heimlaga

Jag kom att tänka på en sak Fanns det inte någon Askeladden roddbåt som hade akterspegeln nästan helt ovanför vattenytan och skarp botten akterut så den gick någotsånär att ro? Gissningsvis en 70-talsmodell?

Tack för tipset. Jag använde bilvax en gång. Simonitz hårdvax. Det fungerade så arbetet blev gjort men det var långt ifrån bra. Tydligen får jag vädra plånboken nästa gång. Intressant att se hur du gör. Jag fick ut sista vindfallet ur skogen i torsdags så nu släpper stressen för mig....... men då blev det en hejdundrande magsjuka i stället. Skulle gärna komma och ta en titt på ditt projekt och passa på och fånga upp fler tips och lärdomar när jag har tillfrisknat och blivit ofarlig att umgås med.

Jag har ingen egen erfarenhet av Crecent42 men sådär på ögonmått utgående från skrovformen skulle jag säga att den till skillnad från många andra "roddbåtar" faktiskt går att ro men akterspegeln är för bred och djup om man vill ha en verkligt bra roddbåt. Hyfsad men inte bra. De fiska insjöroddbåtarna till exempel Suvi och allt vad de heter är i allmänhet rent fenomenala så länge man rör sig på smärre insjöar. Jag har rott med några olika modeller. De går lätt och håller kursen. Fungerar bra i såna där branta småvågor som brukar finnas på insjöar. I större sjögång är de däremot ganska värdelösa. Bottenformen är olämplig. Här vid kusten brukar de därför gå under namnet "finndränkare". Jag vet att jag låter som en gnällig besserwisser men jag har en ryggskada som jag sköter om och långa roddturer är en viktig del av träningen. Eftersom jag ror så pass mycket så är det ju naturligt att jag börjar ställa krav på båten. Annars skulle träningen bli olidligt tråkig.

Det blev en begagnad packbox med talgband. Nya ägaren till min gamla båt skulle tydligen inte ha packboxen så jag bytte den till mig för överblivna båtgrejor värderade till 20 euro.

Det går egentligen inte att bygga en båt så att den både planar och är lättrodd. En båt som skall gå att ro på ett vettigt vis skall ha eventuell akterspegel helt ovanför vattenytan. Den skall också vara ganska skarp i bottnen akterut och ha en liten köl för att inte svänga som en dörrklinka. Det är inget nöje att ro om man måste korrigera kursen för varenda årtag. Jag tycker om att ro och har en 13 fots roddbåt som tyvärr inte är tillräckligt skarp i bottnen akterut....... och det är ett stort irritationsmoment. "Fadeullan" här på forumet håller på och bygger en bra roddbåt som också skall gå att köra med en liten snurra....... men det finns ytterst få sådana båtar att köpas.

Karkapan eller hårdskiva eller hårdkartong heter masonit i Sverige. Vad är det för vax som du använder så delarna inte skall klibba fast?

Haha....... Nej jag kan väldigt litet och vet väldigt litet om sånt här......... men jag försöker alltid skaffa mig de bästa möjliga grejorna som jag på något vis har råd med. Det är precis samma slutmål som de flesta av er har men jag går min egen väg för att nå dit. Av orsaker som var och en är fullt logiska och hänger ihop i fullt logiska samband men som skulle kräva flera långa inlägg för att förklara. Skulle jag idka båtägande på "normalt" vis med nya köpevaror skulle min ekonomi i bästa fall räcka till en kajak av billigaste slag........ och eventuellt en paddel;-) Jag har fortfarande ingen aning om jag skall leta efter en oljesmord packbox med gummitätningar eller en fettsmord med talgband. Vilken typ är bättre? Finns det andra typer av kvalitetspackboxar på begagnatmarknaden? Det är sådana frågor som jag vill diskutera.

