ABC

När man köper en kolmonoxidvarnare så ska man även kolla så att den uppfyller standarden EN 50291-2-2018 som bl.a. visar att den klarar att sitta i fuktiga miljöer och passar i båtar och husvagnar. En sådan verkar vara Deltronic-CO7B-CO7BD som bl.a. Kjell har, men det finns säkert fler 😀

Och hur kommer ketonerna in i sammanhanget?

Varför det??? Startar du gräsklipparen varje månad under vintersäsongen också?

Jämför med ett litet batteri: Plus och minuspolen sitter ihopkopplade med en elektrolyt emellan redan när du köper det. När man sedan kopplar ihop plus- och minuspolen med en sladd/lampa/... börjar ström flyta och batteriet förbrukas. På båten har du två metaller, en blir plus och en minus, elektrolyten är vattnet. Om metallerna kommer i elektrisk kontakt med varandra börjar ström flyta precis som i batteriet och en kemisk reaktion påbörjas där den oädlare metallen förbrukas.

Något som vore intressant att få veta är hur olika ledlampors lysvinklar blir när man byter ut en glödtrådslampa till led.

Om man byter till en ny motor, hur blir det med garanti om man gör hela eller delar av arbetet själv? Måste en auktoriserad verkstad göra jobbet? Låter dom mig göra delar av jobbet själv?

Mitt filter är visserligen åtkomligt på framsidan av motorn, men när man lossar det rinner olja ut och kletar det ner allt, rem, vattenpump, mm. Varför sitter det horisontellt monterat så innehållet i filtret rinner ut så fort man lossar på det? Och varför så trångt att man inte kan få in något under? Nu kan man bara titta på när spillolja rinnner ner. 😠 Dieselfiltret däremot är hängande och man får lätt in en glassbytta under. Så varför inte oljefiltret...

Det är ju enkelt att kolla lysvinklarna själv genom att gå fram och tillbaka framför båten. Med en led-lampa som sätts in i stället för en konventionell glödlampa blir resultatet med största sannolikhet att det blir ett betydligt större område där både röd och grön lanterna lyser och överlappar varandra. Idealt ska man bara se en färg, men även traditionella glödtrådslanternor har ofta ett litet (obs litet) överlapp. Men här blir det betydligt större. Kontrollera själv och avgör om du tycker det är ok. Ett mötande fartyg som ser båda lanternorna samtidigt har ingen aning om vart man är på väg och var man tänker ta vägen. Kommer vi att korsa varandra? Och som påpekats tidigare, det blir förvirrat, ungefär som att använda varningsblinkers på bilen när man svänger. Andra kan inte avgöra om man tänker svänga och i så fall åt vilket håll.

Garmin rekommenderar en säkring på 3A till NMEA-2000 matningen och den ska då försörja alla enheter man kopplar in på bussen. En 5010-plotter kan dra 3,5A (35W vid 10V) så den kan över huvud taget inte matas från nätverket. Troligt är att batteriet eller strömförsörjningen är problematisk och när plottern startar så sjunker spänningen så mycket att många saker helt enkelt lägger av. Och plottern kanske är tåligare än dom andra (GMI 10) och lever lite längre. Börja felsöka i den änden, varför sjunker spänningen? Vad är batterispänningen när plottern kör? Fungerar laddningen? Hur är det med andra förbrukare, lampor, radio, etc., har dom rätt spänning? Varför är spänningen så låg?

Multi Marine är SeaSeas och Hjertmans egna märke. Dom har ingen egen färgfabrik så dom har någon annan leverantör för den. Kanske någon etablerad vars färg märks om, eller en nedbantad billigare version av något etablerat... Som ni märker är jag stor skeptiker till egna märken, man vet aldrig vad man får, men vet heller inte om det man får idag är samma som det man fick igår. Kan man pressa priset ett öre till per burk genom att ta en genväg någonstans så gör man det. Att egna märken skulle vara något bättre inträffar sällan om ens någonsin.

Det står ingen text på det som förklarar vad det är för slags relä?

