inte heller plana 25" med 250hkr. Det berodde på påväxt.

Vi hade 2 båtar med detta problem i hamnen. Byt tändsystem till brytarlöst och i du redan har det, så byt den lilla enheten som styr eller mäter förtändningen (500kr).

Jag ligger i Öresund och använder Internationals Micron bottenfärg, vilket är den jag tyckt bäst om. Jag har provat 4 olika bottenfärger (bla VC17). Jag får inga havstulpaner på båten, bara på drevdelar och trimplan, Men jag får brunt slem på båten, som jag tar bort med en svamp var tredje vecka under sommaren. Gör jag inte det så tappar jag 6-7 knop 1 toppfart (38 ned till 32). KAD42 i en 28"DC på 3 ton. Slemmet kommer ganska snabbt redan i juni och först nu i september har det lugnat sig.

Varför en extra oljetryckgivare? Jag funderar på en oljetemperaturgivare.

Se manual 7741733. Men framgår inte riktigt. Det borde absolut vara efter filtret, annars uppfattas inte igensatt filter. Ta av filtret och känn upp i röret med en böjd piprensare.

Ämnet var 6 meters Daycruiser (100-150 hk) med budget på 130-200 tkr. Absolut är utombordare enklare att hantera och ger mindre underhåll. De är utvecklade för att vara på sjön och är helt i aluminium. Det krävs inga hål i akterspegeln under vattenlinjen och hela enheten kan tiltas upp ut vattnet - behöver då inte skyddsmålas mot påväxt. Inombordare är (nästan) alltid en bilmotor i gjutjärn med delar av plåt, som modifierats på avgas- och kyl-system för att fungera i en båt. De rostar ofta, vilket kan bli mycket dyrt. Du får se till att jämföra rätt saker. Är utombordaren en tvåtaktare med hög förbrukning, eller en tidig 4-taktare med förgasare, så kan en insprutad inombordsmotor vara ett bra alternativ. Jag har diesel-inombordare med drev på min 3 tons DC. Drevet kostar mig lika mycket jobb som själva båten. Motorn innebär inte så mycket jobb. Jag gör allt själv så kostnaden är låg. Båten förbrukar omkring en liter per sjömil, vilket är samma som min Johnson 2-taktare gjorde på en båt som bara vägde några hundra kilo. På 80/90-talet hade vi en 20 fots DC (Sea Ray) med 4,3 liters Mercuiser med alfaOne drev. Helt ok, än idag. Då var utombordare svaga och bullriga. En ny modern utombordare (under 5 år) är normalt en tyst, stark och underhållssnål motor. Stöldrisken och därmed försäkringskostnaden är klart högre.

Korta förtöjningar i 90 grader innebär att det inte finns någon sidorörelse alls - därför inga ryck. Den rörelse som finns är vertikal, och ja båten lyfter bommen. Sidokraften i bommen oroar absolut, speciellt eftersom jag ligger ytterst. Min ena bom har bara 2 fästen och de är klämda fast med respektive 3 stycken M8 skruvar och en 10 cm lång skena. Jag har legat så sedan 2015 och det fungerar. Motorbåten rör sig mycket mindre än segelbåten jag hade - vertikalt, då det inte finns sidorörelse (förrän bommen lossnat). Jag har vissa år även haft en tamp midskepps direkt i flytbryggan. Värsta jag sett är 0,5 -0,7 meters sjögång, 45 grader framifrån. Det såg klart oroande ut, med segelbåten. Motorbåten gungar inte nämnvärt i aktern med 3/4 ton gjutjärn och aluminium (KAD42 o DPE). Framtill gungar den en del, och där har jag fjädrande förtöjning.

Karmskydd - bra ide, noterat. Det blir det nästa gång! Tack för tipset😀. Jag har biltemas bryggfender längs hela bommarna. Det skyddar båten bra, men har två nackdelar. 1. Kör man kör mot dem så skriker det så att att alla i hamnen vänder sig. 2. Friktionen mot skrovet är extremt, så när man kör emot dem så tvärar båten, så att fören snabbt går mot grannbåten. Man anstränger sig rejält för att inte röra vid dom… Jag ligger med tajta förtöjningar, fender behövs bara i storm ifall du n förtöjning havererar. Ligger båten och jobbar med en fender mot bommen, så är risken stor att fendern arbetar sig upp över bommen (hände med förra båten). Detta speciellt utan fenderstrumpa. Sedan dess ligger jag med tajta korta raka förtöjningar, dvs 90 grader mot bommen.

