kblomster

Fattar inte riktigt hur dettta hänger ihop, har du bytt både givare (sensor) och mätare? VDO uppger i alla fall i sin katalog att deras tempgivare använder 287,4 - 22,7 ohm och det verkar gälla oavsett mätområdet (40-120° eller 50-150°). De säljer ju även en egen mätare som säkert passar deras egna instrument om inte annat.

Det beror lite på hur stor motorn är och vilken tillverkare det är. Beta, Vetus och Nanni har alla ett gäng mindre motorer baserade på små industridieslar från Kubota och de är i princip helt mekaniska. Samma tror jag gäller Solé (som dock bygger på Mitsubishi-motorer). Lombardini gör en egen grej och har överliggande kamaxel med kamrem, men även deras mindre motorer tror jag är i princip mekaniska. När man börjar komma upp i lite högre motorstyrkor (typ 40-50 hk och uppåt) så börjar man dock ofta se elektroniskt styrd insprutning och då kommer man inte undan datorerna. Tror faktiskt att även Volvo Pentas mindre dieslar är mekaniska.

Ja, Eniros presentation är väldigt lik de svenska papperskorten och jag tycker det är både snyggare och mindre plottrigt än Navionics. Men nu kör jag ändå vidare med Navionics av gammal vana för det var där jag började. Det där med Navionics priser är verkligen konstigt - när jag kollar på webbsidan så har de visserligen höjt priset på "min" prenumeration (Baltic) så den nu kostar 40 euro, och de har plockat bort Bornholm (danska sjöfartsverket tar ohemult mycket betalt tydligen), men den visas som tillgänglig att köpa även när jag inte är inloggad: https://www.navionics.com/fin/apps/navionics-boating Kollar du möjligen på alternativet som levereras på SD-kort? Det vet jag inte om appen kan använda ens; jag har alltid bara köpt kort direkt i appen (uppdateringar ingår i ett år så jag förnyar en gång om året) och använt funktionen för att ladda ner de bitar av kortet som jag vill använda så jag kan använda det online sen. Man får behålla de kort man laddat ner även efter att det gått ett år, men man får inga uppdateringar längre.

Ska Navionics ha 135 euro om året?! Jag har kört Navionics i åratal på en "sportpadda" (Samsung Tab Active - vattentät, stöttålig mm) och har betalat 250-300 kronor per år de senaste åren för ett kort som täcker hela Östersjön plus svenska sidan av Öresund, Skagerrak och Kattegat, samt en massa kanaler och floder neråt Tyskland och Polen. Har jag någon slags prenumeration som de inte erbjuder nya kunder längre? Själva kortmaterialet i alla de här apparna är i alla fall samma även om presentationen ser olika ut - de gör inga egna sjömätningar utan köper in material från Sjöfartsverket och Hydrographica. Navionics app har exakt samma gränssnitt och utseende som deras kort har i alla plottrar, vilket kanske är en fördel om man använder både app och plotter regelbundet, men annars är det mest en nackdel för gränssnittet känns lite konstigt på mobilen. Man kan även testa hur det ser ut utan att köpa kort på webapp.navionics.com som också har exakt samma gränssnitt (vilket känns ännu konstigare på datorn). Många plottrar använder Navionics kort, och det ser verkligen exakt likadant ut. Personligen tycker jag dock att Eniros presentation är snyggast och lättast att läsa men det är väl en smaksak. En liten lustighet i sammanhanget är att varken Navionics eller Eniro tolkar allt som finns i rådatan från Sjöfartsverket. Kanske har ni som använder Navionics sett att det står "HILARE" lite här och där på ett sätt som liknar ett platsnamn, och funderat på vad det betyder? Jag kan upplysa om att det är en kod i rådatan (vektorkorten) från Sjöfartsverket som betyder kulle eller höjd på land, men Navionics har inte har någon egen grafisk symbol för detta så de skriver bara ut kodmarkören direkt på kortet i klartext. Eniro å sin sida gömmer symbolen helt och hållet. Ingen aning om vad C-map eller andra gör. Tyvärr har Samsungs nyare Active Tab-modeller gått upp rejält i pris så de är inte mycket billigare än en riktig plotter längre, så jag kan inte riktigt rekommendera den lösningen längre. För oss har det dock funkat utmärkt i en fyra-fem säsonger vid det här laget. Pålitlighet vet jag inte om man behöver oroa sig så mycket för - visserligen är väl GPS-mottagaren i en riktig plotter troligen gedignare, men jag har aldrig upplevt några problem på den punkten med paddan, och även de billigaste mottagarna man kan få tag på är väldigt precisa och pålitliga numera. GPS kostar knappt någonting alls längre.

