cetex

Inte för att vara sån, men du vet väl att det finns sjökort som visar vart grunden finns och hur man ska läsa dom? Måste bara kolla i och med första "riktiga" båten och direkt grundstötning, har hört skräckhistorier om folk som kört långt ut i skärgården utan att ha koll på vare sig grundläggande säkerhet som sjöväder, sätt att ropa på hjälp, flytväst eller ens navigation för att undvika att behöva ropa på hjälp o.s.v..

Det är nog enklare att kontakta PTS och be om att ta över / registrera om MMSI istället.

Är det bara jag, eller är det glansigt / blött precis under gängorna i överkant av den första från vänster? Kontrollera den muttern som håller det spridarröret om det nu är blött där, den bör gå att lossa på och dra fast igen utan att man behöver byta några packningar. Om det nu läcker så mycket som du säger och om det är efter dieselpumpen så borde motorn gå ganska oroligt.

Känns ju som att hålet i mitten där efter väggen är avrinningen, kolla så det inte är något stopp i slangen där bakom? Det kan ju sitta en ventil i skrovet som är stängd av någon anledning också och där med förhindrar vatten från att rinna ut, lyft på luckorna och kolla vart slangen tar vägen och vart den går ut.

Jag rekommenderar att slänga ankare och ligga på svaj ganska långt in i viken mittemot drottningholms slott, det är ju bara 5minuter ifrån. Så länge det inte blåser storm från väst/nordväst så är det en bra och väl skyddad vik. Därifrån tar det för oss i 5.5knop cirka en timme in till centrala stockholm / karljohan-slussen / solna o.s.v.. Den enda nackdelen är färjorna som går skytteltrafik drottningholm <-> kajen precis vid stadshuset / centralstationen (c:a en gång i timmen 09-18?) , står man långt ut i viken så kan man träffas av deras svall och en av båtarna som förvisso inte går där hela tiden (tror den går vardagar) drar ganska hyffsad mängd svall (M/S Stockholm kanske det är?) Det ser ju på sjökortet ut som att det är grunt i norra änden av viken men när man ligger invid klippväggen där och släpper ankare så går det ändå åt 5-6meter lina innan det når botten. Ganska stora båtar (20-30meter långa "skärgårdsbåtar" / stålbåtar / gamla ångbåtar) med djupgående på minst en meter brukar gå in längst in i viken och sticka in nosen i vassen för att "ankra", så man vågar gå hela vägen in.

När jag kollat på t.ex Gruno 38, en 12 tons motorbåt som gör 8 knop (marsfart cirka 5-6knop) så har dom t.ex en "Vetus DT64", vilket verkar vara en cirka 600kilos pjäs på 5-7liter, 6cylindrig eventuellt turboladdad Deutz-baserad dieselmotor på cirka 160 hästkrafter, och dessa 160hästkrafter är ofta mer än tillräckligt.

Sprickorna borde ju såklart lagas före, kolla med försäljaren och se vad de säger först.. Jag hade nog siktat på att jag nog behövt ta bort gelcoaten och allt löst material, glasfibern är nog mosad / krossad så jag hade nog räknat med att plasta om, om det är det som behövs för att ordna det, sen på med ny gelcoat igen efteråt, slipa, polera o.s.v, och först därefer montera större fästplatta och göra det korrekt. Eftersom båten är ganska ny så borde du även kunna kontakta tillverkaren och fråga hur det är tänkt att vara monterat / vad de rekommenderar med tanke på skadan. Men först försäljaren, fråga om det är tänkt att deras montering bara ska hålla något år innan båten faller sönder Jag menar, det skulle ju kunna vara en korrekt montering, men att det är något fabrikationsfel i skrovet just där också.. Generellt sett kostar det dock antagligen inte så många tusenlappar att leja bort jobbet till någon som kan plasta o.s.v, om den personen får lite tid på sig att vänta ut härdning o.s.v.

