ThomasVikhog

Jag hade en Johnson 30 som först ärgade upp i kontakten för död mans grepp => ingen tändning. Sen ärgade dödarkontakten upp => ingen tändning. Prova att kortsluta dessa.

Porer uppstår sällan ensamma. Det ser ut som ett borrhål. I värsta fall är det galvanisk korrosion inifrån. Utifrån ser det inte ut att vara allvarligt korroderat.

Ja, mitt DPE har skäddan i linje med båten botten. Din underdel samt förlängning ser ut att vara i sämre skick än överdel/mellandel. Por som läcker olja, hmm - har du bild på det? Klart oroande - har drevet oxiderat inifrån? Har du konstant landström? Förlängningen är mycket tveksam i denna installation. Vad är det för en gummitätning du har kring skölden?

Aluminium är svårt att måla. Jag låter bli att blästra och bättrar punktvis varje år. Det är svårt att få grundfärgen att fastna på aluminium, beroende på att aluminium oxiderar tämligen omgående och färgen fäster dåligt på aliminiumoxid. Det finns kemikalier som passiviserar aluminiumet för att oxidera, men dessa är förbjudna. Dreven ska vara i riktigt dåligt skick innan man blästrar ned dem och tror sig kunna göra ett lika bra jobb som Penta gjorde.

Jotack - man får jobba lite med det varje år. Men jag oroar mig inte speciellt för det. Nytt för i år är att den gröna färgen flagnar av, på ställen som jag inte varit och mekat med. Rostomvandlarna fungerar hyfsat bra, några ställen (under upp vid skruvarna) är svåra att komma åt.

Vår båt är en MTN 28 DC med KAD42 inombordare (diesel). Nicanders varv i Lysekil byggde knappa 50 stycken på 90-talet.

Fundera på vad ni vill göra ombord, vad ska ske mest av tiden: 1. Sitta och sola eller halvligga? 2. Ligga och sola - hur många och var? 3. Sitta och äta, hur många? 4. Sova, hur många - hur ljuskänsliga? 5. Toalett? 6. Dusch - ute/inne? 7. Fiska med spinnspö, lägga nät, flugfiske, pilka? 8. Laga mat, steka grilla koka? 9. Hamnsegla - dsv sitta i båten i hamnen, och dricka kaffe, öl, läsk eller GT. Gå och bada på piren och sen tillbaka i båten och lyssna på en sommarpratare? Fundera på i vilket väder ni kommer att sitta i båten: A. Nästan bara fint och soligt väder? B. I ur och skur? C. Hur ofta är ni ute och vilken årstid? Ingen båt kan allt, alla båtar har sina användningsområden och för/nack-delar. Utombordare är MYCKET enklare att hantera och tiltas upp ur vattnet så att de inte behöver målas. Inombordare (speciellt äldre) kräver att man kan meka själv eller har tillgång till någon kunnig. Drevet kräver mer arbete än hela båten med utombordare. Min båt tex: DC med 4 platser att ligga och sola på. 4 platser att sova på samt toalett. Köket använder vi ganska sällar då vi bara övernattar i hamnar (ingen skärgård i Skåne). Kylskåp är nästan lika viktigt som fungerande motor! Fördel är att olika mycket kapell kan sättas upp, för skugga, vidskydd och ventilation. Nackdel med DC är att kapellet ska av och på varje gång (5-10 minuter) och stuvas bort. Vi kör över 30 dagar per år. Men fördelen är att det finns 2 bra platser att ligga och sola på i båten, även om det blåser. Fördäcket ger även plats för 2 att ligga och sola på. Hamnsegling gör jag dubbelt så ofta - alltså ytterligare 60 gånger som kapellet ska av/på! Men kupé-båtar ger i denna storlek inte ofta plats att ligga och sola, speciellt inte vindskyddat. Ligga på golvet är det ingen som vill. Skriv en lista som ovan och prioritera dem emellan. Fundera sedan på vilka ytor och utrustningar som är viktiga. Lycka till!

Hur blir det med 2-3 parallellkopplade LiFePO4. då har generatorn ännu mindre motstånd att arbeta mot (sen dessutom ett AGM startbatteri)? DC/DC utrustningarna ser ut att bestå av cirka 100 komponenter, som vardera har en felfrekvens på 1 på miljonen (i en båt - jämfört med teori/lab 1 på 10 miljoner). Så du har 1% risk för haveri varje 100 drifts-timmar. Jag köper 3 nya blysyrabatterier...

Tack Christer! Då blir det för mycket extra felkällor för mig. Jag misstänker nämligen en extra styrning för generatorn och sen något liknande för landströmmen. Det blir bly igen. Mina nuvarande Varta är från 2013, vilket man får vara nöjd med.

LiFePO4 Lithium: Jag antar att man måste styra laddströmmen från generatorn? med 50mOhm internt motstånd vill den dra 280 A ur generatorn. Hur styr man detta?

Intressant - vilket jobb! Nu förstår jag varför min KAD42 har 4 delad ventilkåpa. Det borde varit möjligt även här.

Jag håller med Rollen, kombinationen att den inte varvar och blir varm kan ha med avgaserna att göra. Är du säker på att gasreglaget verkligen når maxläget? Provar att koppla loss det och vrid på pumpen för hand i friläge. Får du 1,5 bar laddtryck, så fungerar både högtryckspump och matarpump. Skulle bränslepumpar eller filter/slangar vara begränsande, så har detta ingen koppling till överhettning.

Jag luftade anslutningen på turbon.

Nyheter uppdateras sällan, där tittar jag sällan. Framsidan uppdateras för mig på minuten.

Skrovbeläggning? En båt här kunde inte heller plana 25" med 250hkr. Det berodde på påväxt.