Sutars/Skyllermarks skriver detta om de Bosch-reläer som ingår i deras satser: Nu vet jag inte alls om samma sak gäller för Biltemas relä, men om vi antar att funktionsprincipen är densamma så är det nog ingen fara. Citatets källa: https://sutars.com/support/laddning-generatorer/faq-generatorfragor/

Vet inte riktigt vad du syftar på här, men Navionics "sonar charts" (djupmätningar insamlade av allmänheten) fungerar i Sverige endast i insjöar, inte i havet. Du kan aktivera funktionen och kortet ser ut att ha mer detaljerad djupdata, men det är bara hittepå extrapolerat från det vanliga sjökortet - kolla t.ex. runt Gamla stan i Stockholm med sonar chart-funktionen påslagen och jämför de detaljerade djupkurvorna i Riddarfjärden med de i Saltsjön. Anledningen till att det inte funkar är att det är olagligt att utan särskilt tillstånd göra privata sjömätningar i Sverige (3 § lagen (2016:319) om skydd för geografisk information). Liknande förbud finns också i Norge och Finland. Före 2016 var lagen ännu striktare och det var åtminstone på pappret olagligt att överhuvudtaget spara egna ekolodsmätningar tillsammans med de positioner där de gjorts, men det insåg man väl sent omsider att det var orimligt. Med nuvarande skrivning är det i alla fall OK att göra mätningar för eget bruk (familj, närmaste vänkretsen) i mindre skala. Ladda upp djupmätningar till Navionics eller motsvarande är dock definitivt brottsligt och bestraffas med böter eller fängelse i upp till ett år (12 § ovanstående lag). Vet inte om plottrarna tillåter det eller ej, men på Navionics hemsida låter det som att de sparar ekolodsdata de får in även om de inte får använda den idag. Om detta kan man tycka mycket, men sådant är rättsläget i alla fall.

Tror Mackey menade kablarna som försörjer själva cigguttaget. 45W plus lite förluster i spänningsomvandling blir typ 4A på 12v, och många cigguttag är nog kopplade med ganska klena kablar. Men jättegrovt behöver det inte vara, och särskilt inte om det är korta kablar. 2,5 mm2 duger nog om det bara är någon meter kabel.

Moderna laptop-processorer är extremt strömsnåla när de är obelastade (stora delar av processorn stängs av helt vid låg belastning) och om det står "short idle" i databladet så kan jag mycket väl tänka mig att 7 W stämmer, varav det mesta då nog går till skärmens belysning. Det är ju dock bara för att titta på skrivbordet, så om du börjar hålla på och göra nåt så drar du ju iväg direkt. Processorn i en sån där maskin har väl en maxeffekt över tid på runt 15W eller så (även om den kan dra mer under korta perioder). Men sen ska man ju försörja RAM, grafikkort, disk och skärm också, så att nätaggregatet är på 45W (vilket då är från väggen, så datorn får kanske 5-7% mindre efter förluster i spänningsomvandlingen) är fullt rimligt. Om du belastar processorn men inte spelar dataspel så kan jag tänka mig att snittförbrukningen ligger runt 20-30W. Men du kan ju testa själv, en effektmätare kostar 150 kronor hos Clas i sjön: https://www.clasohlson.com/se/Elenergimätare/p/Pr362897000

