Hybro

Kanske det här vore något?

Jag har ett frammåtseende ekolod från Garmin. Alltså kan jag nöjaktigt se hur botten ser ut framför mig. Mycket praktisk om man smyger in i okända vikar, ska lägga sig på svaj o s v. Går att ställa in larm. T ex om det framöver blir grundare än 3 meter. Räddat mig många gånger.

Du kan väl låna ett batteri, från t e x din bil och prova med. Nu menar jag ordentligt inkopplat och bara detta. Läst tråden flera gånger. Du har inte bara startmotorn som drar stor ström, utan även fyra glödstift. Ett halvdant batteri, dyker i spänning vid starförsök, vilket innebär att glödstiften inte glöder som de ska. Därför trögstartat, om det ens går. Så mät spänningen på batteriet, när du gör startförsök. Och hur gjorde du nu med kylvattnet? Är avgassystemet full, så är risken stor att du får in vatten i motorn. Det är avgaserna som puttar ur vattnet ur avgassystemet normalt. Ett mycket kort startförsök skadar normalt inte vattenpumpen. Stäng av om motorn hostar igång vid dina försök. Koppla så kylvattnet innan mer körning.

Har du glödstift på din motor?

Är kortslutningen inne i startmotorn, så är det byte som gäller. Varför jag tror på kortslutning är att batteriet laddades ur snabbt. Då kan det så klart även vara dåligt batteri. Vilken vilospänning har batteriet när det inte varit inkopplat typ en halv dag efter fulladdning? Vilken vilospänning har det efter att ha belastas efter några kortare startförsök?

Kortslutning... Troligen i startmotorn. Häng på en tångamperemeter så ser du hur stor ström som flyter ut från batteriet vid startförsök.

Klart cylinder ochväggar, kolv och kolvringar måste smörjas, annars skär det ihop omgående. Det med olja från vevhuset på en fyrtaktare. För tunn olja vid varm motor, blandas lättare med diesel, som då trycks förbi kolvringarna och ned i vevhuset. Späder ut oljan ... Och så upprepas det. Tunn olja blir kvar i större mängd än tjock på cylinderväggen, späds även ut med dieseldimma som inte blir helt förbränd invid "kall" kylande cylindervägg. En del följer med ut när avgasporten står öppen... Ger vit rök och diesel på vattnet. Tjockare olja skraps lättare av med bl a oljeskrapringen (nedersta kolvringen). Mindre utspädning med oförbränd diesel ned i vevhuset o s v, osv. Detta är min tro... Och efter bytet till ny något tjockare olja, så upphörde besvären för mig.

Kan väl påstå: Jag är ute! Min Cumulus ligger på land sen en månad. Brukar läggas i under slutet av april. Snittar dryga 70 nätter UTE varje säsong. .

Kan ju vara intressant att veta vad givare och programvara är tänkt att presentrera. Jag är t ex bara intresserad av att få info om bottenstrukturen framför min segelbåt, då jag seglar i Vänern mellan grynnor, skär mm. Vad som finns under i övrigt, eller bakom är för min del högst ovidkommande.

Och du har väl en eller flera gnistlösa motorrumsfläktar som du kör innan t ex start av motor. Vet inte hur farligt det kan vara med bensinångor i övrigt. Troligen högexplosivt! Om det luktar som du skriver, skulle jag inte våga laga mat över t ex gasolspis, eller tända t ex ljus, cigg o s v.

Och vart mynnar avluftningen till tanken? Bränsleslangar är alltid misstänkta. Köp från t ex Hydroscand. Läckande packning vid filterkopp eller en kran. Förskruvningar till eventuella bränslerör - Du kanske trycksätter hela systemet utan bensin i tanken, slangar mm för att hitta ev läcka. Och spruta på såpvatten. Luft tar sig lättare ut genom en läcka än vad en vätska gör. Indikerar lättare. Det är direkt farligt att svetsa i bensintank. Den måste fyllas med vatten och ev läcka vända uppåt. Ska vara så lite utrymme som möjligt som inte är vattenfyllt. Går absolut inte att skölja ur bensin! Det blir bensin kvar i porer.

Och när man pressar i ett lager, måste man pressa på den yttre lagerbanan då den ska in i hubben. Pressar man på den inre förstörs lagret omgående.

Men för att hitta felet så går det väl att provtrycka Martek. Läcker det åt ett håll, så läcker det åt andra också. Alltså, kretsen Martek i serie med motor och den kretsens cirkulations motor, ska ju vara tät, i vart fall till ett visst lågt tryck. Jämför kylare och motor i en bil.

Inte svar på frågan. Men man bör inte fylla på kallvatten i en motor / kylsystem förän den svalnat. Kan bli sprickor i gods.

