Gå till innehåll
söndag 17 november 2024

ThomasVikhog

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    341
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    1

ThomasVikhog senast vann den dag 26 Maj 2022

ThomasVikhog hade det mest gillade innehållet!

Anseende bland gemenskapen

137 Expert

Om ThomasVikhog

  • Placering
    Kommendör

Profile Information

  • Plats
    Vikhög
  • Interests
    KAD42

Mina båtar

  • Båtens namn
    LaBarca
  • Bild

Senaste Profilbesöken

Blocket med senaste besökare är inaktiverat och visas inte för andra besökare.

  1. Nyheter uppdateras sällan, där tittar jag sällan. Framsidan uppdateras för mig på minuten.
  2. Skrovbeläggning? En båt här kunde inte heller plana 25" med 250hkr. Det berodde på påväxt.
  3. Vi hade 2 båtar med detta problem i hamnen. Byt tändsystem till brytarlöst och i du redan har det, så byt den lilla enheten som styr eller mäter förtändningen (500kr).
  4. Jag ligger i Öresund och använder Internationals Micron bottenfärg, vilket är den jag tyckt bäst om. Jag har provat 4 olika bottenfärger (bla VC17). Jag får inga havstulpaner på båten, bara på drevdelar och trimplan, Men jag får brunt slem på båten, som jag tar bort med en svamp var tredje vecka under sommaren. Gör jag inte det så tappar jag 6-7 knop 1 toppfart (38 ned till 32). KAD42 i en 28"DC på 3 ton. Slemmet kommer ganska snabbt redan i juni och först nu i september har det lugnat sig.
  5. Varför en extra oljetryckgivare? Jag funderar på en oljetemperaturgivare.
  6. Se manual 7741733. Men framgår inte riktigt. Det borde absolut vara efter filtret, annars uppfattas inte igensatt filter. Ta av filtret och känn upp i röret med en böjd piprensare.
  7. Ämnet var 6 meters Daycruiser (100-150 hk) med budget på 130-200 tkr. Absolut är utombordare enklare att hantera och ger mindre underhåll. De är utvecklade för att vara på sjön och är helt i aluminium. Det krävs inga hål i akterspegeln under vattenlinjen och hela enheten kan tiltas upp ut vattnet - behöver då inte skyddsmålas mot påväxt. Inombordare är (nästan) alltid en bilmotor i gjutjärn med delar av plåt, som modifierats på avgas- och kyl-system för att fungera i en båt. De rostar ofta, vilket kan bli mycket dyrt. Du får se till att jämföra rätt saker. Är utombordaren en tvåtaktare med hög förbrukning, eller en tidig 4-taktare med förgasare, så kan en insprutad inombordsmotor vara ett bra alternativ. Jag har diesel-inombordare med drev på min 3 tons DC. Drevet kostar mig lika mycket jobb som själva båten. Motorn innebär inte så mycket jobb. Jag gör allt själv så kostnaden är låg. Båten förbrukar omkring en liter per sjömil, vilket är samma som min Johnson 2-taktare gjorde på en båt som bara vägde några hundra kilo. På 80/90-talet hade vi en 20 fots DC (Sea Ray) med 4,3 liters Mercuiser med alfaOne drev. Helt ok, än idag. Då var utombordare svaga och bullriga. En ny modern utombordare (under 5 år) är normalt en tyst, stark och underhållssnål motor. Stöldrisken och därmed försäkringskostnaden är klart högre.
  8. Korta förtöjningar i 90 grader innebär att det inte finns någon sidorörelse alls - därför inga ryck. Den rörelse som finns är vertikal, och ja båten lyfter bommen. Sidokraften i bommen oroar absolut, speciellt eftersom jag ligger ytterst. Min ena bom har bara 2 fästen och de är klämda fast med respektive 3 stycken M8 skruvar och en 10 cm lång skena. Jag har legat så sedan 2015 och det fungerar. Motorbåten rör sig mycket mindre än segelbåten jag hade - vertikalt, då det inte finns sidorörelse (förrän bommen lossnat). Jag har vissa år även haft en tamp midskepps direkt i flytbryggan. Värsta jag sett är 0,5 -0,7 meters sjögång, 45 grader framifrån. Det såg klart oroande ut, med segelbåten. Motorbåten gungar inte nämnvärt i aktern med 3/4 ton gjutjärn och aluminium (KAD42 o DPE). Framtill gungar den en del, och där har jag fjädrande förtöjning.
