McLasse

Just ja, glömde nämna det tidigare att vi inte har någon "hästsko" som mothåll. Hålen för skruvarna i tanken är gängade. Vad jag vill få fram är att det finns den lösningen också.

Det är egentligen förvånansvärt att det kan vara så enkelt att få det tätt.

Jag gjorde en ny packning till tankgenomföringen i våras. Genomföringen ser ut som din. Jag köpte en 1 mm (tror jag) gummiduk på Biltema som jag klippte en ny packning ur. Man får passa sig så man inte drar skruvarna för hårt för då kryper gummipackningen ut. Då läcker det. Jag har en "kompis" som gjorde så... 🙄

En batteritankmätare är inte fel. Då har man stenkoll på vad som händer. Jag har en sådan med tempgivare samt den här solregulatorn. Det finns mängder med solpaneler med olika mått och effekt. Det kanske går att få in en 60 W eller kanske till och med en 80 W om måtten på panelen är de rätta? Har man ont om plats kan flera småpaneler lösa problemet.

Säkring mellan batteri och regulator vill man ha. Som redan sagts skall den sitta nära batteriet. Att säkra mellan regulator och panel är svårt eftersom skillnaden mellan kortslutningsströmmen och strömmen under belastning på panelen är för liten. Jag har en tvåpolig dvärgbrytare mellan paneler och regulator för att kunna göra inkommande tåtar till regulatorn strömlösa (om jag behöver greja lite). Den dvärgbrytaren fyller bara funktionen som en brytare.

Är det verkligen så att Ctec stänger av laddningen pga hög temperatur? Temperatursensorn finns där för att kompensera laddspänningen med avseende på temperaturen. Det enda jag sett att laddare skall stänga av pga "fel" temperatur är när man laddar litiumbatterier. Fast då är det när temperaturen är för låg. Det är i alla fall vad jag sett. Men jag har iofs inte sett lika mycket som många andra på det här forumet. 🧐

Även vi har en för kort tankgivare, Biltemas 40 cm givare (har jag för mig). Jag uppskattar att vi har en hel del diesel kvar (20-40 liter?) när tankgivaren visar tomt. Hur långt ner sugröret går har jag egentligen ingen bra koll på men tror att det i alla fall går under tankgivaren. Jag har en post på att göra listan att undersöka detta. Det enda sättet att veta hur det ser ut är att skruva isär, tömma tanken, titta och mäta sugrör och tankgivare. När tanken fylls upp igen ser man tydligt hur det ligger till. Eftersom det finns annat som är mycket roligare att greja med betraktar jag tills vidare utrymmet under änden på tankgivaren som en okänd reserv. Helst skulle jag vilja veta och då är enda alternativet att ta tag i det och börja skruva och det har jag verkligen ingen lust med just nu. Jag tänker som så att när tankmätaren börjar närma sig nivåer där jag börjar fundera är det dax att tanka. En fylld reservdunk eller två finns alltid i båten. Det är bra att det finns en outnyttjad del längst ner i tanken dit sugröret inte når.

Det kanske sitter en separat brytare/frånskiljare till motorn någonstans?

😅 Den fick jag grunna på alldeles för lång tid. Till slut synkade kuggarna. Helt underbart, dagen är räddad! Ursäkta dragningen åt OT-hållet... Tillägg: I övrigt håller jag med övriga angående TS fråga.

Inte jag, men färgen har diskuterats i den här tråden: https://www.maringuiden.se/forum/topic/99289-hempels-silic-one-bottenfärg/

Det borde räcka att skrapa bort färgen eller behöver du göra om botten helt ala@Hybro?

Tack! Inlägget är borttaget. 🙂

Nej. Men jag kör en avfuktare emellanåt och det gör stor skillnad. Den är för övrigt aktiv hela vintern. Eller...jo...det är en liten kvarvarande "doft" av diesel efter ett dieselläckage i slutet av förra säsongen. Jag upptäckte det i vinteras. Men lukten försvinner mer och mer. Tillägg: Det är ganska vanligt att det i slutet av säsongen blir lite fuktigare miljö i båten. Dynor och andra textilier har då haft hela sommaren på dig att dra åt sig fukt.