Om man nu är ute och åker själv på väg över östersjön och ska ut på natten och fippla så är det i dagsläget en enkel grej att ta på sig flytvästen med EPIRB/PLB med satellit-notifiering fastmonterad på västen. En sådan här t.ex: https://www.hjertmans.se/produkter/elektronik-navigation/nodsandare/ocean-signal-rescueme-plb1 Då finns det t.o.m chans att man blir hittad mitt i natten i september mellan sverige och estland i.o.m att positionerings-info skickas via Satellit, med GPS koordinater samt enhetens ID-nummer. (även om den inte fått gps- täckning vet dom inom c:a 5nm vart signalen kom ifrån ändå i.o.m någon form av satellit-triangulering), utöver detta så sänder den på 121.5Mhz där flygplan vanligtvis övervakar för just nödsignaler av olika former. Någon annan nämnde VHF-ficka på flytvästen och att det var överdrivet, men man kan ju som rorsman ha en handhållen VHF med DSC och GPS på sig när man går skiftgång på väg över till vart det nu är man är på väg.. Då kan skeppets VHF polla den handhållna vhf'ens position vid behov (om man upptäcker att rorsman saknas), och rorsman som har den handhållna VHF'en kan ju också skicka distress-call genom en knapptryckning på den handhållna enheten när den faller överbord, förutsatt att den då är vid medvetande.. Kombinera med något likt detta så larmas besättningen ombord automatiskt när man faller överbord: http://www.raymarine.com/view/?id=715 Som vissa här verkar antyda så behöver det inte vara kört bara för att man faller övebord själv mitt i natten om man har något sätt att larma på, vilket finns tillgängligt för ganska få kronor (relativt sett) i dagsläget. Nu gäller det bara att vara tillräckligt välklädd så man överlever tills räddningen är på plats... När det gäller själva flytvästen så är vi ute och åker väldigt mycket, men så fort det börjar gå hyffsad sjögång, eller om vi kör när det är mörkt / försämrad sikt så har vi flytvästar på oss. På dagen nu i juli med 25-30c i luften och 20c i vattnet så är vi inte riktigt lika noggranna förutom när vi ska slussa. Vi har vanliga Baltic uppblåsbara med vaddering i nacken och säkerhetssele, vi har en albin 25a så säkerhets-selen läre ju aldrig användas ombord, men det är bra att ha om någon nu faller överbord (jag t.ex, 110kg) och blir medvetslös, då finns det i alla fall något att knyta i direkt som bör hålla att lyfta / släpa personen i, eventuellt kan väl sambon lyckas dra upp mig på badbryggan och knyta fast mig så hon kan köra till land sen. Jag kan nog lyfta henne ur vattnet med den öglan.

Nu har vi bara en albin 25a,men vi är ute 2-4nätter nästan varje vecka från sjösättning till upptag (mitten av maj - början av oktober vilket vi tycker är kort) + 6-9veckor kontinuerligt juni - augusti. Kastar ofta loss torsdag eftermiddag och jobbar remote fredag, eller kastar loss fredag. Åker ut och lägger oss nånstans lämpligt mot land eller på svaj inne i mälaren (nästintill enda anledningen att gå mot land i naturhamn är ju för att kunna grilla), åker hem måndag morgon (tar en timme till hemmahamn från t.ex drottningholm) sen 5min att pocka undan plotter och låsa. Kommer eventuellt köpa en större båt i storleken 33-40fot det kommande året då vi vill ha det bekvämare ombord, albin 25 funkar ju men blir lite påfrestande trångt och obekvämt när man är ute månader i streck. Behöver bekvämare sittplatser, dusch, mer vatten, större septitank, större säng, större kyl, lite mer köksyta vore trevligt, bättre isolering så det går att hålla värmen närmare 0c (kabin utan kapell), radar vore också bra till och från.. Sneglar på holländska stålbåtar typ gruno 35-38 osv men är inte alls säker än. Då skulle man ju utan problem kunna grilla ombord utan att riskera att elda upp hela båten så man behöver bara svaj-ankra vilket vore väldigt bekvämt och trevligt.