  9. Karmskydd - bra ide, noterat. Det blir det nästa gång! Tack för tipset😀. Jag har biltemas bryggfender längs hela bommarna. Det skyddar båten bra, men har två nackdelar. 1. Kör man kör mot dem så skriker det så att att alla i hamnen vänder sig. 2. Friktionen mot skrovet är extremt, så när man kör emot dem så tvärar båten, så att fören snabbt går mot grannbåten. Man anstränger sig rejält för att inte röra vid dom… Jag ligger med tajta förtöjningar, fender behövs bara i storm ifall du n förtöjning havererar. Ligger båten och jobbar med en fender mot bommen, så är risken stor att fendern arbetar sig upp över bommen (hände med förra båten). Detta speciellt utan fenderstrumpa. Sedan dess ligger jag med tajta korta raka förtöjningar, dvs 90 grader mot bommen.
  10. Självklart har man en båtshake. Man kan ju tappa en tamp i vattnet. Men för att förtöja i egen y-bomplats vill man inte behöva den, dessutom är man kanske ensam ombord. båtshake och bogpropeller är sista steget att tillta, då det får övriga i hamnen att tänka ”aha nybörjare - bara han inte petar med den mot min båt”. Alla har varit nybörjare, så inget konstigt med det. Men efter att ett tag vill man gärna smälta in och inte få allas blickar.
  11. Akterifrån syns flykropparna bättre. Det är de som tar i om jag inte ligger väldigt stramt. Jag har 22,5 cm fritt på varje sida. Men flytkropparna tar upp säkert 10 cm. Andra har fyrkantiga flytkroppar som inte bygger på sidled. Jag skulle säga att 30-40 cm fritt per sida är komfortabelt. För stor plats säg 50 cm per sida, gör det svårt att nå ena sidans förtöjning, för då kan du ha en meter avstånd till den.
  12. Vilken typ av flytkropp har bommarna? Våra gamla runda tar upp en del plats se bild. Förvisso ligger man med helt tajta förtöjningar på flytbrygga, så båten rör sig inte nämnvärt i sidled. Jag har normalt inte i fendrarna, bara vid storm. Ligger på 3,0 m plats med båt 2,55.
  13. Jag köpte på ALiexpress för 375 kr, har funkat i 2 år nu. Men jag behövde programmera in rätt kanaler själv (tog 30 minuter).
  14. Motortillverkarna verkar att gått över till aluminium-anoder. Detta mest trolig för spara pengar, vikt och miljödiskussioner. Jag har efter många år med zink, nu några år använt aluminium. Först besviken, bytte tillbaka till aluminium. Men sen åter till aluminium. Jag ligger i mitten av Öresund, med en å 1000 meter syd. Vid nordlig ström (vanligast) har vi aborrar i hamnen. Alltså har vi ibland 3% salt och ibland 0, oftast mellan 0 och 1%. Både med aluminium och zink har jag samma problem, de blir gula och/eller vita. Dessa färgade områden blir helt passiva och anodfunktionen upphör. Förra året (aluminium) var rekorddåligt och det satt sjörosor på anoden på drevet. Ja, det skiljer mellan åren och jag provar anoder från olika leverantörer (förra året Volvo Penta - aluminium). Att konstatera är att jag måste hålla anoderna fria från den gula/vita beläggningen. borsta med en rostfri stålborste eller slipduk några gånger under säsongen. I år tänkte jag ha Aluminium på skölden och zink på propelleraxeln - alltså en mix.
×
×
  • Skapa nytt...