Peka67

Jag var lite för snabb på att posta. Tanken var inte att ha kulventiler på alla genomföringar. Men jag hade avgränsat området som vattnet kunde sprida sig från övriga genomföringar, tex. självlänsar och rodergenomföring. Av det jag ser på bilden så är det min (amatör) uppfattning att fönstren sitter bra skyddade som det är. Jag törs inte ha en åsikt om hur man bäst fäster holdingtanken, men allt börjar med att man är medveten.

BSven ett litet tips, var noga med att titta på holdingtanken. Hur den är uppfäst godsdimension. Det är inte helt ovanligt att de spricker vid långfärdssegling. Misstänker att vissa båtar flexar lite, vilket mattar ut metallen. En del tillverkar stormfönster som vanligen gängas på plats, som extra säkerhet vid passager. Var det inte en svensk som fick rutan intryckt av en knockdown, och som efter det tvingades ändra kurs? Ja det där med skrovgenomföringar är inte lätt. Jag har varit inne på att ha dubbla kulventiler, där första sitter i en liten liten inplastad (öppnlngsbar) låda mot skrovet. Och den andra efter genomföring från lådan, som kanske kan få ett litet inspektionensfönster. Nu är ju du färdig, men om det är någon mer som funderar på att plocka ut inredningen, varför inte passa på att plasta ihop däck och skrov. Då blir det garanterat vattentätt (där), och båten blir kanske aningen styvare.

BSven jag följer ingen av dem, vet lite hur Delos brukar agera och att de gärna har tjejer med sig som besättning. Spontant gissar jag att de aldrig eller ytterst få gånger drabbats av en knockdown. Seglar man i rätt farvatten vid rätt årstid så är oddsen goda. Har också fått intrycket att Delos är väldigt noga med säkerheten, så de har nog full koll på värdesystem som kan hota deras säkerhet. Självklart så finns det en gräns där större segelbåtar/fartyg kan ta upp kampen mot stora vågor istället för att vika ned sig. Men det har aldrig varit intressant för mig, med så stora båtar. Svanbåten du nämde tidigare hade ju inte en chans, när de överraskades av ett oväntat dåligt väder. Angående Matt Rutherford (vega) så tycker jag att man bör nämna att hans seglings erfarenhet var ganska liten med tanke på vägvalet.

Angående tredje stycket. Om vi låssas att båten befinner sig i tio meter höga vågor. Så är det inte förhållandet mellan båt och våg som är det primära. Utan båtens förmåga att kunna kana i sidled, hur snabbt den når dit, vilken lutning båten måste uppnå innan det sker, hur stort motstånd båten skapar i det läget. Det är där förhållandet mellan bredd och djupgående spelar stor roll.

Klubbjackan du har helt rätt om rullmast. Har tidigare nämnt att det där med en tredjedel av Lwl våghöjd var ett tank experiment som utfördes på modell krigsfartyg åt brittiska flottan. Vilket jag anser inte är relevant på segelbåtar. Genom åren har jag läst väldigt mycket, men jag ska göra vad jag kan för att se om jag kan få tag på en del av källmaterialet. Men det handlar mest om avhandlingar framför allt om dynamiska krafter i vågor, något som helt har förbigåtts hittills så vitt jag vet. Ge mig lite tid bara. Sedan får du utveckla tredje stycket för jag förstår inte vad du menar (är på fest med vänner) ber om ursäkt för det.

BSven tack för infon. Men var hittar du den? såg inget på GGR om någon parallell tävling med Vega? Följde de samma rutt som huvudtävlingen?

