liinden

Hej! Jag skulle vilja eftermontera en summer vid manöverpanelen för min MD11C som varnar vid för hög motortemperatur eller fallande oljetryck. Jag har kikat i manualens elschema, men de visar inte på några möjligheter för detta. Ändå har jag för mig att jag sett MD11:or med denna funktion. Någon som kan tipsa om en på lösning på detta?

Ja den är för liten. Men Victron nämner buckboost som en lösning mellan generator och lithiumbank, så principen är inte dum! 🙂

Finns det någon enkel elektronikkomponent för detta mån tro? När det gäller generatorns kylning på låga varvtal är det väl strömmen som behöver begränsas.

Efter att ha läst på och kollat ett antal klipp på youtube kom jag till slutsatsen att jag nog behöver något mellan, precis så som @bhemac har. Annars kommer nog generatorn grillas på tomgång. Nån DC-DC laddare där man kan ställa laddningen till lithiumbanken.

Tack för ditt inspel! Kul att du kör lithium i din båt. Jag hade tänkt att ha ett BMS kopplat till varje cell som skydd, så den delen känner jag mig trygg med. Blir spänningen in till lithiumbanken för hög kommer den hantera det. Jag funderade dock på vad som händer med generatorn då. Någon stans måste ju strömmen ta vägen. Laddar den helt enkelt bara upp startbatteriet fortare då mån tro? Också kul att du länkade just ev-power. Jag tycker Winstoncellerna på deras webbplats verkar väldigt prisvärda. Är det dessa du har satsat på? Om man inte räds att koppla lite själv skulle jag vilja påstå att man räknar hem en investering i lithiumbatterier. AMG-batterier är verkligen inte helt gratis, och antal användbara Ah är färre.

Bakgrund Jag funderar på att byta ut min husbank till lithium, men behålla mitt startbatteri som blysyra. Till min Lithiumbank kommer jag installera batteristyrning som stänger av banken vid över/underspänning. Fråga/fundering Jag har en Volvo Penta MD11C med en generator kopplad till en laddningsfördelare. Det är Volvos originallösning med diodbrygga och spänningsjusterare för att ladda start/husbanken samtidigt. Under laddning kan, teoretiskt sett, lithiumbankens batteristyrning bestämma sig för att den inte vill ta emot mer laddning och sluta acceptera inkommande ström. Vad kan detta få för sidoeffekter? Generatorn bör väl inte ta skada då blysyrabatteriet kan fortsätta laddas hela tiden?

Hej! Jag har pratat med familjevänner på snickerifabrik. De har lagt några teakdäck, mest på träbåtar. Min tanke är att göra ett test i sittbrunnen med @jussi_h :s metodik. Mina kontakter på snickeriet har lovat att fixa till mina befintliga teakribbor, sen ska jag borra ur hålen, fylla med epoxy och teakplugg. Slutligen limma tillbaka ribborna. Tänkte börja på luckorna till några stuvfack för att se om det blir bra. Mina ribbor borde blir tjockare än Jussies 6mm när jag är klar. Borde nog kunna få det till 8mm. Om det är riktigt slitna platser är det möjligt att jag får byta enstaka ribbor, men de flesta borde räcka till efter några kontrollmätningar i helgen. Bifogar en liten bild med ett typexempel på hur mitt däck ser ut. Det saknas nåt och plugg lite här och där.

Tack för länken! Jag är mer intresserad av tekniken än att köpa färdiga bitar, det är långt över min budget! 🙂

Jag tror jag har dina PDF:er sparade på min Google Drive faktiskt, visst är det du som dokumenterade allt mycket noggrant på egen webbplats? Fantastiskt bra och välskrivet! En fråga, du upplevde inte att utrymmet för nåten var för litet för massan efter att du hyvlat ner till 6 mm? Eller var det av den anledningen du valde färgad expoxi som nåtmassa?