Så är det. En Batman tål som mest att du laddar ur dina batterier från 100% till 50% på cirka en timme och 15min (d.v.s använder 100Ampere konstant i en timme). Så länge du drar mindre än 100 ampere (cirka 1200Watt) så kommer den fungera. Man brukar inte koppla t.ex bogpropellern eller startmotorn via mätaren, dessa drar förvisso flera hundra ampere när dom går, men dom går ju oftast bara några sekunder åt gången så det blir nästan ingenting ändå. (T.ex, 300 Ampere bogpropeller i 20 sekunder = (300 / 3600) *20 = 1.7Ah mätbar förbrukning) Vi har liknande setup som du har, 3x 80Ah förbrukningsbatterier, ett av de mindre isotherm kylskåpen, två datorer som ska kunna laddas dagligen (vi jobbar stundvis 8timmar om dagen från båten) + 2 mobiler + ipad (navigation) + plotter (Raymarine C70) + lite lampor, VHF och sånt. Den stora skillnaden är att vi har en 100Watt solpanel (med MPPT regulator), så länge solen lyser hyffsat mycket under dagarna så hålls batterierna i princip fullladdade hela tiden. Vi startar kylen på våren och stänger av den på hösten. När vädret är dåligt så håller batterierna igång kylen ganska många dagar, men kör vi bägge datorerna heltid + har några kraftigt mulna dagar o.s.v så räcker batterierna bara cirka 1-1.5dygn för att ladda 2 datorer (c:a 2 x 10Ah ) + driva kylskåp + antagligen några timmar med värmare. (i alla fall 1-1.5 dygn så att jag är trygg med att vi inte laddar ur dom för mycket) Om vädret är riktigt dåligt i mer än 1-1.5dygn så får vi köra igång motorn och ladda en timme eller två, eller koppla in landström om det finns tillgängligt. Vi har tyvärr ingen riktig batterimonitor så jag vet inte med säkerhet att vi har närmare 3*80/2 = 120Ah att faktiskt leka med innan batterierna är runt 12.2V, men jag håller koll på batterispänningen med en vanlig voltmeter för stunden och vi brukar sällan hamna under 12.3-12.4V-om man mäter när batterierna fått stå och vila utan någon större belastning en liten stund (också viktigt, mät spänningen när kylen inte jobbat på 20min och ingenting annat laddas / är igång som drar mycket ström) Edit: Bara för att förklara hur man mäter laddningsgrad från spänning bättre så mätte jag spänningen direkt efter jag skrev den här posten (40min sedan) 12.34V - Kylens kompressor går, har även ipad-laddare och mobil-laddare ikopplad + vhf + radio + plotter igång. (och har kört värmaren 1.5-2h sedan vi stannade för dagen) 20min senare slår jag av all elektronik samtidigt som kylens kompressor slutar kyla. 12.45V - Batterierna har "vilat" 2min utan någonting som drar ström. 12.55V - Efter 10min vila 12.58V - Efter 15min vila Det är möjligt att det skulle stiga till lite drygt 12.6V om jag lät det stå längre (men då blir sambon irriterad, hon vill lyssna på nyheter). Korrekt mätt spänning är alltså inte 12.34V (nästan slut) utan nånstans runt 12.6V (närmare fullt)