För att återgå till ämnet. Om man har två båtar med samma bredd och djupgående den ena 9m den andra 12m vilken är då stabilast? Självklart, 12m båten svarar alla helt korrekt. Men vilken båt har högst sjösäkerhet då? Självklart, 12m båten svarar (nästan) alla felaktigt. Båtens rotationscentrum flyttas från mitten av båten ut mot sidan av båten eftersom båten inte kan kränga tillräckligt (och kana undan). Det som återstår nu, är en kamp mellan kölvikt/djupgående och vågen och vid extremt väder vinner vågen, och båten drabbas av en knockdown eller 360°. Med andra ord, ju längre båten är desto tuffare val måste man göra med både bredd och djupgående. Vill man ha både längd och bredd så måste man titta på en centerboards båt, tex. Krogen 38. För de som misstror detta faktum rekommenderar jag att ni tittar deltagarlistan nedan för GGR, där båtarna har stabilitet och rätande moment som räcker halvvägs till månen. BSven kan säkert redogöra bättre än mig hur det gick för båtarna, men det var ingen rolig läsning. Och om en Vega hade fått ställa upp, kunde den troligtvis ha vunnit. Så med någon annans ord, "desperata fattilappar" utsikten är den samma och paraply drinken smakar lika gott oavsett hur stor båt du seglet till Karibien med.

BSven mycket bra inlägg, men som du säger så reagerade besättningarna olika. Kappseglingsfolk har ofta mycket erfarenhet och vana att samarbeta, så man får anta att besluten som togs var de rätta. Sedan var det en personlig reflektion att inte vilja lämna en båt som flyter, inte kritik mot besättningar som deltog.

Gardin du har rätt, varje situation är unik, och så också varje beslut. Men om det är något som jag har erfarenhet av, så är det livshotande situationer (ej på sjön). En ung kvinna dör i mina armar med blodet sprutande ur en skallfraktur som jag förtvivlat försökte stoppa med mina bara händer, samtidigt som jag försöker trösta hennes väninnor, som skiker hysteriskt i chock.Tyvärr är det bara ett av flertalet trauman som jag ofta att bli påmind om. Så jag betackar mig från billiga moraliska poänger. Som ung grabb hade jag vansinnigt kul i min D-kanot. En dag blåste det ordentligt och efter ett par timmars seglande, hade jag lämnat Landsorts fyr bakom mig. Jag pressade båten hårt på slör, och snart surfade vi iväg. Plötsligt så formligen exploderar mastfoten (trämast) masten roterar 90° faller ned på däck och knäcks mitt itu. Efter att ha tagit hand om seglen och knutit mastbitarna bakom båten så satte jag mig i fören med en paddel. Som tur var såg jag fortfarande Landsort fyr, och började paddla. Inte en båt i närheten, men vågorna hjälpte mig någorlunda åt rätt håll. När jag närmar mig Landsort inser jag att jag driver för mycket i sidled mot bränningarna i kustbandet. Jag börjar paddla som en tok men inser snart att loppet är kört. Efter ett tag börjar vågorna att häva sig och bli riktigt höga och branta. Snart är jag så pass nära att jag kan se hur vågorna slår ned på bränningarna framför mig med en ursinnig kraft. För allt jag är värd paddlar jag för att försöka hamna mellan två bänningar. Båten förs nu frammåt i en ruskig fart, och snart lättar nästan båten samtidigt som den spolas förbi grunden. Efter det lugnar vågorna ner sig och senare lyckas jag vinka till mig en båt som tar mig på släp tillbaka till hamn. Farligare erfarenhet än så, har jag inte från havet.

Många lågvattenmärken nu, först ska jag inte få säga att jag hellre stannar kvar i en båt som flyter, trots att jag tidigare uttryckt en önskan om att göra min framtida båt osänkbar. Sedan får jag inte tycka att williamskryssare är bra, bara för att jag inte har seglat en. 99% långfärdsseglar aldrig, och de flesta som gör det råker inte illa ut. Förhoppningsvis för att de har god planering och gör kloka val. Så båtkonstruktörerna sitter nog säkert. Men som jag sa i mitt första inlägg ni som är så smarta, vad säger GZ kurvan om Vegan? Och varför mastar inte den av, när balladen gör det?

Först vill jag säga att jag tittade på en Ovni 32, bredd 3.3m den såg ganska okej ut i aktern. Med Ovni 43 har det helt klart gått för långt.

