Hybro

Plocka ur tanken. Täta alla rör och anslutningar, provtryck. Indikera ev läckor med såpvatten. Vänd Dig så till en erfaren svetsare. Denne fyller tanken med vatten, nästan helt full. Vänder tanken så att läckan hamnar högst upp. Svetsar med TIG. Behöver inte alls bli dyrt. Men inget som man svetsar själv! Gör man fel, kan det gå riktigt illa.

Hur får du till det om du hamnar ofrivilligt i vattnet?

Aurora del 4 Dessa tromber är luriga, ja rent av farliga! - Jag, sambon och hunden låg på utehamnen vid Åsundaöns sydspets. Kallas ofta Ravis. Badat bastu på kvällen o hade det fint. På morgonen gick vi iland, hunden behövde rastas och jag besökte dasset. - När jag fixade slutklämmen, så hördes ett fruktansvärt oljud. Ett otroligt trummande på plåttaket och sambon som skrek. Skrek tillbaka: Ställ dig intill väggen (på klubbstugan). Där tog hon skydd. Strax blev all otroligt lugnt! En tromb hade kommit från nordost, via Segersta. Rivit ned en del skog. Över Åsundakamalen och rakt över oss. Vi klarade oss alla tre, men stora tunga landgången till lång bryggan låg i vattnet! Löste det provisoriskt genom att surra fast en stege. Kontaktade båtklubben. Nån frågade hur jag gjort för att få landgången ned i vattnet... 🤪

Aurora del 3 Jag tog en tur med till Spiken efter att ha lämnat av svågern på Ekenäs. Fint där och i vattnen ikring. Några dagar senare drog jag norrut. Ta in en natt på Ekenäs innan färden hem norrut utefter näslandet. Riktigt fint väder. Snart uppe för att gå in mot Ekenäs från SO. Allt riktigt fint, med den bärgade jolle på släp. Puttade för motor, nu när jag gick mellan öarna. - Men vad var nu detta? Från NO kom ett större ljus grått område lite över vattnet. Säkert några hundra meter i diameter. Med minst samma fart som mig, rätt mot mig! Inte en chans att komma undan. - En stor tromb! Såg kärnan i tromben... Det verkligen drog upp vatten. På med livlinorna än en gång. Slängde ned allt löst inkl hatten med i båten. Så brakade det loss med vatten och allt. Herrejösses. Och så började det brumma o surra riktigt högt. Vände mig om... Där snurrade jollen runt typ 4 - 5 meter. Varv på varv. Helt plötsligt landade den upp och ned! Det blev slutet på den jollen. Durkar var borta och hela akterspegel had slitits loss från tuberna. Hängde kvar i botten som en större trasa. Strax var tromben borta. Puuuuust.

Aurora del 2 Lämnade Säffle några dagar senare. Skulle ned till Spiken. Drog söderut rakt ut på Dalbosjön. Hade spåret kvar på plottern från min vådliga färd. Gick till punkten där jag tidigare slog upp mot Säffle. La in den tidigare vindriktningen och den skar strax söder om Aspholmen, syd Ekenäs. När jag närmade mig öarna så kollade jag hela tiden med kikaren. Aaaah vad var det som blänkte där i fina solvädret? På Koskär Gummijollen var ju blå, men jag såg inget blått. Nu blänkte det igen mellan klipporna på den öde ön! När jag kom närmare så såg jag en helsvart yta. Ja visst i tusan, jag hade ju målat jollen svart undertill! Nu var det inte helt enkelt att ta sig in till ön. Hämtade upp en svåger på Ekenäs, som skulle ut i skärgården. Tillsammans fick vi tag på Jollen.

