Strmbrg

Motorn har nu gått som den skall i flera säsonger, och oavsett vad det i grunden beror på att den överhettades, så funkar det utmärkt numera. 🙂 Dvs en "plugg" med kanske 1 cm innerdiameter och 2 cm längd är fastmonterad i U-böjen efter impellerpumpen. Om det utan "plugg" blev turbulens i flödet (= för litet genomflöde) eller någon annan konsekvens vet jag inte, men fixat är det.

Om du tycker att det är lomhört så förstår jag inte varför du bemödar dig med att svara. Problemen fanns långt före limpbytet. Jag förstår inte vad du menar med "...denna "blockering" som du verkar veta finns i så fall lär ge dålig kylning i just det området ?.." Dels VET jag inte att den finns, dels är det inte fråga om dålig kylning i det området. Jag talar om kanalisationen i slutet av sjövattenslingan och huruvida bristfällighet därest kan få konsekvenser på kylningen av motorblocket. Jag förstår inte riktigt heller varför du kopplar ihop en frysskada i sjövattendelen med frysskador i cirkulationsvattendelen. Fokusera gärna på hur DU resonerar istället för att fokusera på varför jag har fel.

Nej, du skriver inte för blinda ögon. Självklart kan det föreligga någon form av frysskada även i motorblocket, alldeles oavsett att blocket kyls av ett slutet system. Det enda jag vet är att frysskyddet var gott när jag mätte det förra säsongen (=första året i min ägo). Jag kollar på temperaturmätaren på instrumentpanelen. Dock har jag sett ett tydligt samband mellan mätarens värde och då det börjar pysa ur expansionskärlet. Min senaste tanke kring fenomenet med den avhjälpande strypningen är nånting ungefär såhär: 1 Någonstans långt bak i sjövattenflödet, dvs efter knäna och då rimligen i drevets utblåskanal eller möjligen strax innan avgasbälgen (där har jag inte kollat), så föreligger en mindre blockering. 2 När flödet från pumpen blir högt så skapar sagda blockering ett mottryck, vilket leder till att det uppvärmda kylvattnet däms upp och turbulerar, vilket i sin tur leder till försämrad kylförmåga hos värmeväxlaren, eftersom den då inte blir av med vatten i tillräcklig grad. 3 Det bakomliggande resonemanget jag för, är att sjövattendelen har en god överkapacitet, dvs att tillräckligt flöde föreligger även med en kraftigt strypt kanal. 4 Men med det strypta - men alltså ändå tillräckliga - flödet så undviks turbuleringen i utblåset, varvid varmvattnet flödar ut istället för att bygga upp ett mottryck med tillhörande flödesbegränsning.

Kunde ändå inte låta bli med ett sista (?) försök. Tryckte in en strypning med ytterligare lite mindre area nu. 😄 Körde en sex, sju distans i runt 25 knop. Tempen låg stabilt på strax under 80 grader med denna.(Helt utan strypning - kokning på någon minut. Svag strypning - långsamt stigande mot ”för högt”.) PS läppen över utblåset i drevet har jag inte rört. En sak i taget, annars tappar man ju kontrollen fullständigt. 🙂

Nä, inte kollat med någon ännu. Har du erfarenhet av dem?

Förmodligen har en del av er goda erfarenheter av någon kompetent verkstad. Det gäller mitt vid det här laget välkända överhettningsproblem med en äldre Volvo Penta V8. Jag ämnar inte fundera mer på detta själv nu och söker därför en bra verkstad i eller runt Stockholm.

Jag har inte byggt om motorn. Däremot har jag nog gjort vad jag har lust att göra själv vid det här laget. Det blir kunnig verkstad i vinter istället.

Jag kom att tänka på den gummi-läpp som sitter över drevets avgas-/kylvattenutlopp. Denna kanske kan utgöra ett flödeshinder när den blivit gammal och stel. Vid litet flödesbehov, dvs lågt motorvarv, så begränsar den inte men vid högt varv kanske den utgör en strypning. Sjö-kylvattnet flödar inte ut i tillräcklig grad utan det byggs upp en turbulent ”fördämning” när impellern går på högvarv, varvid sjövattendelen i växlaren får för hög temperatur. Jag har kommit väldigt nära en lösning med enbart strypningen efter pumpen, men ska nu ta bort läppen och provköra utan. Snart dags att rycka upp baljan ur böljan, så detta vill jag undersöka innan dess.

Ja, det är samma motor som hade skadad limpa.

Självklart förstår jag att det är något annat som knasar någonstans i systemet. Jag har kollat och bytt allt det jag tänker ge mig på att kolla och byta själv. Oavsett om jag nu hittar en strypning som fungerar, så tänker jag lämna in båten för en riktig felsökning på verkstad när säsongen är över.