Hela min tanke på att byta till en mer pålitlig tätning kom av om man skall dra ut axeln så långt att man kan dra av axelflänsen och trä på en ny tätning måste rodret loss och rodret löper i en hylsa i akterstäven. Jag vet av tidigare erfarenhet att axelflänsen som hör till Bukh motorn är så gott som omöjlig att få loss hel utan en rejäl utdragare när den har suttit på plats några år. Nå... det blir väl två genomföringar totalt som kan sänka båten. Kylvattenintaget och packboxen. Hade tänkt idiotsäkra båda så gott det går. Avgasröret mynnar ut högt ovanför vattenytan så det är ofarligt. Jag har en gång efter ett motorhaveri med en annan båt tagit mig iland på en holme och fällt en ganska stor al med täljkniv och riggat den som mast och segel på båten och så slörade jag hem. Små haverier behöver inte bli dramatiska....... men det underlättar om man är litet förberedd..... Fast jag erkänner att jag kanske gick till överdrift den här gången.

Nästan allt jag äger är gamla kvalitetsvaror som enligt andra borde ha blivit kasserade och oftast också har blivit kasserade och som jag sedan har renoverat och förbättrat så de fungerar i ur och skur. Min tanke är att en Black Jack som spricker till sjöss är nästan omöjlig att täta så man kan köra hem. Slangstumpen mellan hylsröret och en klassisk mässingspackbox går alltid att täta nödtorftigt så man kan köra hem. Det går enkelt att dra upp båten med aktern på en strand och byta talgband men att byta en stefapackning eller Black Jack kräver att man tar loss både rodret och propelleraxeln. Är jag på fel spår?

Grundproblemet är att jag inte riktigt vet om jag vågar lita på en Black Jack. En ordentlig fettsmord packbox med talgband är inte billig https://marinexpress.se/artikel.php?kid=642-775-1150&sok=&id=6253 eller https://www.hjertmans.se/produkter/motor-tillbehor/propelleraxlar/propellershylsrorstatningar/propellerhylsrorstatning-fettsmord-25mm

Ja precis det. Gummistrumpan ser ut som en Black Jack. Båten är en 23 fots snipa som gissnigsvis går 6 knop i medvind. Motorn som skall installeras i den är en Bukh DV10 på 10 hästkrafter. Axeln snurrar ganska långsamt med dagens mått mätt. Orsaken att jag tänker på begagnat är att jag inte tycker om att simma så jag vill satsa på bra genomföringar. Metalldelarna på bättre sortens packboxar brukar vara mässing eller brons som inte åldras i första taget och resten brukar ju vara standarddelar som går att byta. Jag tänkte att om jag kan hitta en begagnad packbox och byta gummidelarna och/eller fettbanden så skulle pengarna räcka till bättre kvalitet än om jag köper nytt. Begagnade packboxar brukar gå att få tag på när folk skrotar ruttna plastade träsnipor.

Det visade sig att packboxen på propellerhylsan behöver bytas på min nyinköpta motorbåt. Någon sorts egendomlig gummistrumpa som är påkrängd på hylsan och börjar se tvivelaktig ut efter nästan 40 år. Nu är jag alltså på jakt efter en begagnad packbox för 25mm axel och flexibel montering med gummislang mot hylsröret. Helst en ordentlig sak av mässing eller brons som går att renovera när den blir sliten. Yttre hylslagret är ett vattensmort plastlager och det vill jag helst återanvända. Att gjuta nytt babbitslager är inget problem. Jag har 50 kilo babbitstackor i en lada och kan konsten. Vilka typer av packbox är köpvärda och vilka bör jag undvika? Tips mottages med tacksamhet!

Förutom lilla roddbåten med trehästarssnurra har jag bara kört snipa med rak axel........ utom en gång då jag skulle köra grannens stora planande snurrebåt en liten bit och in till bryggan. Jag höll på att skrämma skiten ur honom eftersom jag körde som jag är van. I en snipa med rak axel och lång köl måste man ha styrfart på båten om den skall gå att manövrera. Ju mer fart ju bättre styr den. Man glider in till bryggan med motorn frikopplad och slår i backen och bromsar när båten skall stanna. Båtägaren som på den tiden bara körde snurrebåt var tydligen van med ett annat sätt att manövrera. Själv tyckte jag snurrbåten var svårkörd för den vinglade fram som en försupen hembrännare på midsommar. Ingen kursstabilitet alls. Dessutom hade den ingen roderverkan när motorn var frikopplad. Det handlar om två olika körtekniker. Tycker att min upplevelse illustrerar skillnaden väl.

