Peka67

Jag har varit inne på samma tanke själv, särskilt på en båt som hade durken nära vattenlinjen.

Japp, en cruising variant på samma båt kommer inte upp i samma fart, och har därmed svårare att förhindra att vågor (förr eller senare) slår in över aktern.

Som jag ser det så har moderna båtar tre stora svagheter (och en mindre) som man bör känna till innan man ger sig ut på de stora haven. Väl tilltagen bredd och djup köl gör att moderna båtar har en överlägsen statisk stabilitet, vilket är bra upp till en viss våghöjd. Efter det får stabiliteten motsatt effekt, då båten vill rulla runt, istället för att kana i sidled. En bred akter är sårbar för vågor snett bakifrån som får mycket kontaktyta att överföra energi till att trycka båten i sidled, och orsaka en broach (och ev nedslag). Ett djupt roder utsätts för stora belastningar och går lättare av. Jag skulle själv föredra dubbla roder på en modern båt, mindre belastning samt att man fortfarande har ett roder kvar om ena går sönder. Sedan kan jag inte låta bli att dra lite på smilbanden när jag tänker tillbaka på de, som tyckte att Maxi 77 hade för stor sittbrunn, vilket gjorde den olämplig för öppet hav. Så betänk då hur en modern båt reder sig med en vattenfylld sittbrunn.

Om vi bortser från Hydrovane så finns det nästan inga båtar som har trimmroder. Det innebär att om inte seglen är perfekt trimmade så kommer du att få segla med ett roderutslag. Vare sig du handstyr, använder autopilot eller har servo pendulum. Med Hydrovane kan du använda ordnarie roder så som du skriver, men du kan också ställa rodret neutralt (eller ta bort det) och låta hydron jobba som ett vanligt roder. Men jag tar med mig det du säger, och om det blir Hydrovane (troligt) så ska det testas grundligt, vare sig med eller utan roder. Sedan så hoppas jag kunna välja en något mindre båt än 34fot 😉, vilket gör det lättare att få Hydrovane att fungera bättre.

Först så är det inget som säger att hjärtstock är en starkare konstruktion. Tvärtom så brukar det kunna leda till roderknip och för mycket flex i hårda belastningar (om nedre fästpunkt saknas). Visst låser du rodret om du har Hydrovane, det innebär att "hydron" nu ÄR RODRET. Hur pass bra den klarar det, beror på storleken på båt (max 27ton). På många båtar är hydron lika effektiv eller bättre än ordinarie roder, då det oftast sitter längre bak. Ett exempel på det är Vega där hydron är mer effektivt än ordinarie roder. Något som även Yrvind förstod och satte ett roder i aktern på Vegan, inför Atlant överfart. Att Hydrovane klarar att styra båten i hårt väder är redan konstaterat (GGR). Snarare blir det för mycket effektivt som måste begränsas i mindre rodetutslag (växlas ned). Hur effektivt ett servo pendulum är, beror på hur bra ordinarie roderverkan är, så är inte fallet med Hydrovane. Därför kan du inte göra jämförelsen att hydron inte skulle ha klarat dina förhållanden på Nordsjön.

Tack Peter du har just fått mig att inse att jag måste läsa på om autopiloter. Det verkar som om tekniken har seglat om mig.

Du har rätt Peter, tänkte inte på att det går att kombinera med vindinstrument. Nu kan jag väldigt lite om autopiloter, men den typ du förespråkar kostar betydligt mer och drar mer ström (om jag fattat det rätt).

Ta en titt på RB98 pris ca 200-250t går lätt att skapa tre kabiner med separata ingångar. Mycket båt för pengarna med fin planlösning, samt mycket bra seglingsegenskaper.

