cetex

Likt bilar så är det skick på skrovet och skicket på motor / drivlina som spelar roll, Rent säkerhetsmässigt är en hel del annorlunda på en båt. Den måste ju vara sjösäker, det är ju ganska mycket svårare att bara stanna och kliva ur om något går fel. Så, skador på skrovet.. När båten är på land så är det viktigt att kolla efter färgområden som inte torkar lika snabbt som andra, de kan dölja sprickor eller dåliga lagningar t.ex.. Saker som kan gå upp och där med sänka båten när belastningen ökar (t.ex skitväder) Genomföringar (alla ventiler / hål) måste kollas, det ska gå att sticka in en rejäl pinne i alla genomföringshål och bryta till ganska ordentligt åt olika håll utan att det går sönder då sakerna kommer att utsättas för en hel del belastning när båten är i sjön, alla ventiler måste även gå att stänga ordentligt, gamla skjutventiler (sånna man skruvar flera varv på) kan vara svåra att stänga så de är täta. Ventiler måste motioneras några gånger om året, annars kärvar dom fast och kan vara knepiga att få loss om dom inte rörts på väldigt länge.. Bensinmotor, bränsleläckage är ett seriöst problem, kolla efter bensindoft runt tank och motor, bensinångor är ju explosiva och det behöver åtgärdas, enkelt om det bara är nån slang, mycket svårare om tanken är gammal och har porer som den "svettas" ångor igenom. Motor och drev / backslag generellt sett måste kollas ordentligt, dyr historia om det är helt slutkört och motorn måste renoveras (t.ex 50 000kr - 250 000kr beroende på), stor risk om det lägger av i ett oväntat läge.. Drev har väl nån gummibälg o.s.v som måste bytas med jämna mellanrum, om den inte byts och spricker så är det rätt dåligt. Därefter kommer kosmetiska grejor som inredning o.s.v.. När det gäller sjövett som tråden spårade ur i så tänk på att du kan dra rejäla svall vilket kan bli problematiskt för annat båtfolk, hastighetsbegränsningar handlar ofta om hur mycket svall man drar upp.. Att gå en navigationskurs är vettigt, väjningsregler är väldigt viktiga.

18.50 för Diesel och 20.00 för EcoPar (Diesel-alternativ) i Göta Kanals tankstation i Norsholm Provade fylla upp med c:a 70 liter EcoPar och motorn har inte skurit än (kört c:a 24 timmar), har inte märkt någon skillnad heller för den delen.

Jag skulle ju tro att problemet fortfarande sitter i dieselpumpen, om det genom packboxen läckte diesel så kan den ju ha gått sönder av något annat fel inne i pumpen som orsakade övertryck, när du sedan bytte den packboxen så pressas nu dieseln ner i oljan istället. https://www.newlifeontheroad.com/my-diesel-injector-pump-repair/ Nåt sånt kanske?, oklart vilken packbox du bytte dock

Har inte en elektrisk avfuktare, men brukar köra igång värmaren och ha öppet så den varma luften från värmaren (som har högre daggpunkt och suger åt sig fukt) vädras ur, in kommer svalare luft utifrån som inte har så mycket fukt i sig, låt det stå och vädra ett tag med värmaren på så brukar det bli torrt och fint hos oss i en Albin 25'a även om det är så fuktigt att det rinner kondens på insidan av rutorna när vi börjar.. Luckan i fören brukar vi lägga en rulle tejp i för att hålla öppen (1.5cm bred), blir bra luftgenomströmning igenom hela båten med det och ena kapellsidan lite på glänt. Hade såklart kanske varit bättre med något som inte värmde båten en varm sommardag.. men oftast när det regnar sådär så är det ju kallare i luften..