Tack för all input hittils! Håller på och passerar gävlebukten just nu så jag tänkte passa på att svara, från början 0.5-0.8M vågor men nu nästan platt sjö så vår Albin 25 gungar hanterbart.. (Dock har vi hunnit prova c:a 2M vågor utanför hornslandet, det var skoj då dom kom framifrån). Motorn går fint (i vart fall efter att jag tömde vattenavskiljaren i våras, var c:a 2dl grågrön gegga i den) , Men sen är den ju relativt ung (1150 timmar) och serviceintervallet verkar bli cirka 2 gånger per år i vår ägo. Autopilot och radar vore dock trevligt. Ganska segt att styra efter kompass i 8-10 timmar.. Jag kommer ha diskussionen här som referens. Bra att få argumentera lite så man får se om ens tankar håller som argument. Ja en motorseglare funkar eventuellt, bra att kunna hissa stödsegel i alla fall så t.ex en nauticat 33 skulle nog vara trevlig. Såg en på blocket för nåt år sen med lite extra allt och minns att den verkade rätt trevlig. En av anledningarna till att jag inte gärna vill ha segelbåt är dock för att kunna komma igenom lite lägre broar. Går man upp runt 40 fot så blir ju det ett problem. Föräldrarna kommer ju med sin bavaria (38?/39?) t.ex inte igenom väddö kanal längre. Men en nauticat kräver väl kanske inte över 17M bro/kabelhöjd. En annan anledning till att jag ej kännt mig så sugen på segelbåtar är att planlösningen i princip alltid börjar dra iväg med fler hytter när båtarna blir större, gjorda för att 6-8 personer ska kunna bo hjälpligt istället för likt båtar som kadey krogen 42 där man har en större salong och eventuellt kan få in en fåtölj eller två ibland, större toa, rejäl dubbelsäng, eventuellt en klädkammare och endast en gästhytt (verkar nästan framförallt vara ett kontor). Sen kan det finnas plats för tvättmaskin och diskmaskin. Man bor två till fyra personer bekvämt och kan i nödfall bädda i salongen så man kan vara fler. Skrov, toa, motor m.m är väl likvärdigt. Men segel är ju inte gratis och håller inte oändligt.. Sen är ju inte winchar, fall, schackel m.m underhållsfritt heller. Vad händer om man inte rullar ut genuan på en hel sommar om det är blött och regnigt? Möglar den? Har mentaliteten att om man har grejor så ska de funka. D.v.s fall, segel m.m ska hållas i bra skick så inte något går åt skogen om man får för sig att hissa nåt nån dag. Och om jag ska välja mellan segel och watermaker så lägger jag hellre pengarna på en watermaker om jag ska vara ärlig. Behöver man byta både storen och genuan så är väl priset likvärdigt med en ny motor också, något som folk vanligtvis drar sig för in i det oändliga. Men jag ska kolla lite på motorseglare ändå. Kanske är dags för en ny motor? Eller i vart fall byta alla bränsledelar Å andra sidan har du ju segel så det kanske inte är så viktigt att det är värt jobbet. Personligen tror jag att det kan bero på motorer med högt effektuttag på liten volym vilka slits lite hårdare kombinerat med eftersläpande underhåll. Man byter kanske inte olja och filter som man ska, rengör även inte bränsletank och byter slangar / filter o.s.v i förebyggande syfte, tändstift och tänddelar eller genomgång av högtryckspumpen kan nog vänta en säsong till.. Samma sak med kablar, saker nöts av Många skulle säkert egentligen ha segelbåt när dom chansar på att grejorna nog håller en säsong till, dåfår dom ju redundansen som behövs. Mast och rigg är ju bra att hållai sig i, men varför ens behöva gå upp på däck om vädret är dåligt? Vi har mantåg och grabbräcken, dom håller att hänga i och luta sig mot för mig med mina nätta 100kg. Nimbus ja. Hade nästan glömt dom, minns att vi kollade på dom på nätet innan vi köpte vår albin. Vad ligger bränsleförbrukningen på? Apollo ser ju skaplig ut. Dock dubbla motorer vilket inte känns helt rätt. Hittade en "tt" på blocket och den har tydligen högre takhöjd också, samt enligt ägaren en bränsleförbrukning som är ok (0.7L/nm). Helt klart intressant att kolla mer på likt nimbusen.

Ja, den såg ju fin ut. Men förbrukningen drar ju iväg. Har hittat flera siffror på kadey krogen 42 som visar på mindre än eller runt 1L / nm. Dom har ju bara runt 130hk motor också vilket tyder på effektuttag runt 42hk under vanlig drift.

Hittade denna reklamvideo från kadey krogen när jag sökte på skrovformer som förklarar varför en renare snipform (uppdragen akter likt segelbåt) bör vara bättre för kursstabiliteten i följande sjö än t.ex vår relativt plattbottnade (i aktern) albin 25 deluxe idag.. http://www.kadeykrogen.com/kkyvideos/hull-comparison/ Nån som har erfarenheter? Efterforskningen fortsätter.. Helst skulle jag ju vilja ha en fpb 64 ;D Lagom bränslekapacitet, en båt man i verkligheten bara behöver tanka en gång om året och som "bara" drar 11liter i timmen i 9 knop. (albin 25 säger man ju så om, men vi tankar ändå 5-6ggr per säsong, snart i vasa nu förresten, tredje tanken för säsongen) Men fpb 64 är så äckligt dyr så det är galet långt över all nuvarande och framtida tänkbar budget.. https://www.setsail.com/fpb-64/

Vi har 65liter vattentank i vår båt, körde ett rengöringsmedel förra säsongen och inför denna öppnade vi luckan och rensade tanken invändigt samt bytte lite slangar. Båten är från 1976 och tank samt en del grejor är fortfarande original. Inga problem att dricka vattnet varken förra eller denna säsongen, dock kom det några flagor / lossnade lite beläggningar förra sommaren. Vi gör av med en tank på 4-5dygn, och pumpar ur och fyller nytt om det stått en vecka eller så. Har aldrig behövt fylla från osäkra ställen än, utan det är stadsvatten i större städer.

