Hybro

Det viktiga är väl att kolla om nedre roderfästet verkligen sitter stabilt. Kan bli allvarligt haveri om det lossnar, då det kan bli stora krafter vid segling. Stick in typ kofot eller liknande och bänd lite mot skrovet/kölen.. Och kolla hur mycket det ev glappar. Testa att skruva med en ordentlig skruvmejsel, helst med fyrkantig klinga. Då kan du testdra skruvarna med en skiftnyckel kopplad till mejseln. Greppar inte skruvarna alls utan snurrar fritt bör du lossa fästet helt och åtgärda. Duger inte med spackel eller typ tätmedel. Epoxi och lamineringsväv är det som krävs, för att göra det stabilt på nytt. - Att skruvarna syns p g a lossnad färg har ju ingen betydelse alls. Möjligen störs någon fisk.

Ang efterfrågade bilder. Du har väl kamera i mobilen, eller sitter du hemma o knappar på en dator?

Har inombordare med rak rostfri axel. Glasfiberskrov. Bronspropeller, med zinkanod strax framför. Ser att anoden blir lite mer anfrätt för varje säsong... Kanske skulle göra mer nytta om jag haft drev. Ligger i Vänern.

Det där var ingen snygg lösning med mjuklod, vanligt lödtenn och för lite värme. Lodet har ju inte flutit ut! Nu vet jag inte hur en sån ser ut invändigt, alltså det som skiljer de olika vattnen åt, om de också är fastlödda med mjuklod. Kanhända fogarna går upp om man värmer typ utvändigt för mycket. Så detta bör man kanske ta reda på först. En sak är säker, det funkar inte att fixa med vanlig elektrisk lödkolv. Vilket någon tydligen försökt. Till detta behövs en gassvets, som hanteras med varsamhet. Med det menar jag, smält bort överflödet av lödtenn. På med flussmedel och värm tills återstående lödtenn flyter ut. Då blir det tätt.

Delar med mig vad jag gjort med min segelbåt, bl a för att trivas och göra livet lättare. Givetvis finns reparationer och tillbyggen med. Kan vara till nytta för några fler. - Länkar till ett annat forum. Maskinisten.net https://www.maskinisten.net/viewtopic.php?t=279408#p3460401

Alltid bra att hindra vatten komma in i laminatet. Blir frost sprängning på vintern. Typ större skada nästa vår o s v. Kan leda till plastpest på sikt. Om det inte är en utställningsbåt, som ska ställas ut på land, så gäller det först o främst att få tätt. Gelcoatspackel bör funka utmärkt att fylla de tre ställen gelcoaten är skadad/borta. Putsa kanterna i själva sprickan först med typ smärgelduk. Lägg sedan på bottenfärg, typ den brungrå. Helst samma som ligger på nu under vattenlinjen.

Har sytt mycket med mors gamla Husqvarna. Här ett sittbrunnskapell.

Min bästa i kompis på segelbåten är en rorkultspilot, autopilot, Raymarine ST1000. Perfekt vid segelhantering och långa överfarter, eller nåt ska göras och jag behöver släppa rorkulten, t ex laga mat under gång. Håller kursen utmärkt Den jag har är dryga 20 år gammal. Bytt någon drivrem, samt fixat lite plast, just där fästet till skrovet är i plasthöljet. Blir lite glapp efter många sjömil och hårt jobb.

,Lärde mig nåt skumt häromdagen. Det gäller en gammal typ Fottrampad Singer skomakarmaskin, som jag tänker mig att få igång. För att sömnen ska bli bra på denna, bör själva tråden vara spunnen åt ett visst håll. Annars blir det lätt typ öglor... Är det samma på modernare maskiner? .

700 N, står det på gasfjädern.

Byte kamrem om sådan finnes, kan vara nåt att ta med i beräkningarna. Då också vattenpump.

Här får du en tråd... Med lite att gotta dig i 😉 https://www.maskinisten.net/viewtopic.php?t=279408#p3460401

Med centerbord och/eller köl av något slag blir det ett svängcentrum. Alltså en del av båten, vilken denna svänger runt, med hjälp av t ex ett roder eller utombordare. Utan stort eller mindre svängcentrum blir det som att vrida / snurra på plats. Men rörelseenergin är forfarande typ rakt fram.

Ja just så... Siffrorna på hjulet slits bort. Jag har borrat märken med en smal borr i hjulet, innan märkningen försvann helt.