Om du sätter bryggfendrar på bommarna kanske vanliga fendrar inte behövs? Bryggfendrar bygger ofta mindre än vanliga fendrar och finns i mängd olika modeller.

Som @Peter_K skriver är det en pump. En manuell pump. Någonstans i båten, kanske i närheten av pumpen, har du förhoppningsvis en ca 30 cm lång stång. Stången skall stickas in i den gula runda delen ovanför den svarta gummibälgen. Sedan pumpar du genom att dra i den fria änden av stången och sedan tillbaka igen. Så håller man på tills det är tomt i tanken. Fast att tömma på det sättet är inte tillåtet, om du inte befinner dig på internationellt vatten. Har du en slang till från septitanken som går till en genomföring på däck?

Du har säkert redan kollat det, men har du bränsle i tanken?

Om däcket inte är helt platt, utan lite välvt, och du placerar panelerna så kortsidorna kröks efter välvningen räcker inte fyra skruvar. Långsidorna kommer att bukta upp så du får en glipa mellan däck och panel. Då åker du troligtvis på att limma kanterna och trycka ner dem. Jag hade valt att limma, om den möjligheten finns. Tänk då på att ha vikter till hands. Det underlättar om vikterna kan formas efter ett ev välvt däck. Sandsäckar, påsar med vatten etc kan vara ett tips. Är det inte för välvt funkar det med hårda vikter också. Ett annat litet tips på vägen är att maskera både på däck runt panelen och uppe på panelen innan limning.

Det är en fantastisk service ni engagerade tillhandahåller på kryssarklubben. Har du en siffra på vilket moment som skall användas? Jag tänkte försöka greja med det själv och inte belasta er.

Min tanke är att sätta grinden precis akter om kutterakterstagen (eller vad de nu heter på nautiska), på båtens bredaste stället. Dvs där båten normalt ligger närmast bryggan, när vi ligger längs med bryggan Jag har märkt ett beteende hos mig att om aktern ligger indragen mot bryggan så genar jag och kliver på där, direkt ner i sittbrunnen. Det har även tenderat att genas även när aktern inte är indragen mot bryggan, huga. Därför var det intressant att se att du har en grind närmare aktern. Det får nog bli en grind även i anslutning till sittbrunnen. Helst skulle jag vilja ha som du har på din båt - mantåg i helrör. Det är en riktig säkerhetshöjare! Vi har också ordentligt gåbart däck på varje sida om överbyggnaden. Just möjligheten att utan några direkta fysiska hinder röra sig obehindrat uppe på båten är något jag uppskattar mycket. Att man trots det inte rör sig obehindrat är en helt annan femma.

Jag glömde nämna att jag införskaffade fyra grindstolpar, modell hajfenor med öglor, på nån "rea" för två år sedan. De ligger fortfarande i förpiken, men vilket år som helst så... Jag noterar att priset är ute på en rymdpromenad. De har blivit sjukt dyra! Jag gav 450:-/styck och tyckte det var mycket pengar för ett böjt rör. En grind i mantåget, när man ligger långsides någonting minskar snubbelrisken markant. Dessutom blir det lättare för vovven att komma ombord. Om inte annat när han skall lyftas upp från jollen.

Så sant! Vissa båtar är byggda för att trilla av. Jag antar att du har fällbar akterspegel med regelmässigt utförd räddningsstege på den där. Jag håller på att installera en robotgräsklippare, inte på båten dock. Hade det funkat med begränsningskabel vid relingen hade man vänt och gått i en annan riktning om man var på väg över. 🤔