Både ja och nej. 1:500 000 (om siffran stämmer) är risken att i medeltal bli träffad av blixten, och i den siffran ingår att personer vistas på golfbanor, spelar fotboll, arbetar på öppna fält, åker båt, fiskar, arbetar eller i största allmänhet rör sig utomhus när åskan går. Naturligtvis är sannolikheten större att bli träffad om man är ute än om man sitter inne hela livet, men att den risken skulle vara 1:1000 för aktiva personer känns ändå långsökt för mig. Då borde jag känna personer som drabbats. Jag inbillar mig dessutom att dom flesta fall då någon träffas av blixten hamnar i dagspressen (jag kan ha fel), och det är ju sällan man ser att det händer. (Dom fall jag kan komma på just nu är en fiskare som träffades av blixten för något år sedan utanför Göteborg och blev räddad av sin son som var med, och ett annat fall för några månader sedan när en blixt slog ner på en fotbollsplan med ungdomsspelare, dock bara i gräset och inte i någon av personerna på planen.) Risken för att min båt träffas av blixten ökar inte heller för att jag är i den, och jag har aldrig oroat mig för att den ska bli träffad av blixten när den ligger i hamn. Och som sagt, om risken skulle vara 1:1000 så skulle i vår hamn med 500 båtar minst en båt träffas varannat år - för dom är ju konstant ute i åskvädren. Och under dom 20 år vi haft båt där har ingen båt mig veterligen varken träffats eller på något sätt drabbats av blixtnedslag.

Det måste gälla under speciella omständigheter i så fall. I vår hemmahamn ligger c:a 500 båtar, det skulle betyda att en båt skulle få ett nedslag i varannat åskväder. Så är det inte, mig veterligen har blixten hittills aldrig slagit ner i någon båt, varken i hamnen eller ute på havet. Det sägs att blixten är dum och närsynt och att den precis som Raol säger kan slå i grannbåten som är lägre bara den ligger några meter bort. Och på samma sätt kan den slå ner i vattnet en bit bort och missa båten även om man är ensam ute på havet. Att risken ökar om man är det enda höga objektet är helt klart, men är det verkligen 1:1000 ? Var kommer den siffran ifrån och när gäller den?

Det låter rätt 😀

OBS att den kalkylatorn dubblar kabelländen när den beräknar spänningsfallet eftersom den tänker sig att man matar in avståndet till lasten och att det krävs en kabel i vardera riktningen. Men det är kanske så du gjort? Vill man räkna själv så utgår man från att specifik resistivitet för CU är 0,0175 (Ω·mm²/m). Då blir formeln: Spänningsfall ΔU = L * I * 0,0175 / A där L = total ledarlängd, I = ström, A = kabelarea i mm²

Om det är 100A kontinuerlig last. Är det en kortvarig belastning som till startmotor eller ankarspel så kan man ha klenare kabel men man får aldrig överstiga den högra kolumnen. Dessutom bör man räkna på spänningsfallet om ledarna är lite längre. Tabellen är inte någon universell sanning, andra källor som t.ex. Sterky (författare av boken Elsystem för Båtar) anger 4A per mm2 som maximal last vilket är liknande värden men inte exakt lika. Sedan finns det något EU-direktiv som jag inte vet något om, bara att det finns. Kanske någon annan här vet? Men oavsett så bör tabellen ovan från Nordisk Båtstandard 1990 ge en rätt bra vägledning för dom flesta av oss även idag. -- Tar vi exemplet från @Karljohansson ovan med 300A och ett spänningsfall på 0,432V så kommer 130 Watt att "eldas" upp i kabeln. Det är kanske svårt att få en känsla för hur mycket det är, men jämför man med gamla glödlampor (5 st 25W lampor) så inser man att det är en hel del värme som genereras i kabeln och att den värms upp. Och om det är kontinuerlig last i ett begränsat utrymme så blir där rätt varmt, men för en kortvarig belastning fungerar det.

Kortslutning är en kortvarig överström, en topp som en säkring omedelbart måste bryta för att kabeln ska överleva. En kabel som ligger fritt ska normalt klara den strömmen - men alla kablar är inte lika... Överbelastning är en mer långvaring belastning som med tiden värmer upp kablar mer än önskvärt speciellt om dom ligger tätt tillsammans eller i elrör. Den kolumnen överensstämmer med schablonregler man brukar se för 230V-installationer i hemmet där ledningarna går i rör. Kontinuerlig strömstyrka är inte en rekommendation för vilken säkring man ska använda utan en rekommendation (tumregel) för vilken kabelarea man bör välja för för en viss ström. Exempelvis säger tabellen att man bör välja en 6mm2 kabel för 21A (och avsäkra den med max 25A). Tabellen tar dock inte hänsyn till spänningsfallet i långa ledare. 21A i en 6mm2-ledare ger ett spänningsfall på 0.4V på 3+3 meter (3m fram och 3m tillbaka). Om det är ok får man själv bedöma. Vill man räkna själv på spänningsfall finns denna on-line kalkylator.