Liten följetong... Aurora del 1 Seglar på Vänern. Nu blir det 17:e säsongen. Ligger ute typ 70 - 80 nätter varje år. Denna gång skulle jag gå från Ekenäs till Säffle. Lovats typ 8 m/s från S - SV. Så planen var ett långt ben ut till typ Megrundet mitt i Dalbosjön, och sen ett till upp mot Säffle. Förväntade mig och hunden en lugn fin dagssegling. - Känner en som seglat typ 60 år på alla haven. Han lärde mig mycket. Bl a att ständigt hålla koll på horisonten, speciellt om det växer upp en mörk rand. Det kan förebåda hårt väder. Denna gång ute vid min brytpunkt, så anade jag just denna mörka rand. Seglandet gick fint... Riktigt njöt av kryssen. Bara mindre vågor. Slappade. Fulla segel. - Men vad var nu detta? Den mörka randen. Hade nu på kort tid växt betydligt! Snart nådde den ca 30 grader över horisonten, men ingen vindökning. Kollade SMHI... Samma som tidigare när jag startade seglatsen. Detta var lite oroande. Randens höjd ökade, liksom vinden. Nu slog jag och tog höjd på Säffle. Bestämde mig för att reva storseglet helt. Rullade in förseglet ordentligt. Kanske ute 2 meter. Plockade in allt löst. På med regnkläder och livlinor till både mig och hunden. Nu började vinden öka ordentligt. Vågorna började bli i mitt tycke riktigt höga. All elektronik funkade, även autopiloten. En kvart senare blev det skumpa av. Våghöjden var nu typ 3 meter. Vände mig om. Gummijollen som jag inte hann plocka upp var borta. Kollade med fyren i Åmål. Där inne i lä blåste det 24 m/s! Vad de blåste ute på sjön vet jag inte, men troligtvis betydligt mer. Nu orkade inte lilla autopiloten längre att hålla emot. Minskade i tid förseglets yta än mer... Ett förfärligt stampande och översköljande vatten. Avdriften ökade betydligt. Skulle aldrig gå att nå älvinloppet till Säffle. Däremot en ö i norr, med lugnare vatten på baksidan Höll högt upp och tog mig in i "lä" på östsidan. La mig rätt nära land för ankare... Några timmar senare mojnade det. Så, kolla den eventuella mörka randen uppe i vinden vid horisonten.

Albin Cumulus har ihåliga roder. Är hängda mot skrovet i framkant. En visst överhäng på framkant under vattenytan för att få en balanserande verkan. Dessa roder upplever jag som "lätta på rodret, även vid högre farter än marschfart. Fanns i början skumfyllda roder. De hade en benägenhet att gå rakt av. De flesta är numer bytta till ihåliga. Mitt är ihåligt. Har borrat ett hål i nederkant för att tappa ur ev vatten. Pluggar med Sikaflex varje vår. Går utmärkt att sticka upp en lång svetstråd (TIG) genom rodret. Alltså ihåligt. Känner en som hade en spricka högt upp på rodret.. vatten trängde in som frös och sprängde rodret. Ungefär som på din bild. Han knackade in kilar i sprickan. Tappade ur vatten. Fyllde med epoxi i sprickan, flyttade kilarna hela vägen, fyllde på med epoxi och drog åt med tvingar, efter att alla kilar lossats. Funkar fint. Har numer ett borrat hål.

Ett elschema är väl första hjälpen kan jag tro. Men motorn går väl inte nu? Låter du den gå tills bensinen tar slut, eller?

Nuvarande bil från 05 köptes för 15000 kr 2018. Hade då gått 9000 mil. Nu 15000 mil. Bytt kamrem förutom andra slitdelar. Får samma för den i dag. Hoppas på 10000 mil till. Vad tror ni? Alltså i princip samma scenario, bara att båtmotorn är värd lite mer.

Jo, jo... Vem lämnar garanti på 15 - 20 år gamla prylar... Det handlar om att säkerställa status. Kan då ge en hit om det är värt att satsa på. Så våga... Som i livet. Våga satsa på en dam igen. Handlar väl om am att säkerställa sig om status på de olika delarna. Ska vi börja med servicebok på motorn? Servicebok på damen.... Ähhh, nu menade jag båten i övrigt. Så kommer då värderingarna in..

Dubbelt jobb för dig. En stripe ovan och en på undersidan. Det räds du väl inte för? I värsta fall kan du väl leja in nån för 5000...

Min Cumulus från 1979 funkar utmärkt. Vad tänker Du på? Om ratten lossnat, eller drivmedels kostnaden skenar? Att båten inte är polerad varje år. Färgsläpp om 10 år? Ränte utvecklingen? Vem ska hjälpa dig att byta motorolja o s v? Ja, rent utav navigera... Nu vill vi veta vad Du oroar dig över.

Om nu undervanten är så långa att Du inte kan spänna som Du önskar är det väl bara att knalla iväg med dessa till en riggverkstad. Kapa vanten strax under hakändstycket eller vad du nu har i övre änden på undervanten. Pressa på ett nytt beslag. Då kommer Du billigt undan också. Hjertmans tar 289 kr inklusive pressning.

Jo, då... - Har en gasolläckagetestare monterad strax intill gasolbehållaren med en slangsnutt. Man trycker in en knapp och kollar i siktglaset om det bubblar. Då är det läck efter denna. Gas strömmar. Testar detta när jag har en låga tänd på spisen. Då bubblar det givetvis. - Den andra är en elektronisk gasvarnare, sitter monterad på ett skott invid golvet. Gasol är tyngre än luft. Är inkopplad mot elsystemet utan brytare. Alltid aktiv. Testar då och då genom att tända en typ cigarettändare, blåsa ut lågan och rikta gasflödet mot gasvarnaren /detektorn. Piiiiiiiiiiip....