Visst är det så, trenden har även gått mot stora båtar, med stor besättning. Nu kommer jag att ensamsegla (bitvis) i en lite mindre båt vilket ställer lite andra krav. Autopiloten tar ingen hänsyn till vindskiften, vilket kan leda till släng gippar, segel som fladdrar och vågor som träffar båten från en oönskad riktning. Autopilot väsnas en hel del (kul att sova till), samt att livslängden är ganska kort om den får jobba hårt. Sedan tär autopiloten hårt på batteribanken vid sämre väder. Det innebär att man troligtvis måste köra motorn för att ladda batterierna (vid långvarigt hårt väder), vilket kan medföra strul om det finns upprört sediment i tanken. Jag inbillar mig också att högre sjögång och kränkningsvinklar inte är bra för motorn, samt att det tär på mängden bränsle som finns att tillgå ombord.

Absolut så kommer det att sitta ett vindroder på nästa båt oavsett vilken båtmodell det än blir. Om rodret kommer att plockas bort återstår att se (beror på modell), men det kan mycket väl bli så. Självklart så sparas roder och infästningar initialt, så man kan sätta tillbaka rodret om det inte blir lyckat. Jag har några båtmodeller där det passar bättre med servo pedulum, som du föreslår. Oftast lite lättare båtar med mindre belastning på rodret. Innan det blir någon långfärd så kommer styrförmågan vara dubblerad med antingen vindroder eller nödroder. Jag förstår inte varför jag skulle ångra att ta bort ordinarie roder? För mig är det enkel matematik, roderytan gånger avstånd från rotationcentrum ger styrförmågan. Sedan har Hydrovane ett balansroder vilket gör det lite mer lättstyrt. Jag vill att nästa båt även ska fungera för långfärdssegling, och då bör man ha ett vindroder. Tron på att man klarar med enbart autopilot kan bli en mycket tråkigt erfarehet.

Nej, det närmsta jag kommit till ett byte var i yttre havsbandet under en nattsegling (till tävling). Efter att ha blivit överraskande av extremt dåligt väder, så tog vi först tog ned genuan och hissade stormfocken. Strax därpå tvingades vi ta ned storseglet. Vi försökte att segla vidare på bara stormfock men det visade sig vara omöjligt. Så vi ändrade kurs och seglade/drev så småningom in i lä bakom ö. Där bytte vi till stormstor, men insåg sedan att ingen av oss var sugen på att fortsätta. Hade jag köpt en IF idag hade jag försett storseglet med minst två rev. Dels som säkert, men också för att båten blir snabbare om man kan bibehålla slot/luftspalt mellan genua och storsegel i lite högre vindar.

Mycket bra synpunkt Peter, i värsta fall får man väl lämna stormseglen på bryggan före start. Vill ändå varmt rekommendera att man har dem i båten, då man kan bli överraskad av sämre väder, även under transportsegling till och från tävling.

självklart går IF bättre på öppet hav, då den smala skrovformen lättare går genom vågor och har lättare att hålla fart tack vare sin vikt. Hur många IF seglare känner du som har förberett rev i sina storsegel? Visst hade man både stormstor och stormfock med sig, men jag har aldrig använt endera på tävling. Men i gengäld så har jag inte varit med om en tävling som genomförts i 18m/s. IF spiller vind, vagnar ned och lättar på skotet för att kontrollera krängning. Det sista du kommer att se är en IF göra, är att byta ned sig från genua till fock/stormfock eftersom genuan i huvudsak står för drivkraften när det brallar i. Sedan så kan man få intrycket att Misil 2 är långkölad i ditt tidigare inlägg (för kännedom).

Nu verkar TS åter igen vilja ha en IF, och vi kan båda hålla med om att han får en mycket fin och välseglande båt. För att bemöta lite av det du sagt, så vill jag först säga att jag på kappsegling i IF, har seglat ikapp och ifrån en X79 (på undanvind). Så bara för att man seglat snabbare än en annan båt, så innebär det inte att man kan dra några slutsatser om själva båtmodellen. Just nu ligger det en Erria 25 ute till försäljning i Danmark för 22500 Dkr. Det finns flera annonser på Sagitta 26 både i Sverige och Danmark. Det finns också flera Jasmine 25 till försäljning i Sverige. Sedan är även IF trög i lätt vind, och behöver bra segel för att kryssa väl. Men visst är en masthead riggad båt mer beroende av en bra genua liksom en IF mer beroende av ett bra och vältrimmat storsegel. Över 10m/s så har IF för liten formstabilitet och tvingas segla med stor krängning, men visst är det en tuff båt som tål oerhört mycket. Men det gör även mina tre utmanare som har mer formstabilitet samt har likvärdigt eller mer rätande moment än IF. Bredd från 2,4-2,6m Kölvikt från 1000-1250kg Djupgående 1,35-1,4m