Var tror du kalkylen spricker? En felkalkyl på 20 tkr är ändå en betydande felkalkyl att ta med i beräkningen. Jag är väldigt sugen på att slippa skruva. Inte enbart för att slippa alla hål i däcket, utan även för att jag inte kan försvara kostnaden att varmförvara båten. Jag behöver kunna jobba inne i verkstad så mycket som möjligt och förbereda bitar som limmas på vid varmare väder. Vi har familjevänner som äger snickerifabrik där jag hoppas att kunna få vara i vinter. Jag hoppas även att de kan köpa in teak till bra priser med tanke på de volymer trä de köper in varje år. Min plan är att byta sittbrunnen först som test, sedan skarndäck/fördäck och sist delen över rufftak. Eventuellt fördela arbetet över flera säsonger om det är för mycket jobb att hinna hela däcket på en säsong.

Jag har försökt räkna lite på vad ett teakdäck på en 34-fotare skulle kosta att byta. Ambitionen är att göra allt själv. Teakribbor 12 x 35mm med 4mm fals verkar efter en snabb googling ligga på runt 50-90kr metern. Om vi räknar på 90kr metern och 350m teakribbor får jag det till 31 500kr. Till det behöver man addera nåtmassa och lim eller skruv + plugg. Tror ni man kan lägga ett teakdäck med en budget på ca 40.000kr och ett otroligt stort tålamod?

Lite kul videos i ämnet när ett teakdäck som är förbyggt läggs på: Samt en video där man ser undersidan och mer av principen förklaras (känns som "säljsnack" också, men man får kolla på metodiken av slå dövörat till ibland...)

Jag läste i en artikel någonstans där det svagt nämndes något om att det finns en metod med förlagda teakdäck på plywood eller nått sånt. Däcket kommer i stora sektioner som du monterar på båten. Det är då mallat efter ditt däck. Är det någon som har erfarenhet av detta? Det låter onekligen smidigt att stå och tillverka sektioner inne i en varm verkstad och sen montera det på våren...

Om det du säger stämmer, att det tar 50-100år innan det blir problem, då förstår jag inte vitsen med ett sånt jättejobb? Båten kommer ju överleva ägaren, alternativt nå skroten innan problemet uppstår. På en båt med ett traditionellt teakdäck som är skruvat har vi ju många fler inträngningsplatser. Tror du att principen är densamma här, eller är tidsramen förkortad jämfört med en båt där endast beslag är möjliga inträningningsplatser?

Jag har läst likande det du säger. Att det är mödosamt och ett obekväm arbetsställning, men att innertaket på ett fint sätt döljer det och att man slipper finisharbetet. Har du någon känsla för huvudfrågan, "gör det så mycket egentligen, vad kommer hända framöver"? På min nuvarande båt har jag tätat samtliga beslag, så det är tätt inne i båten, men däcket knarrar och har sig runt förpiksluckan så det är säkert ganska fuktigt i det området. I detta fall är det inte en båt av så stort värde så det är mer principen jag funderar på.

Tack för ditt inspel! Det är möjligt att fukten aldrig riktigt går ur balsaträt. Stumhet i däcket går ju uppnå i vart fall. Det tar oss ju dock vidare till huvudfrågan, gör det så mycket att fuktigheten är högre i området? En annan klassiker är ju att ta en insexnyckel på en borrmaskin för att avlägsna dränkt balsa och ersätta det med epoxy som sprutas in.

Hej! Jag har funderat lite på det här med delaminering i sandwichkonstruktion på däck (ej skrov), och hoppas med denna tråd få lite fler synvinklar på saken. När vatten tränger in i balsaträ suger det åt sig och expanderar på vintern när det blir minusgrader. Däcket börjar knaka och svikta lätt över punkterna som är utsatta för fukt. Det är givetvis irriterande, men kan ju lösas med att borra hål, torka ut och fylla i med epoxy. Funderingarna går mer i termerna "OK, det knakar, men spelar det så stor roll?". Huvudfrågan: Vad är riskerna med att låta det vara som det är? Fortsätter fenomenet förvärras tills man en dag faller rakt igenom däcket? Om man tar funderingarna vidare, en båt med lagt teakdäck där man slarvat med att underhålla nåt kan börja ta in vatten i sandwichen. Det är ju ett otroligt stort jobb att lossa däcket eller såga isär konstruktionen underifrån. Samma fundering; "OK, det knakar, men spelar det så stor roll?" Ser fram emot att höra era tankar!