- Och så här brukar just jag göra när jag spänner upp min partialrigg med ett par bakåtsvepta spridare. Kopplar förstag med Furlex. Kopplar toppvant. Kopplar undervant. Kopplar backstage. Alla vant knappt ansatta i detta läge, då står masten själv. Slackar lyftwiren från mastkranen något. Lossar helt, när allt är klart. Rätar upp masten med vantskruvarna så att den står rakt upp i sidled. Mäter med storfallet med mot relingslisterna. Ska nätt o jämnt nudda på båda sidorna. Skruvar så inhop storvantskruvarna så att vanten nätt är sträcka. Likaså med under vanten. Med monterad Vajert på ett toppvant. så kruvar jag inhop toppvanten 3 varv på båda sidorna, upprepas så många gånger att Vajertmätaren börjar indikera spänning på skalan. Skruvar vidare lika mycket på var sida. Och när det kommer närmare i mitt fall mot "7", som indikeras med helt synlig röd prick, så tar jag förre varv på vantskruvarna. Alltid lika mycket på både vänster och höger sida. Slutligen spänner jag undervanten så att jag får den krum (böj) jag vill ha på masten. Alltså mindre krum ju mer jag spänner undervantens skruvar. Här törs jag inte ange hur stort krummet ska vara. Men jag brukar ha en halv masttopp, när jag kikar uppåt efter masten. Hoppas att det var till hjälp för att förstå hur din Vajert kan fungera. Och... Det går att använda tumstocksmetoden. Lite bökigt kanske, om man bara vill kontrollera vantspänning under säsongen... För då ska samtliga vant först slackas för att få ett utgångsläge, typ 0 mm sträck i förhållande till tumstocken. Med Vajert blir det enklare, om man inte bara seglar på känn o är erfaren.

Troligtvis vita hjulets usparingar i bredd o djup som bestämmer vilken wirediameter som kan mätas upp. Jag har 3, 6 och 7 mm:s djup mätt enligt bilderna. 3 för 6 mm wire 6 för 7 mm wire 7 för 8 mm wire Och som synes är ursparingarna anpassade för olika wirediameter. Troligen används även olika fjädrar för de olika mätarna. Tråd diameter 1.2 mm och 15 trådvarv, för mätare 6 - 8 mm.

Bra ide.... Då kan jag ju sälja min dyra Vajert! Skulle aldrig införskaffat den med andra ord. Använda en sketen Biltema tvåmeters plasttumstock i stället och spänn toppvanten så att den mätt på ena sidan blir t ex 2 mm längre, mätt på ursprunget två meter, markerad med en tejp eller spritpennan. Segla och kolla om vant i lä slackar o s v. - Men nu var det TS fråga i inlägg No 1.

TS. Blev Du något klokare? Varje vår har jag samma problem, alltså hur jag ska handha min Vajert. 1. Mät med skjutmått upp toppvantens diameter, till att börja med. 2. Vajert finns i minst tre storlekar... Via Hjertmans. Alltså 4-6, 6-8 och 8-10 mm. Jag har en som hanterar 6, 7 och 8 mm. Vilken har du är väl en lämplig fråga? Finns ingen modellmärkning på den jag har, om det är det mindre eller större. - Ringde tillverkaren för många år sedan, och frågade hur jag läste av spänningen. Där en röd prick framträder helt och fullt, motsvarar vajerspänningen, blev svaret. Och så väljer man först vilket av de tre lägena på den vita rullen som motsvarar diametern på toppwanten (wiren). Vet att jag har modell för 6-7-8 Wire. Har kvittot kvar. Gå in på t ex Hjertmans och kolla vilken just din motsvarar. Jag kan ju ta bilder på skjutmått å vit rulles tre lägen...

Gissar att det är vad som behövs efter vintervilan i bostaden på min ST1000. Den verkar lite vilsen i pannlakan. Kör med en ST2000, som jag har i reserv.

Du har så rätt. Och har väl fått till dig att motorn gått mindre än 30 minuter efter oljebytet? Och likväl, vart skulle eventuell kondens/vatten komma ifrån, i en motor som knappt är körd enligt TS? Har du något seriöst svar på detta? Over and out.

Jo, jo... Förstår detta. Men så var inte förutsättningarna för TS motor denna gång. Inte troligt att TS fått in mer än någon enstaka ml vatten ur luften in i motorn och oljan. Se inlägg 1. Vad tror Du?

Det pratas om kondens. Vart skulle det komma ifrån, om motorn inte ens körs? Rakt genom motorns gods, packningar mm? För luft i t ex vevhus och cylindrar står absolut stilla om inte motorn körs.

Är du orolig och tveksam, så vänd dig till någon som har veteranbil. Bil som rullar någon mil varje år, om ens det. Kan inte tänka mig att olja byts tätare än 10 år.

Seriöst. Vad är det som kontaminerat eller förändrat egenskaperna på olja som förvaras i en metallbehållare (motor), som inte används mer än någon minut under flera år? Kan aldrig tänka mig att olja som blir stående på t ex Castrols lager i flera år destrueras eller har ett bästa före datum.