Turbulensen borde betyda att fler vattenmolekyler per inpumpad liter kommer i kontakt med värmeväxlarens överföringsytor. Dock får ju inte samma liter stå och virvla hur länge som helst. När litern är "mättad" måste den allra senast spolas ut.

En annan observation är att jag lånade en ny impellerpump med cirka 30% högre kapacitet. Detta gjorde jag under den period av felsökningen där jag enbart kunde tänka mig att flödet var för litet. Att det skulle kunna hjälpa att strypa fanns inte på kartan. Hursom så var symptomen likadana med den kraftigare pumpen som med den andra. PS Jag har inte riktigt funnit rätt dimension på strypningen ännu. Utan strypning så överhettar motorn inom en minut i planingsfart. Nu senast, med en strypning, höll sig temperaturen på runt 80 grader i kanske tio minuter varefter den ganska snart steg en bit över 90. Då slog jag av, så jag vet alltså inte om tempen skulle pendla tillbaks mot normal om jag hade fortsatt. Jag har tillverkat en annan strypning med ett lite mindre hål, som nu skall provas.

"...Vattenmolekyler funkar inte så..." skriver du. Då finns det olika uppgifter om den saken. Själv vet jag inte utan försöker bara föra ett litet resonemang: Om vi betänker att värmeöverföring skall ske från en molekyl till en annan. För att det skall ske så skall alltså en snabbt roterande (oscillerande eller vad det nu handlar om) molekyl få en annan molekyl att "ta över" dess rörelseenergi. Den totala energimängden disponeras om. För att överföringen skall ske så krävs det kontakt. Och tid. Förvisso en mycket kort tid, men dock tid. Ett mycket enkelt experiment kanske kan vara att lägga fingret på en het spisplatta. Om kontakttiden är riktigt kort så bränner man sig inte. Energiöverföringen hann inte ske i någon större omfattning. Om man däremot håller kvar fingret så gör det ont. Om vi istället tänker oss en annan variant med en het, påslagen spisplatta: På plattan placerar vi en metallplatta. Efter ett litet tag så har spisplattan svalnat lite och den andra plattan värmts upp. Energi har förts över. Ligger den övre plattan kvar för länge "mättas" den av värme från spisplattan och alltsammans överhettar. Om vi tänker oss en lång metallplatta som istället dras över spisplattan. Vad händer då? Dras den mycket fort så sker ingen större överföring. Kontaktytan hinner hela tiden flyttas innan den hunnit ta hand om någon värme.

Okay, men faktum kvarstår. Nämligen nedanstående. Gäller planingsfart. Vid lågfart är det inga problem oavsett variant. 1 Strypta knäpackningar (4 istf 6 hål) men ingen strypning efter impellerpumpen: Överhettning på någon minut. Normaltemp åter efter tio sekunder i lågfart. 2 Ostrypta knäpackningar men ingen strypning efter impellerpumpen: Överhettning på någon minut. Normaltemp åter efter tio sekunder i lågfart. 3 Strypta knäpackningar och strypning efter impellerpumpen: Överhettning uteblir. Det vill säga: Ovanstående har jag konstaterat. Så, själva utfallet behöver inget ifrågasättande. Vad orsaken till ovanstående utfall är, har jag emellertid inte kunnat konstatera. Enklare uttryckt: Det funkar, men oklart varför.

Tre tankar från mig: 1 Drevsäck är krångligt om man har Penta-drev. Intaget sitter mycket lägre än pumpen och det betyder ett visst krånglande innan man får bort luften i kanalisationen mellan säck och pump, så att pumpen "får grepp på" vattnet. 2 Om man har ett slutet kylsystem i motorn, så är det ju bara att säkerställa glykolhalten för korrosions- och frysskydd. Dvs, för motorns slutna del så är glykol-vatten-pumpning via drevsäck eller liknande helt verkningslös. 3 Då återstår alltså att försöka konservera, dvs korrosionsskydda, det öppna sjövattensystemet. Det består av drevet, diverse gummislangar, en impellerpump i mässing, en värmeväxlare i mässing eller kanske koppar, limpor och knän i gjutjärn samt ett utlopp. När man har spolat runt glykolblandningen och tagit bort säcken - vad händer då? Det mesta av vätskan rinner ut, (förutom där det finns fickor, dvs U-formade delar av loppet) eftersom både in- och utlopp finns i nederdelen av den öppna slingan. -Vad var då vitsen med det hela? I stora delar av systemet blir det ju på sin höjd bara kvar en hinna från den runtpumpade vätskan.