Och skaffa en enkel gasvarnare! Fick läck en gång och larmet gick. Stängde huvudkranen på gasolkulan. Gasol lägger sig längst ned i båten, där ska larmet monteras. Nu har jag en gammal diesel Yanmar YSM12. Rörde inte nåt med elen. Inte ens startmotorn. Rörde inte tändningen. Sköv bara in den mekaniska stoppen. Lyfte av remmen till generatorn. Höll inne ventillyftaren och vevade för hand igång motorn. Motorn fick gå tills larmet tystnade. Då hade det mesta av gasen ventileras ut via motorns insug. Så viss nytta med startvev till motorn. Hade det varit en bensinare, så har den ett tändsystem som kan alstra gnistor, i bl a tändfördelare. Oavsett kör aldrig en startmotor vid gasläckage. Lyft av generatorremmen. Rör inget på elsystemet.

En sak med alla gasbehållare. Se till att ventilen alltid vänder uppåt. Om inte, så funkar inte säkerhetsventilen som det är tänkt vid t ex en eldsvåda. Tillräckligt med värme så exploderar gasbehållare om den förvaras fel.

Här i utanför Coop i Torsby av alla ställen finns en automat. Troligtvis därför att E45 mot fjällen går förbi. Man ställer in den flaska, inte bara 2012, man vill byta, och ut kommer en fylld. Vet inte vad det kostar.

Gissar att Du vill öka säkerheten när Du är på sjön. Släng gammal elektronik och köp nytt! Vad kan det skilja i peng?

Ser ut att vara en fortsättning av sprickan längre fram. Oavsett så är det väl beroende av konstruktionen om sprickan s a s går förbi axeltätningar för oljan. Det är ju stor risk att sprickan blir större. Och att få torrt på oljan, eller vatteninträngning är ju lika med stora skador. Kanske är skador redan nu. Inte lätt att avgöra utan att plocka isär. Vad jag förstått är det heller inte lätt att svetsa detta med bibehållen passning för lager, tätningar mm. Om du får tag på liknande växelhus...

Är väl troligen billigare, eller att TS har nåt hemma.

Ja, det är dyyyyrt med dessa utlägg för att hålla maskineriet i gång🤣 En hundring i månaden. Om 10 år får Du lika mycket för den, så som du gav.

Bytte ett bromsbelägg på min trotjänare. En sten hade kilat ut belägget mot skivan. Så jag satte i ett bra begagnat. Tid 30 minuter i garaget med std verktyg. O kronor i kostnad. Ingen kalibrering, återställning e t c. Behövde inte ens ha bilen uppkopplad.

Vad använder Du rodret till när Du ställer det i 90 grader? Broms? Vid 90 grader puttas båtens akter förhållandevis litet i sidled. Ca 45 grader räcker gott mig för fullgod roderverkan.

Jo, jo... Det var ett alternativt sätt att se på bonus. Hittade felet på min 10 kkr bil, som nyss rullat 0.015 Mmil. Kostnad en begagnad bromskloss. En liten sten hade kliat sig emellan. Vare sig kvarvarande värde, eller kostnad på akrediterad verkstad för åtgärd på elbil går någonsin att jämföra med motsvarande på min 15 år gamla härk, som funkar helt ok. Säkert 10 år till. I dag värd ca 100 Hkr. Så jag kan inte förstå vitsen med att köpa en elbil i stället för nån trotjänare. Har annat att lägga kosing på. Har inga pengar i överflöd, men lever gott utan lån. Och så är det en också tänk resten av jordelivet. OT. Kan tänka mig att en uppsättning med nya sommardäck på t ex en Tesla kostar betydligt mer än motsvarande vad min bil kostar, inklusive nya däck. BT. - Så visst, det beror på vad man måste lägga pengarna på, om man har begränsat med kosing att spendera. -Är nog många som dansar bara en sommar, eller två.

Lite OT... Men kanske detta kan vidga vyerna? Har ett 5 kW elverk och ett mindre som jag lätt kan ta med på båten. Min direkta fråga är, hur snabbt kan man ladda upp ett sånt batteri som ovan? Gissar att det behövs nån slags inverter 230 - 12 V eller kraftig specifik laddare, endera från 12 VDC eller 230 VAC. Separat BMS eller inbyggt i batteripacket. -Då slipper man belasta lilla båtgeneratorn, eller om man så vill, kunna driva frysar mer effektivt under längre tid, från nåt batteri. Rent bränsleekonomisk ska ju ett elverk gå effektivt kortast möjliga tid. D v s ladda med stor ström, vilket egentligen inte går med PB eller AGM-batterier förutom vid start av laddsekvensen. Därefter handlar det om lägre ström under många timmar, är min lilla erfarenhet under typ 17 säsonger på Vänern. .