Näää, Fryksdaling bor i Fensbol. Hemmahamn Mörudden sen 2007 Född o uppväxt på Viggen. Fina ödemarken med både älg, fesk, badtunna o bastu😙

😁 Blev bara 56 nätter på Vänern detta år. Tog upp båten för en månad sen. Sjösätter i april till våren Renoverar bilar o jagar älg. Å då kan det vara gött med en nubbe eller tre, på ledig stönn ☺️ Hälj som sökken, kvetter.

I vart fall om det är en bensinare. Och så finns det en joker... Gasolspis. Läckande gasol kan tändas av gnistor. Då är det bra med ett gaslarm.

Visst finns det olika 2-taksoljor att blanda i bensinen. Endera direkt i dunk eller separat oljetank på motorn. Visst kan det kanske vara 1% inblandning i vissa fall. Men det är väldigt lite att spela på. Lätt det blir för lite. Kompisens trecylindriga med separat oljepump och oljetank värmenöp på en cylinder. Satt fast stumt. Hällde i en blandning med 20 % olja i cylindrarna. Lutade motorn åt olika håll. På med ett långt dragskaft och knäckte lite på svänghjulets centrummutter. Små knyck fram å åter. Till slut lossnade kolvringarna... Ja efter många övningar, fram å åter, gick det att dra runt. Tömde original oljetank. Blandade Typ 5-6 % olja i bensintanken. Jo då.... I med båten i sjön. Motorn startade på lite startgas. Så kördes motorn på lågt varvtal flera timmar. Funkar nu fortsatt med olja i bensintanken. Oljepumpen satt ur funktion. Kanske 3 % inblandning enligt tabell på oljeflaskan.

Viktigast i sammanhanget tycker jag att al inltid aktivera typ "ankarvakt" i mobilen och/eller plottern. Jag aktiverar båda delarna när jag ligger på svaj. Flyttar plotter in i kajutan. På på Då kan man s a s utvärdera allt eftersom, allt som har med ankringen att göra, oavsett ankartyp, vind, botten o s v. Alternativet är att en av besättningen tilldelas uppgiften Ankarvakt hela natten. Minns mycket väl de gånger ankaret släppt, kätting till SKK gått av p g a rost (3 ggr i Vänern) o bristande tillsyn. SKK- boj som draggade o s v. Klubbojars kättingar som drabbats av rost o s v. Bristande årlig tillsyn. Alltså. Detta med val av ankare, som är beroende av bottenförhållanden mm. Satsa på 2 oberoende ankarvakter! Välj det ankare du tror på och alltid lång ankarlina, gärna med några meter kätting.

Har svårt att tänka mig att två pumpar i serie skulle kunna ge högre tryck. Däremot blir trycket i kretsen högre om man parallellkopplar pumpar. Om jag kommer ihåg rätt från det jag läste för 30 år sedan, SRM.

Så om ena impellern fallerar eller rent utav fattas som i TS fall, så blir kylningen av motorn sämre? Hur kan det komma sig? Är det ändå inte samma vattenflöde, det handlar ju om en seriekrets? Ta exemplet med en villa med vattenradiatorer. Normalt är bara en cirkulationspump. Vad skulle man tjäna med 2 eller fler i serie? I vart fall inte ökat vattenflöde (Bara en högre, om än liten strömförbrukning.) Jag förstår detta med värmeväxlare och sluten krets för kylning av motor och då två pumpar. Men nu diskuterar vi vattnets väg från sjön och ut, via värmeväxlare eller direkt genom motorn. Varför två pumpar i samma seriekrets?

Från en novis, när det gäller motorer med drev. - Hur är kylningen ordnad i TS båt på drev resp motor? Är väl en relevant fråga. Två separata kylkretsar, ett för drevet och ett för motorn? D v s två vattenpumpar med respektive impeller. En gemensam kylkrets, in genom drevet och vidare genom motorn och ut? - Då med en impeller i endera drev- eller motors vattenpump. - Eller en pump med impeller i drevet och en i motorn, d v s två pumpar i serie? Varför i så fall det senare alternativet? Kylkapaciteten lär knappast öka.

Går att lösa med en ca 20 cm rörstump (Burton) och två fasta kopplingar. OT Det verkar som om folk håller i rörliga kopplingar. Byggde Burton under två år, tills jag rasade ned 7 meter i en fabrik. Gick förvånansvärt bra. En komprimerad disk. Blev bra efter några år med typ återkommande ryggskott. BT

Mät spänningen på batteriet i fråga och lägg upp. Rita ett kopplingsschema. Då lär du få ett vettigt svar.

"Det är inte mer än några graders skillnad i fryspunkt mellan etylenglykol och propylenglykol." Hur mäts detta? Och vid vilken koncentration gällande båda bruksblandningar gäller detta? Låter helt taget ur luften. Eller åsyftas rena oblandade glykoler?