Om jag inte missförstått så är segelbåtar generellt sett så pass stabila som dom är eftersom dom har högt rullmotstånd igenom dels köl, men framförallt hög mast. 30 kilo 10 meter upp motsvarar 10ggr mer i köl 1meter ner, kombinationen tung köl en bit ner från rotationscentrum samt viss vikt i en mast långt upp från rotationscentrum gör att det krävs mycket kraft för att få den att gunga fram och tillbaka, vilket i princip är vad jag är ute efter. I vart fall lägre frekvens på rullandet. Går det två meters vågor från sidan så är det dock klart att det kommer att rulla. Dock mindre än i vår albin. Men nu är segelbåt nog inget alternativ då det dels kräver mer underhåll, dels finns få båtar med bra layout (vill gärna ha "vardagsrummet" uppe och samtidigt skyddat/inneslutet, bra utsikt när man sitter på kvällen och slappar, varmt när man går om det behövs o.s.v) och dels finns det ingen vettig klubb där vi kan ha en segelbåt i närheten, eller i vart fall utan att köa i några år.. Man borde kunna få liknande rullmotstånd genom att ha hyffsat mycket vikt i båten generellt sett, spritt över köl och sidor, det innebär att båten kommer att vara ovillig till att rulla vid små vågor utan istället kommer "ta smällen" och mosa dom istället. Albinen synkar ju med vågorna, följer med, viker sig och följer med minsta krusning. Synkningen är nog det stora problemet med albinens rullning egentligen, den får lite fart av våg nr ett, svajar sen tillbaka och slår i våg nr två hårdare, får mer fart och välter över ner i våg nr tre med kraft, sen håller den på så. Rullningsintervallet är för kort (från max högerlutning till max vänsterlutning är enligt albin manualen cirka 3 sekunder) Något som har mer vikt och ett längre rullningsintervall samtidigt som den har dusch och lite mer ytor utan att bli väldigt dyr eller är övermotoriserad vore trevligt att hitta..

Vi har haft en albin 25 nu i lite över ett år, älskar att vara ute, att puttra på i lagom takt, lägga till mot klippor i naturhamnar, ofta bara vi två inom synhåll och låta resan vara en stor del av målet. Vi funderar på vad nästa båt ska bli och vill ha lite hjälp med tips på modeller m.m. Vi vill ha något lite större, stabilare, ska vara rätt mycket bekvämare när det går 2 meters vågor, blåser 15-18m/s eller om det kommer svall när man ligger förtöjd nånstans, så mindre och långsammare rullning samt mer skärande av vågor när dom kommer från föröver är önskvärt. Dusch i båten vore ett väldigt välkommet tillskott, låg bränsleförbrukning per timme och distans är ett krav. Vi gillar ekonomisk deplacementfart där man hinner se miljön man åker igenom, har inga problem att lägga fyra timmar på att gå över till åland, eller en vecka på resan till åbo just nu.. Små och därmed relativt billiga motorer föredras, t.ex har vi en solé diesel på 38hk i vår albin, motor och backslag kostar tillsammans cirka 70 000kr om det blir totalhaveri vilket är hanterbart om man sprider kostnaden över några år, dubbla volvo d4 i en bayliner, om än kanske bränsleeffektiva även i låg hastighet kostar t.ex rätt mycket mer i inköp eller om man får nåt större problem med något och behöver reparera.. Vår albin 25 ligger runt 0.33L/nm i 5.5-6.5, kanske 7 knop vilket blir knappa två liter i timmen. Fyra till sex liter i timmen (närmare 1L/nm men inte över) är acceptabelt för ungefär samma hastighet om det är mycket mer båt. Vi körde cirka 250-260 timmar från midsommar till tidigt upptag i början av september förra sommaren (tidigt p.g a blästring av bottenfärg), det blir nånstans runt 450liter diesel och 1350nm. I år blir det nog hyffsat mycket mer då vi redan gått 70 timmar och inte kommer ta upp båten tidigt i höst. När jag kollar runt så fastnar jag för "riktiga trawlers" , men dom blir väldigt dyra.. t.ex kadey krogen och liknande båtmodeller, dom har nog allt vi önskar och lite till.. Kadey krogen manatee, 36fot 13ton bobåt med en 130hk diesel, förbrukning runt en liter per distans, ett annat alternativ är t.ex holländska stålbåtar som http://www.alandyachts.ax/pikmeerkruiser-1250-ak.html ungefär samma vikt, pris och bestyckning som trawlers, men eventuellt lite osäkrare sjöegenskaper. Bägge ligger runt litern per distansminut, cirka 6-8liter i timmen. Problemet med ovanstående är att det snabbt drar iväg i pris till över en miljon i inköp. Budget är inte satt, men det vore trevligt att hamna en bit under 500k. När vi ska byta är inte heller bestämt men en gissning är inom 12-24 månader. Finns det tips på andra vettiga båtar matchande min beskrivning utan att det drar iväg så mycket i inköpspris? Segelbåt matchar på många punkter ovan, förbättrad sjöstabilitet, men ingen av oss vill segla. Vi sitter gärna inne i värmen och kör då det ofta är kallt, regnigt och blåsigt.