Den här tabellen har cirkulerat här på MG ett tag 😃

Jag misstänker, utan att veta, att DC/DC-omvandlaren drar ström från batterisidan när panelerna inte levererar något. Du ska nog kolla noga så att det inte blir en förlustaffär av det hela!

Sant, men det är ju också möjligt att tidigare ägare inte fått till det riktigt med fallen inne i masten. Om fallen går om (runt) varandra inne i masten så blir det väldigt trögt att hissa. Det röda fallet har ju slitits väldigt mycket, det skulle kunna vara för att fallen skaver mot varandra när man hissar. Prova att lätta på ett av fallen och se om det påverkar hur det andra beter sig. Dom ska vara helt oberoende av varandra. Det märks speciellt mot slutet när båda fallen börjar bli hårt spända. Och såklart och som redan sagts, kolla block och trissor så att dom är bra och löper lätt även under last. Om du byter till Dyneema, kolla trissan i masttoppen så att fallet verkligen passar i den. Är dom gjorda för wire är det möjligt att den är för grund (mer av typ V i stället för U) och då kniper Dyneema-fallet i rännan och det slits dessutom onödigt mycket. Sannolikt måste du byta trissor. Välj inte heller för tunna fall, avlastarna ska kunna greppa om linan och hålla fast den, och den ska kännas vettig att hantera och inte skära in i händerna när man drar.

Det är ett expansionskärl/expansiontank som jämnar ut trycket. Ser ut som om det är denna från SeaSea. Den ger ett jämnare flöde i kranarna men är inte nödvändig.

För att veta om det är varvtalet som ändrats eller om det är generatorn som ger fel utdata så går det ju alltid att verifiera varvtalet med en varvtalsräknare. Kanske du kan låna en av någon, annars tar Biltema 400kr för den. Men eftersom du finns i Göteborgsområdet så kan du för 100kr hyra en av SXK: https://sxk.se/vastkustkretsen/hyra-instrument-och-verktyg

Du hann före min redigering, se svar ovan. Å andra sidan, du kan ju alltid pröva och vid behov flytta laddaren om det behövs.

Du vill nog koppla solcellen till förbrukningsbatteriet där den gör mest nytta. Om motorn är hyfsat lättstartad drar du knappast ur något från startbatteriet (exempelvis 150A under 5 sekunder = 0.2Ah). Det fyller generatorn på under tiden du är på väg ut ur hamnen. Och om du menar att DC-DC laddar förbrukningsbatteriet när solcellsladdaren kör så tror jag du kan glömma det. Spänningen kommer att sjunka under 13.2 Volt när den börjar ladda och då slutar den direkt. *Tror* inte att Orion ens försöker ladda med bara någon enstaka Ampere. Och skulle den göra det har du minst 20-25% förluster i den.

Det kanske finns andra laddare också. men den du refererar till ger bara 20A vilket är väl lite för dom allra flesta som byter batteriteknologi. Solcell fungerar kanske, men där behövs heller inte någon DC-DC. Jag hade en Victron Orion-TR Smart 12/12 30A som jag förra året bytte ut mot en kraftigare Orion XS på 50A. Tycker den sistnämnda är prisvärd och bra, man kan själv ställa laddningsströmmen från generatorn till vad man tror den klarar av. Och man ska ha den andra generationen som inte stör VHF-radion. @Peter_K: Vilken ström har du tänkt att generatorn ska ge? Vad klarar din generator? Du vill såklart ha så stor ström som möjligt men utan att elda upp generatorn, och kopplar du den direkt till generatorn eldar du nog upp den. Det normala är att generatorn laddar startbatteriet och DC-DC ersätter laddningsrelät och i sin tur laddar förbrukningsbanken med kontrollerad maxström. Jag kan tänka mig att göra mig av med min gamla Orion 30A till en mindre penning om någon är intresserad, men den finns i så fall i Göteborgsområdet så frakt kan nog kosta lite?