Allt beror på hur mycket som är ruttet i den. Vi behöver fler bilder....... och någon träkunnig behöver undersöka båten på plats. Traditionellt byggda träbåtar har den stora fördelen att varje enskild bit går att byta. Det finns faktiskt enstaka gamla båtar ute i världen där inte en enda liten bit av originalet finns kvar eftersom allt är bytt minst en gång. Trä som material har den stora fördelen att det växer i skogen så man är inte beroende av vilka dimensioner som finns att köpa. Jag har själv någon gång valt ut båtvirke på rot i skogen och grävt upp stubbar till spant och då får man exakt det virke man vill ha. Den stora nackdelen med traditionellt byggda träbåtar är att det är en hel del arbete att byta de ruttna delarna och att man vanligtvis behöver byta betydligt fler delar än man trodde när man började. Krasst räknat var bruksbåtar byggda för att hålla i bästa fall 40-50 år och de flesta har ju passerat den gränsen. Vill man förlänga livet på en träbåt efter det så får man räkna med att byta ruttna delar. Då är det lätt hänt att det blir som med min träbåt. Till slut tvingades jag inse att jag inte hade kapacitet att både slutföra renoveringen och därefter underhålla båten ordentligt varje år så jag sålde träbåten och köpte en nästan likadan plastbåt. Att byta något bord är egentligen inte så svårt. Att byta bord är ju den enda vettiga lösningen när laskarna har ruttnat. Jag har gjort det och jag är timmerman och någon sorts snickare men absolut inte båtbyggare. Det tar väldigt mycket tid när man gör det första gången men det går!

Det låter väldigt intressant och jag skulle vara väldigt tacksam för litet praktikmöjligheter...... fast jag vet inte om jag hinner den här helgen. Tre traktorlass skårved ligger färdigt vinschat i skogen och väntar på att bli lastat och utkört. Föret håller på att ta slut. Vägen är byggd med granris och snö. Om ryggen tillåter måste jag försöka få ut veden.

Det var ju synd. Det borde ha blivit fler exemplar av den där båten. Av någon konstig orsak dräller det ju av plastroddbåtar med totalt misslyckade skrovformer men det är sällan man ser en som är bra.

Tack för tipsen! Jag köpte harts och matta på Fantoy till de reparationerna som jag gjorde tidigare och det blev onödigt dyrt. Det skall altså vara 300 grams matta i somliga innerhörn. Jag har en känsla av att jag borde få en chans att vara med då någon som kan laminera laminerar. Då skulle det säkert gå lättare för mig efteråt.

Jag skrev på den där nivån i 14-15 års åldern......... jag var ett ensamt barn som läste mycket böcker. Själv var jag väl ungefär 14 då föräldrarna gav mig en trehästars Yamaha snurra till min 13 fots roddbåt som vi något år tidigare hade riggat med sprisegel så den gick att segla med. Det skall börjas i tid om man skall lära sig någonting. Den båten och motorn har jag förövrigt kvar och i användning än i dag vid 37 års ålder.

Jag tittade i bloggen din. Det ser ut att vara ovanligt bra fason på den där båten! Bra att den fick pånyttfödas. Skulle jag inte ha för mycket annat på gång så skulle jag gärna hyra formen av dig...... men jag måste sätta gränser.

Mycket intressant! Den påminner om gamla Åländska småbåtar. De som åländska båtar finns bevarade brukar vara litet djupare men alla gamla upptäckningar från Åland talar om att båtarna förr var grundare och lägre i sidorna och då närmar man sig den där formen. Intressant att Rodsbyggarna också byggde med vindor förr precis som här i Österbotten. Vi kallar de huggna vridna bordstumparna som klövs ur växtvridna granar för vindor. Västerbottningarna talar om vinningar. Hoppas den blir bevarad och kommer på museum!