Yes, det är kona och låsbleck som dom beskriver där. Gillar instruktionen! "dra åt godt."

Fiberbussningen i aktern = stävlagret / glidlagret närmast propellern menar du?, Capella marin kollade det och det var schysst enligt dom. Tack för info om dragning!, så man drar åt tills precis innan gummikonan börjar deformeras då antar jag? Det satt tätningsmassa i skruvhålen tidigare, jag antar att vi bör göra samma sak igen?, ska det sitta nån tätningsmassa runt skruvarna mellan plattan och gummikonan också? Har en annan fråga om momentdragning, propellern. Det är ju ett spår för en kil i propelleraxeln och i propellern. Kilen sätts dit, propellern skjuts på, en låsbricka utanför propellern och sen ska man dra muttern, vilket moment? Axeln är ju nåt stål, propellern är brons och muttern kan jag bara anta är något stål också. Sist viker man ju upp kanten på låsbrickan. Jag har ingen manual eller nåt sånt för axel eller propeller som jag kan referera till, men av vad jag har läst verkar det som att nånstans runt 70-75 nm verkar vara vanligt vid dessa hästkrafter och därmed antar jag också propellerstorlekar, så planen just nu om vi inte får veta något annat är att dra med 75nm.

Mycket och mycket.. Jobb, ja. Säkert 60 -70 timmar aktivt arbete. Pengar, inte jättemycket. 4700kr för epoxy + väv + penslar, roller, doseringspumpar o.dyl. Tror det var nåt mer i den notan också men kommer inte ihåg.. Vi körde west system rätt igenom så det blev lite dyrt, men vi har nog drygt ett kg epoxy kvar och några m2 väv. 650kr vinkelslip med några flapdiscs, en kapskiva och lite annat småplock 1500kr för dremel kit + lamellrondeler för att komma åt i kölen. 1200kr för riktning av propelleraxeln och nya packboxar till tätningen. Cirka 1200kr "slipmateriell" (slip-papper osv), borrar, fräshuvuden, huggmejslar, liten 1kg "slägga", samt lite "skräp" typ borrmaskinsrlängare osv som funkade dåligt. Totalt cirka 10 000kr altså, varav lite drygt 3000kr är verktyg och sånt som vi har kvar, och cirka 1000kr i förbrukningsvaror som epoxy, väv osv. Helt ok rent ekonomiskt enligt oss med tanke på att det är klart nu knappt två veckor efter upptag (halva första veckan den låg på land jobbade vi så det blev inget gjort då), men arbetstiden vi lagt på båten hade vi ju gärna sluppit lägga och istället puttrat runt lite och bara mått gott. Vi hade räknat med cirka dessa summor i kostnader för att fixa helt oväntade saker när vi köpte båten.(arbetstiden hade vi dock inte räknat med) Så det jag vill komma till. En pss tätning för 2500-3000kr blir ju ändå en slant att lägga, kan vi så avvaktar vi nog och renoverar hellre det gamla. Behöver ju vhf samt ekolod, och säkert ett antal tusen i annan utrustning som vi inser att vi saknar så snart vi börjar komma ut också. Funkar tätningen vi har till upptag så är det tillräckligt för stunden, omvärdering i vinter / vår.