Exakt! Att vara närvarande i tanken, här och nu. Den strategin är bra att tillämpa i många situationer. Eller egentligen hela tiden så missar man inte de små, ofta minnesvärda, saker som händer runt omkring. 🤔 Eftersom fokus och den medvetna viljan att hålla sig kvar ombord ökar ju risigare situationen blir, minskar därmed risken i motsvarande grad att falla i. Åt andra hållet blir det då att risken ökar att trilla i ju mindre det blåser och ju fastare båten är förtöjd i land/botten. Linor och annat som ligger och "skräpar", och därmed utgör en snubbelrisk, försöker jag städa undan. Då minskar risken att någon eller något trillar i och förloras alternativt fastnar i propellern. På vår båt åker flytvästarna på när det är dax att lossa förtöjningarna. De tas av när båten är fastknuten igen eller om det skall sovas en stund, eller gås på toa. Jag använder mao inte flytväst när båten är förtöjd vid brygga eller för ankar. Flytvästarna är uppblåsbara med skönt fleecetyg samt inbyggd sele. Mycket praktiskt med inbyggd sele, då finns egentligen ingen ursäkt att inte använda livlina. Det finns även en uppsättning vanliga seglarvästar med ombord. Jag försöker att använda livlinan så fort jag är utanför ruffen när jag seglar själv. Tyvärr måste jag erkänna att jag slarvar med det när det är "lungt och ingen fara". Jag behöver skärpa till mig på den punkten. Eftersom vi har en segelbåt med två master och en hyffsat hög överbyggnad finns det massor att hålla sig i. Med alla vant och stag (de vajrar som håller masterna på plats) tillsammans med grabbräcken på rufftaket kan vi gå raklånga och hålla i oss hela vägen till främre masten. Sedan blir det lite lurigare sista biten fram till kutterstaget (det inre främre staget till främre masten). Speciellt som jollen ligger på fördäck och tar upp en del plats. Eftersom vi inte har rulle till kutterfocken behöver jag vingla fram dit emellanåt. Säkerheten på fördäck behöver helt klart ses över. Vilken bra tråd det här är. Den väcker många nödvändiga tankar.

Vi har ingen bom på nuvarande båten, än. När det så småningom blir dax skall ändbeslagen vara av den "självöppnande" typen. Det är nästan förkastligt med beslag som kräver en tvåhandsmanöver för att krokas fast. Speciellt om man behöver en hand för att hålla i sig. Tyvärr har jag inget konkret exempel på något bra fabrikat som kan tänkas sticka ut i funktion gentemot övriga. Tillägg: Inser nu att det här inte bidrog med någonting ytterligare, så...ja ... 🤫

Tror jag såg en sådan (kanske rent av den?) på Överby i Trollhättan. Men nu menade jag inte att flytta fokus från ämnet. Det är lätt hänt så ni får ursäkta mitt snedtramp. 🙄

D250 kommer att plocka det som finns tillgängligt på de tåtar den är kopplad till. Dvs energi kommer att tas från startbatteriet och från victronregulatorn. Nu är inte jag någon expert i ämnet, eller ens speciellt kunnig, men tillåter mig att resonera lite kring det hela i alla fall. Startbatteriet används som en buffer för att stötvis ladda förbrukningsbanken med 10A från en solpanel som normalt ger 1 till drygt 2A. 10A är för högt uttag utan att råka ut för spänningsfall i ett 95Ah batteri. När 13,1V uppnås och 10A börjar dras (8-9A från startbatteriet om solen lyser) kommer spänningen i batteriet så småningom att sjunka (pga strömuttaget). Eftersom spänningen kommer pendla mellan 12,8V och 13,1V (i princip är batteriet fulladdat) kommer din victronregulator bulkladda konstant eftersom den inte känner till det högre strömuttaget. Victronregulatorn, tillsammans med att batteriet återhämtar sig, kommer ganska kvickt driva upp spänningen över 13,1V igen efter att D250 stängt av. Risken är att du kommer få ganska korta till och frånslag. Fast det kanske inte är ett problem även om det inte låter som den bästa miljön för startbatteriet. För att det skall funka bättre tror att du skulle behöva ha en större startbatteribank som kan hantera strömuttaget från D250 bättre, vilket känns väldigt bakvänt. Alternativt begränsa laddströmmen så den mer matchar vad solpanelen ger plus vad du kan dra ur startbatteriet utan att spänningen sjunker, för fort. Det här är bättre men då begränsar du även laddningen när generatorn levererar. Alternativt som @Peter_K skriver och som jag skulle gjort i ditt fall, om startbatteriet verkligen behöver laddas utöver vad generatorn ger.