Självklart har man en båtshake. Man kan ju tappa en tamp i vattnet. Men för att förtöja i egen y-bomplats vill man inte behöva den, dessutom är man kanske ensam ombord. båtshake och bogpropeller är sista steget att tillta, då det får övriga i hamnen att tänka ”aha nybörjare - bara han inte petar med den mot min båt”. Alla har varit nybörjare, så inget konstigt med det. Men efter att ett tag vill man gärna smälta in och inte få allas blickar.

Akterifrån syns flykropparna bättre. Det är de som tar i om jag inte ligger väldigt stramt. Jag har 22,5 cm fritt på varje sida. Men flytkropparna tar upp säkert 10 cm. Andra har fyrkantiga flytkroppar som inte bygger på sidled. Jag skulle säga att 30-40 cm fritt per sida är komfortabelt. För stor plats säg 50 cm per sida, gör det svårt att nå ena sidans förtöjning, för då kan du ha en meter avstånd till den.

Vilken typ av flytkropp har bommarna? Våra gamla runda tar upp en del plats se bild. Förvisso ligger man med helt tajta förtöjningar på flytbrygga, så båten rör sig inte nämnvärt i sidled. Jag har normalt inte i fendrarna, bara vid storm. Ligger på 3,0 m plats med båt 2,55.

Jag köpte på ALiexpress för 375 kr, har funkat i 2 år nu. Men jag behövde programmera in rätt kanaler själv (tog 30 minuter).

Motortillverkarna verkar att gått över till aluminium-anoder. Detta mest trolig för spara pengar, vikt och miljödiskussioner. Jag har efter många år med zink, nu några år använt aluminium. Först besviken, bytte tillbaka till aluminium. Men sen åter till aluminium. Jag ligger i mitten av Öresund, med en å 1000 meter syd. Vid nordlig ström (vanligast) har vi aborrar i hamnen. Alltså har vi ibland 3% salt och ibland 0, oftast mellan 0 och 1%. Både med aluminium och zink har jag samma problem, de blir gula och/eller vita. Dessa färgade områden blir helt passiva och anodfunktionen upphör. Förra året (aluminium) var rekorddåligt och det satt sjörosor på anoden på drevet. Ja, det skiljer mellan åren och jag provar anoder från olika leverantörer (förra året Volvo Penta - aluminium). Att konstatera är att jag måste hålla anoderna fria från den gula/vita beläggningen. borsta med en rostfri stålborste eller slipduk några gånger under säsongen. I år tänkte jag ha Aluminium på skölden och zink på propelleraxeln - alltså en mix.

Jag köpte Jotuns norska färg för nåt år sedan. Mer koppar, men jag märkte ingen skillnad på påväxt. Problemet i sundet är mest alger som växer på. Så jag fortsätter med Internationals Micron, som funkar fint mot havstulpanerna. Jag hade jättemycket havstulpaner förra året, men inte på ytor med Micron. Mest på offeranoder och gummi, och något ställe invid skölden. För några år sedan målades vår klubbåt med vanlig husfärg (trälasyr), beroende på ett missförstånd. Det fungerade förvånansvärt bra...

1200 h från 2011, 100 h/år. Det låter ok - inget oroande med det. Men över 2000-2500 h börjar en del bli nervösa. Kan du utläsa hur den är framförd . belastning, förbrukning eller hastigheter? Kanske det går att se motorernas medelförbrukning eller medelhastighet i styrdatorerna? Jag kör 25-40 timmar per år och får en medelhastiget på 11 knop. Marchhastigheten vid körning är 27-32 knop, men medlet blir lågt då det körs långsamt tills man är på öppen vatten eller att maskinen är varm. Är du orolig borde du kanske anlita en expert som kan dessa motorer, för att besiktiga?