Tack! Den var i alla fall helt tät innan vi demonterade allt.. Men bussningen börjar vara slut, märkbart glapp i den. Vi ska se om vi kan svänga förbi capella på måndag innan sjösättning och även får bussningen utbytt. Vi har i alla fall nya hela packboxar nu, så renoverar tätningen i vinter om vi inte hinner fixa nu. Vi saknar ju fettkoppen, går det att få tag i en som man monterar direkt på tätningen nånstans?

Nån som vet vad detta är för axeltätning förresten? Glömde fråga vad det var när vi var hos capella marin och dom kollade på den. Det är bara ett "hålrum" med fett bakom packboxen. Det är i alla fall packboxar på vardera sida, också sitter det en smörjnippel på toppen (den misstänker jag dock är eftermonterad) Hur underhåller man denna på rätt sätt? Packboxar fick jag nya av capella marin så dom byter jag i alla fall. Men vad smörjer man med bäst? Jag chansade och tog en tub crc "super long term grease" när jag såg den, litiumfett med "MoS2" men är inte alls säker på att detta funkar. Under tätningen är det instansat "76102", i övrigt inga märkningar vad jag kan se.

Jag är just nu mest nyfiken på vad som skulle vara orsaken till att "Kvalitén på plastjobbet blir garanterat mycket sämre". Att det blir tjockare lager kan jag förstå då det går lite långsammare än att rolla på epoxy och rolla ut luften, lagrena under hinner ju ta ihop sig mer och då bygger man på mer istället för att det sjunker ihop. Men om man nu är noggrann och får ur luften (vilket vi varit), vad är det då som specifikt blir "garanterat mycket sämre"?, på vilket sätt?

Vi har en aluminiumroller och har använt den några gånger under plastningen. T.ex när vi ska få en ny icke våt väv att klibba fast i föregående lager, då kan rollern vara bra. Jag vet inte varför, men jag tycker generellt att det går bättre att dutta med pensel. känns lättare att få bort luften utan att orsaka nya luftbubblor. Dock tar det säkert lite längre tid. Det kan ju helt klart vara så att jag är ganska kass på rollertekniken också.

24 lager där vi inte hade något annat än fyllnadsmaterialet att bygga på, det borde hålla. Hur menar du att det glider iväg?, far hela mattan o.s.v? Nu när vi kört med epoxy så har vi penslat hela området med epoxy före vi lagt någon väv, sen börjar vi lägga väv som då klibbar fast i epoxyn som redan finns där, man väter väven med mer epoxy tills den precis bara är "fylld", ser till att det inte är några luftbubblor och alla fibrer ska vara schysst genomskinliga. Om hela mattan far för dig så känns det som att det kanske är för blött? Om du försöker dränka allt direkt så det syns att det är blött så kanske du har på för mycket, prova hellre att lägga på en mindre mängd på ett område (pensla på lite snabbt och låt det vara 30-60sekunder), sen kan du gå över med pensel och "dutta" lite, brukar räcka för mig. Det tar en liten stund för epoxyn eller polyestern att sugas in i väven / mattan och det kanske är lätt att lägga på för mycket medans man väntar. Vi hade problem med att epoxyn rann igenom väven när vi plastade igen hålet efter sumloggen, då la vi först 5 lager samtidigt utifrån och sen började vi direkt att fylla på med epoxy i hålet inifrån, allt vi hällde på från insidan rann ut igenom väven och fick torkas bort. Då väntade vi bara tills de 5 lagrena hade börjat stelna innan vi försökte fylla igen hålen inifrån igen. Vi kunde nog även ha förtjockat epoxyn med typ silica, microglasballonger, mer glasfiberstrån i hålen eller liknande för att få det att sitta kvar.

Här kommer lite bilder från igår! Vi la först 5st stora lager, i princip heltäckande. Vi har plastat upp över gelcoat / bottenfärg men det är bara för att slippa klippa så noggrant, det slipar vi bort sen. Sen började vi med lite mindre lager, la successivt mindre lager och byggde upp lager för lager över det nedslipade området, här har vi lagt 12 lager. En aning för sent igår kväll så var vi klara, det blev cirka 24 lager totalt. (Tappade räkningen på slutet) Lägger vi på fler lager så måste vi göra det över hela kölen, annars kommer det synas väldigt tydligt då kölen kommer bli assymetrisk. Idag ska vi göra något som är ungefär lika jobbigt som att plasta båten, fixa nya dynor till förpiken.