Splitsa öglor i treslaget tågvirke är inte alltför svårt, inte ens för en nybörjare. Som referenspunkt kan jag anföra att första gången jag verkligen behövde splitsa en ögla så var det sommaren 2018, och jag lyssnade på fotbolls-VM i radio samtidigt som jag pysslade med splitsningen. Nu var matchen visserligen inte jättespännande (Sverige-Sydkorea i gruppspelet om jag minns rätt) men det tog i alla fall inte längre tid att få ihop två godtagbara splitsade öglor (med kaus i) än att jag var klar innan matchen var färdigspelad. Detta alltså för någon som aldrig splitsat förut, och som dessutom är stockholmare. Problemet här uppfattar jag dock snarare som att det inte är helt klart exakt hur lång tampen ska vara.

Vi har papperskort (med tillbehör, passare/linjal/transportör mm) plus flera andra enheter med samma Navionics-app att falla tillbaka på om paddan dör. Papperskorten används faktiskt ganska mycket, så de ligger ständigt på navigationsbordet, men vi använder dem egentligen inte för att navigera utan i princip bara för färdplanering och översikt. Vi har även Hydrographicas specialkort i skala 1:10000 på papper och de åker ofta fram när det är dags att leta fram helt egna ställen att lägga till på, men även där är syftet mer planering än navigation. Vi övar dock nästan aldrig på att navigera med papperskort, och med GPS:en går i alla fall jag glatt ut bland grynnor och elände i områden som skulle vara synnerligen svårnavigerade med papperskort, så det där är nog inte helt riskfritt att falla tillbaka på. Korten är dessutom tämligen ålderstigna vid det här laget. Död räkning har vi aldrig ens försökt.

Hur varmt vet jag inte exakt, men fenomenet är relativt vanligt förekommande på äldre jänkarbilar, och de har ju i alla fall öppet neråt i motorrummet. Dock tror jag att de motorer som är värst drabbade även har förgasare och bränsleledningar monterade nära grenröret där de heta avgaserna går ut, och det problemet lär man ju inte ha på en båtmotor med vattenkyld avgaslimpa. Så jag drar tillbaka min teori, det är nog mycket sannolikare att Georg_Ohm har rätt.

Det där låter som att det skulle kunna vara ånglås, dvs det blir så varmt i motorrummet att bränslet förgasas redan i ledningarna så bränslepumpen slutar pumpa ordentligt. Kan inte direkt ge några tips på hur man löser det dock, om det nu är så - jag killgissar mest.

Ja det har du rätt i, så ser det faktiskt ut. Men då är det nog ingen MD7, för MD7 fanns aldrig med startgenerator vad jag vet. MD6 däremot tror jag hade det alternativet, och den verkar se snarlik ut.

Ser onekligen ut som MD7, men det spelar inte så stor roll exakt vilken Penta-diesel från 70-talet det är för det är nästan samma startmotor på MD3, MD5, MD6, MD7, MD11 och MD17. Fanns dock i två varianter, en på 1.1kW och en på 1.9kW. Det spelar dock mindre roll för en originalstartmotor är väldigt svår att få tag på (har inte tillverkats på evigheter så det som finns är begagnade och renoverade exemplar) så det mycket billigare att bara köpa en nytillverkad ersättningsmotor på 2kW som funkar överallt. Kan varmt rekommendera Start- och generatorspecialisten (startmotor.se) för alla frågor av detta slag, de är otroligt kunniga och svarar snabbt på även de märkligaste frågor via e-post. De var väldigt hjälpsamma tidigare i våras när jag kom till dem med svansen mellan benen med frågor om en generator till min MD7, trots att jag inte ens köpt generatorn hos dem, så jag gör gärna lite gratisreklam. Här är en länk till deras ersättningsmotor men kontakta dem gärna först för att vara säker på att få rätt grej.