Man får inte förväxla seglingsegenskaper under normala förhållanden, med sjöegenskaper under extrema förhållanden. Jag skulle aldrig vilja segla omkring med en onaturligt bred akter som slänger och far vid akterlig sjö, men i extrema förhållanden så tar jag Ovni alla dagar i veckan. Hur många båtar är verkligen skapade för ocean segling (inte bara som försäljnings trick). Rätande moment är bra om det skapas på rätt sätt. Men det tar inte GZ-kurvan hänsyn till. Att GZ är det viktigaste man lär ut, förvånar mig inte med tanke på hur illa många av dagens båtkonstruktioner ser ut.

Nja bhemac nu är du nog missförstått något. Om du tittar på bilden nedan så ser du att williamskryssare har en köl (1.23m). Att Arvid Laurin skapade ett slag var ett sätt att öka formstabilitet inom konceptet. Slaget i sig, hjälper inte kryss egenskaperna. Utan undervattens kroppen blir bredare, vilket ska hjälpa båten att segla mer upprätt. Det är fortfarande kölen som hindrar att båten från att driva i sidled. Vilket även gäller för optimistjolle (centerboard). Nästan alla båtar bygger på ett triangel förhållande mellan säkerhet, komfort och hastighet. Williamskryssare har mycket hög säkerhet, hög hastighet på undanvind och begränsad komfort. Andra båtar prioriterar kanske kryssegenskaper och komfort framför säkerhet. De williamskryssare jag har sett har blivit sålda, men där kanske du har rätt.

Bhemac visste inte att många förlorade kommunikationen. Slutsatserna var fega och ofullständiga. Vilket senare skapade en övertro på att rätande moment kunde fixa allt. Att kölbåter kanar i sidled VID en viss lutning är bara bra i svåra situationer med stora vågor. Vind och segelyta har mindre betydelse för båtens överlevnad i en sådan situation. Det är en stor skillnad mellan tex. en Ovni och en katamaran då Ovni har ballast. På katamaraner minskar rätande momentet efter 45°, medans det ökar på Ovni. Tycker BSven kommentarer är suveräna. Jag hade aldrig övergett en båt som flöt.

Absolut Mackey jag suger åt mig allt vad jag kan. Ingen betonghjärna här inte, man måste alltid vara beredd att lära sig nya saker, och ompröva det man vet.

Det är ytterst sällan som vind (enbart) orsakar knockdowns då vinden spiller ur seglen över en viss lutning. Och man troligtvis även ett eller flera rev intagna.

Hej Bhemac det första man ska komma ihåg med fastnet-79, är att det var en seglartävling. Vilket bara det, säger en hel del för alla som har kappseglat. Det andra är att den kommissionen som utredde fastnet, fick en utstå en hel del kritik, för att politik fick gå före slutsatser. Det tredje är att vi människor alltid tenderar att förenkla problem som är mer komplexa. En båt som har ett mindre motstånd (med god stabilitet) har bättre förutsättningar att klara sig, än en båt som tror att den kan kämpa mot vågen (minsta motståndets lag). Ju mer som sticker ned under båten desto sämre sjöegenskaper, särskilt om båten dessutom är bred. Det är därför vissa Ovni modeller är bland de bästa expeditions båtarna i världen. Vid överlevnads storm hissar de upp kölen och kanar runt med viss styrförmåga. Samma sak med gamla lastbåtar (segel) som använde "leeboards". Det är betydligt viktigare att djupgåendet är proportionerlig mot bredden (smal till måttlig) på båten så att båten kan kana i sidledes utan att kränga alltför mycket.

Hej BSven jag brukar också titta på "Uma" ibland. Det som förvånar mig över med dem och några till, är att man inte verkar ha någon plan, om något går sönder. Som exempel när de skulle uppför Rio Dulce med en kortslutna batterier. Slutade med att de surrade jollen vid sidan och använde utombordaren. Bohemac dieselhybrid är nog det jag drägglat alldra mest över. Svårt bara med att uppskatta kostnaden. Misstänker att det kostar en del. Men det känns som det bästa av två världar.

Suveräna kommentarer som jag tar med mig. Har alltid varit bekymrad över överhettning både i elverk och elmotorer. En podmotor är inte dumt, men det känns synd att inte kunna utnyttja befintlig propeller med Axel.

