hvkoch

Tack för svaren. Då tolkar jag det som att det i den bästa av världar inte ska finnas något vatten under durken, men att det med tiden är oundvikligt att vatten läcker in. Därav pumparna. Båten ligger på varv nu. Jag får helt enkelt åka dit och besiktiga självlänsen och söka eventuella läckor och kanske be dom på varvet om hjälp ifall något behöver åtgärdas.

Metall och plast och metall igen säger du. Jag vet inte alls hur konstruktionen ser ut - men tror du man kan byta ut allting till PME-slang? Skulle kännas tryggare. En annan undran som hänger ihop med detta: Min förra båt, en Micore 490 DP, hade ingen pump. Bara självläns. Det var aldrig några problem med vatten i båten. Min Magnum från 2003 har två pumpar. En manuell och en automatisk. Vad är tanken med dessa pumpar? Ska det inte räcka med självläns? Jag provade en gång när jag kom tillbaka till båten efter några dagars regn. Satte i gång autopumpen och lät den pumpa tills den gick torrt. Sedan började jag med handpumpen och kunde ta säkert 20-25 tag fram och tillbaka innan vattnet tog slut. Kändes som flera hinkar vatten. Ska det vara så tro? Tar självlänsen bara bort vattnet från sittbrunnen, men inte från utrymmet mellan durk och skrov? Och är det normalt att man måste pumpa med handjagaren?

Jag kanske oroar mig i onödan. Men du vet hur det är med båtklubbsfolk. Alla vet hur det är. Frågar man tre olika båtgrannar om något så får man tre olika svar. Lite så verkar det vara här på forumet också. Många teorier luftas. Men det är intressant och lärorikt att surfa runt här. Du Brunnsviken. Bara för att jag är nyfiken: Det är väl Albanoviken och universitetet på andra sidan sjön på din profilbild? Och bilden i så fall tagen från Hagaparken eller nånstans ovanför Hagalund?

Att värmen i vattnet kan hindra frysning i självlänsen – ja det låter ju plausibelt. Men vid en rejäl köldknäpp kommer det väl kyla även uppifrån som kanske gör att värmen från vattnet inte räcker till för att hindra frysning. Om båten ligger i vatten som rör sig så kan det ju vara 5-10 minus i flera dagar utan att det blir is på sjön. Nu är båten på land, hann precis ta upp den innan isen la sig i viken för några dagar sedan. Men inför kommande säsonger viill jag slippa behöva var orolig. Personen som jag blev varnad av gällande frostrisken kanske har fel. Förhoppningsvis finns någon här på forumet som vet hur det ligger till. Och OM risken finns: Vad kan man göra åt saken? Proppa igen självlänsen från sittbrunnen när det är risk för minusgrader - kan det vara ett enkelt alternativ?

Aha, okej, tack. Ja där borde man kunna få svar. Jag får be nån som är på Fejan att skicka iväg frågan.

Hej, jag bytte nyligen upp mig till en Buster Magnum av årgång 2003 med en rejäl snurra av lite nyare modell. Är supernöjd. Men nu har jag fått höra att det finns risk för frostsprängning i självlänsen på Magnum p.g.a. att skrovgenomföringarna är placerade under vattenlinjen - och att det därför finns risk för att båten kan sjunka om den ligger i sjön vid minusgrader. Huruvida försäkringen täcker en sådan skada lär vara tveksamt. Någon där ute som kan något om detta? Om detta stämmer så byter jag nog båt ännu en gång - till en båt med annan självlänskonstruktion. Jag använder båten så länge det är öppet vatten och vill inte behöva vara orolig för att det är några nätter med minusgrader redan i november.

Verkar vara fler än jag som söker skillnaden mellan Örnvik 566 och 575. (Jag har ställt frågan i en annan tråd innan jag såg denna.) Om man tittar på medlemmarnas båtar här på Maringuiden så anges 566:ans längd till 5,75 m medan 575:an är 6,0 meter lång. Vore intressant att veta om det skiljer något på skrovet i övrigt som kan göra skillnad i sjöegenskaper. Någon som vet?

Hej, Jag funderar på att skaffa en bättre begagnad Örnvik 566 eller 575. Någon som kan dessa båtar? Det enda jag egentligen behöver veta är hur de går i kort och hög sjö som det kan vara när det blåser rejält på fjärdarna i mellanskärgården. Jag vill komma bort från stötigheten som finns hos den 5-meters styrpulpet som jag har i dag. En av medlemmarna anger som en negativ egenskap på 566:an att båten är just stötig. Har 575 samma skrov eller har den bättre gång i sjön? Någon som vet? Och vad är skillnaden i övrigt mellan 566 och 575 förutom några decimeters längd? Ciao... /Henrik