SXK har en utförlig handbok om på- och avmastning: https://www.sxk.se/system/files/vastkustkretsen/PDF-tekniska/TEK-mastning.pdf Den är dock lite väl utförlig, blir väldigt mycket läsa och en del moment är kanske lite väl ambitiösa (det där med att behandla hela masten med paraffinolja t.ex.). Att ta hjälp av någon klubbgranne (som också kan just er lokala mastkran) är en utmärkt idé, folk är ofta väldigt hjälpsamma.

Har inget Wallas-kök så jag vet inte om det är nåt särskilt med det - är det ett trycksatt system? Jag har kört många fotogenkök av den gamla stilen med trycktank och förvärmda brännare (typ Optimus gamla båtkök med två lågor och snabbtändare) och har alltid kommit bra överens med dem. De är känsliga för föroreningar i bränslet eftersom brännarmunstycket har en mycket liten diameter, och de kräver lite av användaren när man startar dem, men när det gäller själva kvaliteten på bränslet är de inte så kinkiga. Jag köper fotogen i 4-litersdunk på bensinmackar, på OKQ8 heter det eldningsfotogen och på Circle K heter det campingfotogen, men köket verkar inte bry sig som eventuella skillnader. Kostar runt 200 kronor för en dunk, och den brukar räcka typ en säsong (beror lite på hur mycket jag kör värmaren, som går på samma bränsle). Trycksatta fotogenkök ska i princip inte osa och sota om de fungerar som de ska. De har inte samma funktionsprincip som fotogenlampor med veke. Enligt uppgift ska man i teorin kunna köra dem på diesel, men jag har aldrig haft anledning att försöka.

Vi har kört med Navionics app i en stöt- och vattentålig Samsung-padda sen 2017, funkar utmärkt. Tycker det är bra att ha en särskild enhet som enbart är till navigationen, känns tryggare så. Stor skärm är ingen nackdel heller. En backup-lösning (papperskort och/eller en annan GPS-mottagare) bör man ju också ha ändå.

Vi köpte en Samsung Tab Active 2017 och kör med den fortfarande. Kostade då lite under 3000 kronor; de nya modellerna har visst blivit rejält mycket dyrare. Batteriet har blivit lite trött nu men vi har några stora USB-batterier ("power bank") i båten som gör problemet hanterbart. Skärmen funkar inte nåt vidare i regn så vi flyttar oftast navigationen ner i kajutan vid behov, men om man verkligen måste ladda den i sittbrunnen när det regnar kan man skaffa en trådlös laddare och stoppa tillsammans med ett USB-batteri i en plastpåse så har man vattentät laddning.

Det varierar en del vad kostnader för båtplats och vinterförvaring är baserade på, det är inte alltid längden. Jag har en S30, 12,5 m lång (41 fot) men bara 2,5 m bred. I sommarhamnen tar klubben betalt per meter brygga båten kräver, så det är bredden som räknas, och på vinterförvaringen är det total area som krävs för båt plus täckställning som räknas, så det blir ganska billigt totalt. Ibland hamnar vi dock i gästhamnar som tar betalt baserat på längd över allt och då kan det bli dyrt. Du får kolla upp möjliga marinor och klubbar i närheten för att lista ut vad som är dyrt. Alla rekommenderar väl sin egen båt, men S30 kanske inte är helt rätt för dig. Den är väldigt snabb, extremt långsmal, väldigt lättmanövrerad i trånga utrymmen trots längden, näst intill oslagbar på att förtöja mot land i naturhamn (sticker 1,5m och har över fyra meter från köl till förens spets), man kan sova sex vuxna i den, och du kan lätt få ett fint exemplar inom din budget, men takhöjden räcker nog inte för dina önskemål, den har backstag och den är klart bättre i skärgård än i öppet hav.