Kul och rimliga båtar alla tre. Men frågorna är många: 1. Vad ska ni göra ombord? Hur många ska ligga och sola - var? Ingen vill ligga på golvet. Hur bra går det att ligga på fördäck? 2. Hur långt ska det köras i vilken hastighet? Efter 5 minuter i 30 knop vill alla sitta i vindskydd vid föraren, kan man sitta 3 eller 4 i vindskydd? 3. Spelar bränsleförbrukningen en roll? Smallblockarna drar väl 1,5-2 liter per sjömil och bigblockaren 1,8-2,5 liter per sjömil. Jag kör 200-400 sjömil per år. FÖrgasarmotorer drar 10-15 % mer än insprutade motorer. 4. Ska ni åka vattenskidor eller "banan"? Med hur många i båten? Hur lång tid tar det att plana ut med 4 vuxna i båten? Hinner killen på vattenskidorna få gorillaarmar innan det tar fart? 5. Vill man verkligen ha pentryt i sovrummet? Nuförtiden har de flesta köket ute. 6. Skicket på interiören är viktig - har du en bra mögel/fuktnäsa? Luktar det parfym eller tvättmedel för att dölja mögel i stoppningen? 7. Skicket på drevet är viktigt, när servades vad senast? Låter det bra, testa gärna på land - då hör man kuggarna väl (i sjön är det tystare). 8. Skicket på motorn är viktigt. Hur många timmar har de gått, det finns "alltid" en mätare nånstans för detta? Är motorn bytt? Bensinmotorer äts upp i en båt, alternativt rostar bort. 9. 4 vuxna ombord med sitt bagage är mycket för denna båtstorlek, men en natt eller två går alltid. 10. Finns det gångvärme (motorvärme för att värma inuti)? Finns det en Webasto eller annan värmare? Finns det en varmvattenberedare? 11. Finns det ett ankarspel? Fram eller bak eller båda. Fram behövs för ankring på sandstrand och bak när man ligger mot klippor. 12. Skicket på kapellet, speciellt dragkedjor och plastfönster. Alla är ganska gamla (därmed också lågt pris), detta betyder oftast att underhållet kostar en hel del. Kan man göra en del själv är det ok, men annars går det nog 15 000-20 000 kr per år hos lokala meken. Detta i genomsnitt. Vissa år bara olja, impeller, filter (3000-5000kr). Men andra år delas drevet och avgasdelar behöver bytas (10000-30000). Nytt kapell 35000-50000kr. Klä om dynor och stolar 20000-40000kr. Men man har riktigt kul. Frågan är bara hur mycket tid man kommer njuta av i båten. Det är den tiden som ska balansera arbetet och kostnaderna. Båtar kräver omsorg på ett helt annat vis än en bil. Mer att jämföra med en trädgård eller hel sommarstuga.

Jag bytte bränsleslangar, men köpte vanliga bränsleslangar. Bytte även alla vinkelkopplingar till raka kopplingar eftersom de hade mindre tvärsnitt i kröken (hade alg-problem i bajonettkopplingar). Jag har kört 1000 lite HVO de senaste 4 åren - inga problem all. Bara att njut av lukt och rökfri gång. Bränslet har 3% lägre densitet, så en mekaniskt styrd motor som min KAD42 tappar 2-3% toppeffekt och drar 3 % mer. En elektroniskt styrd motor kommer att kompensera för detta. Därför är BSR testerna meningslösa - om man inte tar med bränsleförbrukningen. Men enstaka procent kommer inte enkelt att märkas. Bytte tillbaka till blankdiesel i somras, men märker ingen skillnad mer än lukten.

Jag köpte en sådan här för under 400kr: https://www.aliexpress.com/item/32855976198.html?spm=a2g0o.order_list.order_list_main.115.51f718028wpeZ5 Den fungerar utmärkt, men man får själv ta fram listan med frekvenser i Sverige och programmera in, vilket tog 30 minuter. Nöjer man sig med kanal 16, så är det bara att ratta in den frekvensen och stanna där. Har dock VHF cert.

Det finns även en Aquador grupp på Facebook som du kan prova. Hälsningar Thomas

FUnkar toppen, använt min i flera år.

Grotamar är dyrt, jag har provat både det och BioProtekt. Men jag kan inte säga att det löser mina problem. Hade jag kunnat nå manluckan och rensa tanken så hade jag gjort det. Jag tömde tanken och hällde i 10 liter Tsprit, som löser det svarta gojset. Sen tömmer jag efter det tanken engång om året genom förfiltret för att sen hälla tillbaka dieseln. Körde 4 år på HVO100, men jag har fortfarande tillväxt av dieselbakterier. Men efter att tagit bort alla 90-graders rör och slangkopplingar (samt banjokopplingar), så kommer nu gojset till för filtret och kan tas ut där. Grotamar innehåller 5-10% Paraformaldehyd, och Bioprotect innehåller 5-8% Glutaraldehyd. Dessa medel kan du köpa i större koncentrationer billigare - bara att googla. Information angående kemist innehåll hittar du i respektive produkts säkerhetsdatablad (lagstadgat i EU).