Vi hade 2 båtar med detta problem i hamnen. Byt tändsystem till brytarlöst och i du redan har det, så byt den lilla enheten som styr eller mäter förtändningen (500kr).

Jag ligger i Öresund och använder Internationals Micron bottenfärg, vilket är den jag tyckt bäst om. Jag har provat 4 olika bottenfärger (bla VC17). Jag får inga havstulpaner på båten, bara på drevdelar och trimplan, Men jag får brunt slem på båten, som jag tar bort med en svamp var tredje vecka under sommaren. Gör jag inte det så tappar jag 6-7 knop 1 toppfart (38 ned till 32). KAD42 i en 28"DC på 3 ton. Slemmet kommer ganska snabbt redan i juni och först nu i september har det lugnat sig.

Varför en extra oljetryckgivare? Jag funderar på en oljetemperaturgivare.

Se manual 7741733. Men framgår inte riktigt. Det borde absolut vara efter filtret, annars uppfattas inte igensatt filter. Ta av filtret och känn upp i röret med en böjd piprensare.

Ämnet var 6 meters Daycruiser (100-150 hk) med budget på 130-200 tkr. Absolut är utombordare enklare att hantera och ger mindre underhåll. De är utvecklade för att vara på sjön och är helt i aluminium. Det krävs inga hål i akterspegeln under vattenlinjen och hela enheten kan tiltas upp ut vattnet - behöver då inte skyddsmålas mot påväxt. Inombordare är (nästan) alltid en bilmotor i gjutjärn med delar av plåt, som modifierats på avgas- och kyl-system för att fungera i en båt. De rostar ofta, vilket kan bli mycket dyrt. Du får se till att jämföra rätt saker. Är utombordaren en tvåtaktare med hög förbrukning, eller en tidig 4-taktare med förgasare, så kan en insprutad inombordsmotor vara ett bra alternativ. Jag har diesel-inombordare med drev på min 3 tons DC. Drevet kostar mig lika mycket jobb som själva båten. Motorn innebär inte så mycket jobb. Jag gör allt själv så kostnaden är låg. Båten förbrukar omkring en liter per sjömil, vilket är samma som min Johnson 2-taktare gjorde på en båt som bara vägde några hundra kilo. På 80/90-talet hade vi en 20 fots DC (Sea Ray) med 4,3 liters Mercuiser med alfaOne drev. Helt ok, än idag. Då var utombordare svaga och bullriga. En ny modern utombordare (under 5 år) är normalt en tyst, stark och underhållssnål motor. Stöldrisken och därmed försäkringskostnaden är klart högre.

Korta förtöjningar i 90 grader innebär att det inte finns någon sidorörelse alls - därför inga ryck. Den rörelse som finns är vertikal, och ja båten lyfter bommen. Sidokraften i bommen oroar absolut, speciellt eftersom jag ligger ytterst. Min ena bom har bara 2 fästen och de är klämda fast med respektive 3 stycken M8 skruvar och en 10 cm lång skena. Jag har legat så sedan 2015 och det fungerar. Motorbåten rör sig mycket mindre än segelbåten jag hade - vertikalt, då det inte finns sidorörelse (förrän bommen lossnat). Jag har vissa år även haft en tamp midskepps direkt i flytbryggan. Värsta jag sett är 0,5 -0,7 meters sjögång, 45 grader framifrån. Det såg klart oroande ut, med segelbåten. Motorbåten gungar inte nämnvärt i aktern med 3/4 ton gjutjärn och aluminium (KAD42 o DPE). Framtill gungar den en del, och där har jag fjädrande förtöjning.

Karmskydd - bra ide, noterat. Det blir det nästa gång! Tack för tipset😀. Jag har biltemas bryggfender längs hela bommarna. Det skyddar båten bra, men har två nackdelar. 1. Kör man kör mot dem så skriker det så att att alla i hamnen vänder sig. 2. Friktionen mot skrovet är extremt, så när man kör emot dem så tvärar båten, så att fören snabbt går mot grannbåten. Man anstränger sig rejält för att inte röra vid dom… Jag ligger med tajta förtöjningar, fender behövs bara i storm ifall du n förtöjning havererar. Ligger båten och jobbar med en fender mot bommen, så är risken stor att fendern arbetar sig upp över bommen (hände med förra båten). Detta speciellt utan fenderstrumpa. Sedan dess ligger jag med tajta korta raka förtöjningar, dvs 90 grader mot bommen.

Självklart har man en båtshake. Man kan ju tappa en tamp i vattnet. Men för att förtöja i egen y-bomplats vill man inte behöva den, dessutom är man kanske ensam ombord. båtshake och bogpropeller är sista steget att tillta, då det får övriga i hamnen att tänka ”aha nybörjare - bara han inte petar med den mot min båt”. Alla har varit nybörjare, så inget konstigt med det. Men efter att ett tag vill man gärna smälta in och inte få allas blickar.

Akterifrån syns flykropparna bättre. Det är de som tar i om jag inte ligger väldigt stramt. Jag har 22,5 cm fritt på varje sida. Men flytkropparna tar upp säkert 10 cm. Andra har fyrkantiga flytkroppar som inte bygger på sidled. Jag skulle säga att 30-40 cm fritt per sida är komfortabelt. För stor plats säg 50 cm per sida, gör det svårt att nå ena sidans förtöjning, för då kan du ha en meter avstånd till den.

Vilken typ av flytkropp har bommarna? Våra gamla runda tar upp en del plats se bild. Förvisso ligger man med helt tajta förtöjningar på flytbrygga, så båten rör sig inte nämnvärt i sidled. Jag har normalt inte i fendrarna, bara vid storm. Ligger på 3,0 m plats med båt 2,55.