Masthead och partial är lätt att skilja på, det är bara att titta på var förstaget är infäst i masten. Sitter förstaget i masttoppen är det en mastheadrigg, sitter det längre ner är det en partialrigg. Ofta ser man benämningar som t.ex. 7/8-rigg, vilket då betyder partialrigg med förstaget fäst på sju åttondelar av mastens höjd över däck (dvs om vi tänker oss en mast som är åtta meter hög från däcket så sitter förstaget fast sju meter upp). Mycket förenklat kan man säga att en mastheadrigg är generellt starkare men har färre trimmningsmöjligheter, medan en partialrigg är mer trimmningsbar. På en partialrigg kan man enkelt böja masttoppen bakåt med hjälp av akterstaget eftersom förstaget inte håller emot högst upp, vilket ger vissa trimmningsfördelar. Å andra sidan är det svårare att spänna förstaget just på grund av detta, varför många partialriggade båtar (särskilt äldre sådana) även har backstag utöver akterstaget för att kunna göra detta. VIlket så klart innebär fler linor att dra i vid t.ex. slag. Varför man har svepta spridare får någon annan försöka förklara...

När det gäller olja så brukar man väl säga att det är bättre att byta ofta med en billig olja än att byta sällan med en dyr. De flesta segelbåtsmotorer körs väl kanske 50 timmar per säsong eller mindre, och om man då byter olja varje höst så tror jag man sköter sin motor rätt bra oavsett hur billig olja man köper (så länge det är rätt sort, vill säga). Det brukar också sägas att det är mindre bra att låta motorn stå över vintern med gammal olja (har för mig att det har något att göra med att oljan tar upp svavel från bränslet under gång och blir svagt frätande, eller något i den stilen). Det är heller inget fel på Biltemas olja, den fyller Volvos krav, så byt du.

https://www.petersmith.net.nz/boat-anchors/kellets.php Killgissat eller ej så har jag rätt.

Nja, påståendet jag ställde mig tvivlande till var ju att man med hjälp av en ankarvikt skulle kunna få en märkbart bättre dragvinkel mot botten när man med utgångspunkt i mer eller mindre slak lina börjar dra fast ankaret. Jag är fullt beredd på att jag kan ha fel här så räkna gärna du. Att ankarvikt funkar som ryckdämpare och därmed är särskilt bra vid svajankring då båten rör sig betydligt mer än vid stävförtöjning tvivlar jag inte alls på.

Nä, varken eller. Tog mig friheten att spekulera.

Jag är också tveksam till att kätting eller vikt(er) på linan skulle göra någon större skillnad vid stävförtöjning mot land. Det ska då till några enorma vikter i stort sett mitt på linan för att man ska få någon förändring i dragkraftsvinkel av betydelse. Jag ligger i princip aldrig på svaj, men däremot stävförtöjer jag mot land ganska ofta på rätt så utsatta ställen i Stockholms skärgård - vill man vara ifred på de vackraste platserna i juli så får man leva med lite besvär. Det har hänt ett antal gånger att jag varit tvungen att flytta mig på natten när vinden vridit (eller vid ett minnesvärt tillfälle på Röder, när sjöhävningen lirkade loss en bergkil), men jag tror faktiskt aldrig jag varit med om att jag varit tvungen att flytta på grund av att ankaret släppt. Visst händer det att det inte fastnar (ofta är det bottenvegetation som stör), men har man väl spänt upp det ordentligt så tror jag faktiskt aldrig jag varit med om att det släppt. Har Bruce, för övrigt, 7,5 kg för knappt 4 ton segelbåt. Inte av något aktivt val, det är det som tidigare ägare haft. Någon gång har det hänt att en sten som är precis lagom stor har lagt sig i "skopan", men annars har jag inget att klaga på egentligen. Kan säkert vara så att någon annan typ är bättre, men jag har som sagt egentligen aldrig haft några problem så då tycker jag inte det är motiverat att byta.