Hej Gaidin låter som en härlig resa. Törs jag fråga vilken båt du har? Vilket drivmedel som åldras snabbast beror nog på vilket land man tankar i. Olika länder blandar ut bränslet mer eller mindre med tex. etanol och rapsolja. Vissa länder har inte i något i drivmedlet alls. Är bensin verkligen farligare än diesel sanning? Eller är det en myt? Betänk att bensin behöver gnista, eller 450°c för att antändas. Diesel behöver ingen gnista för att antändas, samt att den antänds av tryck (behöver ingen värme). Att diesel inte är så lättflyktig, gör det den mer eller mindre farlig?

Hej Mackey, kom ihåg att jag i sammanhanget försvarade att även mindre båtar behövde elverk. Mindre båtar har normalt sett inte möjlighet att ta sig ur större stiltjebälten då bränslemängden ombord är för liten. Men det jag har funderat på, är att i stiltjebältet drar det nog inte så mycket el att driva fram båten i några knop. Så om man stänger av så många energiförbrukare som möjligt, så kunde man gå på eldrift under dagen, och använda jollemotorn på natten. Alternativt tillverka el med elverket, eller ligga stilla och vänta på solen. Att omvandla bränsle till el ger en eneriförlust, kommer inte ihåg hur många procent det handlar om, ca: 5-7% tror jag. Med att sådant system hade jag gått över till dunkar (ej på däck) i stället för tank. Sedan hävdar jag att bensin är renare än diesel (för det mesta), och drabbas inte lika lätt av alger. Bensinmotorn är ett mindre känsligt system än diesel, och att byta elverk ger inte så stort hål i plånboken och du kan göra det själv. Om solcellerna enbart ska täcka vissa behov får stå för andra. Jag skulle utgå från vad jag får plats med på båten, och anpassa min elförbrukning utifrån det. Vid stiltjebälten är nog solcellerna mycket effektiva, och du kan stänga av alla strömförbukare utom radio (kyl?).

Tack, det var den modellen jag tänkte på. Har lekt med tanken att skaffa ett större elverk helst vattenkyld, och konvertera till eldrift och skippa dieselmotorn. Jag är en ganska utpräglad seglare, så förhoppningsvis behöver men inte använda eldriften längre stunder. Hamnar man i stiltje så har man ju elverket som kan hjälpa till. Känns lite frestande att man kan få motorhjälp på ett ögonblick, om situation uppstår. Samt slippa meckandet och strul med orent bränsle, eller skit i tanken.

Ett litet Honda elverk är definitivt motiverat att ha med sig i en mindre båt (dock inte för korvgrillning). Saker går sönder även solpaneler eller kortslutning i batteribanken och garanterat sker det under en överfart. Och om det behövas kan man även driva en watermaker. Men kan också utföra jobb även offgrid. Tex. dyka och skrapa rent båtbotten med Hookah, använda kompressor eller driva olika elverktyg.

Det finns olika typer av knockdowns, vanligtvis tänker folk på vågens framsida som träffar sidan av båten och får båten att kränga/rulla med vågen. Men den i min mening farligaste knockdown sker på vågens baksida. När båten befinner sig på toppen av vågen, så träffas kölen av hela vågens kraft. Ju djupare kölen är, desto större krängning i motsatt rikning än vågen. Det kritiska är att bakom vågen kommer ett djupare parti med enbart luft (vågdalen). Båtens bärighet försvinner, men kölen som fortfarande är kvar i vågen påverkas fortfarande av vågtrycket. Det gör att båten faller ned i vågdalen med sidan före i bästa fall, men det kan bli betydligt mer än nittio grader. Skadorna blir oftast mycket större eftersom båten kraschlandar, än när båten bara rullar undan.

BSven håller på att grotta ner mig på GGR, herregud vilken sjuk tävling. Tror inte att någon båt kom i mål utan minst en knockdown. Såg att hydrovane klarade sig bra, knep plats 1 och 3. Förstår om vindrodren inte orkar med dessa tunga, tröga otympliga båtar. Håller på att räkna lite på bredd×djupgående för dessa båtar, men jag förstår att de råkar illa ut. Båtarna må vara traditionella, men har de verkligen på oceanerna att göra?