Nej inte vad jag vet...... den kom till fastlandet i början på 90-talet och före det låg den såvitt jag vt oftast i en privat hamn i Söderudden och ibland vid Klobbskat. Kan du ha sett den vid Klobbskat? Jaha...... då siktar jag på divinycell. I princip borde man ju kunna bygga motorbädden också av divinycell mem man först laminerar ett par varv och så lägger dit flatjärnet och sedan laminerar vidare. Då sitter ju flatjärnet fast inne i laminatet. Finns det divinycell i skivor utan rutmönster? Hur gör man för att laminera kring såna här former? Jag har bara laminerat ett par smärre reparationer och det var fruktansvärt svårt nästan omöjligt att få mattan att ligga på plats viken över ett hörn. Det gällde både i innerhörn och ytterhörn. Skall man bygga upp någon sorts rundning i innerhörnen före man laminerar? Finns det någon sorts matta som är lättare att forma än den jag använde?

Det finns ingen träbåt inne i plasten. Träbåten fungerade bara som form vid bygget. Det är bara vissa förstärkningar som är av inplastat trä.

Hej Jag är ny medlem här. Finlandssvensk. Bor i Österbotten. Genom en serie affärer och bytesaffärer blev jag ägare till en "tvåstammad" motorbåt det vill säga vad ni i Sverige kallar för en snipa. Den är 23 fot lång och helt öppen. Motorn, en Volvo Penta MB 10 såldes vidare som ett steg i kedjan av affärer. Jag har en Bukh DV10 årsmodell 1985 som jag tänker montera in i stället. Bukhen har stått här hemma i lidret i 15 år i väntan på en lämplig båt och torde vara i gott skick. Önskemålet är en extremt sjövärdig båt som är lättskött och oöm och extremt bränslesnål och som kan transportera byggnadsmaterial till sommarstugebyggen i skärgården eller ta familj och/eller vänner på utflykt. Båten är byggd 1980-1981 av en fiskare som använde sin gamla halvruttna träbåt som form. Han klistrade aluminiumpapper utanpå det gamla skrovet och vaxade och laminerade ett nytt skrov utanpå det gamla. Sedan tog han bort den gamla träbåten och sålde den billigt som nöjesbåt och behöll plastbåten. Träbåten var byggd på ögonmått av Karl Backman i Panike omkring 1955 eller -57. En typisk fiskebåt för den tiden och den byn. Eftersom fiskaren var van vid träbåtar och byggde båten åt sig själv blev det en del ovanliga lösningar i den nya plastbåten. Båten har stått på land i nästan 15 år eftersom allt trävirket är ruttet. Motorbädden och motorroten (spantet vid motorn) är av trä som är inplastat. Sudbanden (relingarna) är av trä och inplastade. Stamkrafterna är av trä och inplastade. Storbeton (tvärbjälken mitt i båten) är av trä och inplastad. Under farveden (durkarna) av plast finns en rutten skiva av något slag som knappt håller att gå försiktigt på. Bakom tvärskotten vid bänkarna är också någon rutten skiva. Själva bänkarna är av trä. Jag är snickare och timmerman till yrket och har ett fullt utrustat snickeri och har tidigare bytt bord och köl och rötter och vränger (spant) i träbåtar så träarbetet är inget problem. Det är plastarbetet som jag inte behärskar. Därför funderar jag på att helt enkelt kapa bort farveden (durken) av plast och ersätta med traditionell farved av trä som i en träbåt. Laminatet i bottnen är 20 mm tjockt så det håller förmodligen utan stöd av en klen farved av plast. Hur byter man det ruttna inplastade träet på ett bra sätt? Hur undviker man att det ruttnar igen? Kan man använda något annat icke-organiskt material i stället för trä att plasta in? Divinycell?