Suveränt inlägg, jag hade inte en aning om att det fanns gammalt och nytt SRS.

"Av de nämnda" jag hoppas att du menar av de som TS nämner. Nog för att jag gillar IF och har seglat den i många år, men den skulle vara bättre, snabbare eller rymligare 😆 än mina förslag är inte korrekt. Innan någon snabbt påpekar att IF och Jasmine 25 har samma SRS, så vill jag nämna DH-88 (danskt handikapp 1988). Där man utgår från båtens linjer och beräkningar dess fartpotential (se nedan). Erria = 5,65 Sagitta 26 = 5,65 Jasmine 25 = 5,15 IF = 4,95

Här är några förslag, först den jag gillar allra mest Erria 25. Dansk långkölad (bly) mycket bra seglingsegenskaper, kommer inte ut till försäljning så ofta (2-3st per år). Näst bästa blir Sagitta 26, seglar också bra har urtag på akterspegeln för utombordare. Lågpris vinnare är Jasmine 25 stark båt på alla bogar med djup sittbrunn, något långsammare än övriga men betydligt snabbare än Maxi 68.

Jag antar att din poäng är att det är lätt att blanda ihop lys och srs. Annars är det bedrägeriförsök av säljaren som felaktigt påstår att havsfiddra har srs 0.80, borde vara runt 0.60. Så en havsfiddra kanske kan slå en otimistjolle (om det inte blåser motvind).

Härligt jobbat reva ett riktigt bra tips, svårslaget 😉

Bra synpunkt, men seglingsegenskaper är ju inte riktigt vad tråden handlar om. Åtta knop för motor låter riktigt bra tycker jag. Funderar ändå på om tex hur än Elan 312 (31?) Skulle uppföra sig med en motor på 60hk.

Ett tips är att titta på srs utan undanvindssegel ofta stämmer det ganska bra mot lys om man utgår från att 0.80 (srs) = 1,00 (lys). Sedan inbillar jag mig att stora klasser som tex IF och Experess hade för högt Lys pga. fina ressultat av många skickliga besättningar.

Nu är "coxen" i första hand en båt för undanvind, men med en code zero så kryssar den nog skapligt i lättare vindar. Betänk att den 2,6m bred med 1500kg i kölen, samt har två fenor (triple keel) som ger extra sidomotstånd vid måttlig lutning. Men det jag funderar på, är om även moderna fransyskor med bred bak (akter) också går förhållandevis snabbt för motor? Särskilt som de ofta är ganska lätta med litet deplacement.

Tidigare har det nämnts vikt och lwl, men jag är också nyfiken på skrovform särskilt semi planande skrov. Läste att cox master mariner 22 (motorseglare) med 30hk kan göra 10-12 knop. Den har en bred och platt akter, som så många moderns segelbåtar har, vilket borde göra dem snabbare för motor.

Jag håller med raol, och är inne på samma linje själv för en framtida båt. Där jag vill att generatorn både ska kunna köras direkt till elmotorn samt separat till batteribanken. Detta för att motorn ska kunna köras även om det skett en kortslutning i batteribanken. Sedan ser jag flera fördelar med elmotor som tex. vid hamnmanövrar, hastigt väjningsläge i svag vind, vid hårt väder som motorseglare, i stiltje med solpaneler. Vid helgsegling där solceller kan ladda batteribanken under veckan.

Det som är häftigt med F-rib är att den hårda V-formade båtten går att vika i tre delar så att man får ett paket på ca 90×90×50cm.