Det är väl också dagsformen / perspektivet / senaste modet som bestämmer. Frågar man en stadsbo så är en dieselmotor det sämsta som finns och bensinmotorn ska hyllas. (I år, för några år sedan var det tvärtom) Frågar man nån som bor på landet så är en dieselmotor det bästa som finns Frågar man nån som kollar på fraktfartyg utan perspektiv så tycker dom dieselmotorerna släpper ut hur mycket som helst. Frågar man nån som kollar på flyg så är dieselmotorerna i båtarna extremt miljövänliga. Stadsbon bryr sig i fallet om dieselmotorer om partiklar eftersom det i städerna kan bli höga koncentrationer av ppm 2.5 o dyl vilket orsakar cancer hos stadsborna, det är bland annat därför som bensinmotorer är så bra . Möjligtvis att Co2 utsläpp hos moderna bensinmotorer är lägre än moderna dieslar, har inte hängt med helt och hållet. Den som bor på landet kollar antagligen på bränsleförbrukningen och ser att dieselmotorn drar en hel del mindre än bensinmotorn. Den som kollar på fraktfartyg kollar på utsläppet av sulfit/sulfat, för från perspektivet av sulfit/sulfat så släpper transportbåtar som i princip bränner råolja enorma mängder sulfit/sulfat "lika mycket som alla bilar i EU" sägs det o.s.v, men de släpper nästan inte ut något Co2 per ton de fraktar. Den som kollar på flyget kollar på Co2-ekvivalenter per transporterad person och ser att det är väldigt högt. Kollar man på den senaste kollektiva hypen / klimatpaniken runt global uppvärmning så är det Co2-ekvivalenter som spelar roll i diskussionen, folk som då drar in dieselbilar och transportfartyg är bara ute efter att förvilla. Vi båtägare som åker runt med 1-2 personer i båten är väl inte direkt miljövänliga oavsett om det är bensin eller dieselmotor, segelbåtarna ligger väl bättre till där..

Bensinångorna lägger sig på botten, i en bil så åker dom ut på marken medans de i en båt hamnar i tankutrymme / motorutrymme eller i ruffen. Jag tycker att det känns ungefär lika säkert som att stoppa in schrödingers gasol-tub i ett stängt utrymme med ett tänt stearinljus.. Jag kommer nog aldrig skaffa en bensindriven båt, om det inte är en liten utombordare till jollen.. Jag kommer nog aldrig att ha en planande båt så mitt perspektiv är ju från (relativt sett) bränslesnålare deplacement-båtar och där är det oftast ganska stora dieslar med lågt effektuttag som det handlar om (600kg, 120-200hp / 1300rpm vid marchfart är inte ovanligt) medans en 120-200hp bensinmotor väger 200-300kg.. Bensinmotorer brukar väl historiskt sett ha högre effekt per kilo, lägre massa och högre volym på motorförsäljningen då samma motorer ofta användes i vanligt förekommande bilar vilket innebär lägre inköpskostnad, lägre vikt o.s.v. De brukar även ha ett större varvtalsområde än dieslar och kan därmed vara billigare och lättare att hantera när man ska ha planande båtar och liknande. Motorerna är ju ganska likvärdiga i mängden skötsel om man bortser från att bensinmotorns bränslesystem måste vara 100% tätt för att undvika explosionsrisk, på dieselmotorn gäller detta krav på täthet i princip endast rören efter högtryckspumpen och där märker man nästan direkt på motorns gång om det är ett läckage. Lite äldre dieselmotorer för marint bruk verkar väldigt sällan ha kamrem eller ens kamkedja, och har oftast en mekaniskt driven (kugghjul) centrifugalvattenpump, oljepump + en separat remdriven vattenpump (med impeller) för att pumpa sjövatten till värmeväxlaren medans bensinmotorer tenderar att ha allt detta drivet via kamremen och drivremmar vilket eventuellt kan anses vara en aning osäkrare. Däremot kan det ju antagligen vara mer lättservat när något väl går åt skogen.. På äldre dieslar är ju elproblem för motorns gång nästintill obefintligt, förutom just vid start och stopp. Därefter är de helt mekaniska (t.ex motorn jag har i min båt), när den väl är startad så går den så länge den får oavbrutet bränsleflöde och luft, och så länge som kylningen och smörjningen fungerar. En bensinmotor har många fler parametrar när det gäller tändsystem o.s.v och det verkar spontant sett som att bensinmotorer oftare bara kan lägga av p.g.a detta. Med detta sagt så verkar ju diesel-elektriskt kunna bli intressant framöver för ännu lägre kostnad och bränsleförbrukning, men då främst för helt deplacement-gående båtar där energiuttaget per timme är relativt lågt.

När det gäller laddspänning så blir ju batterierna aldrig riktigt full-laddade om man inte får upp dom i typ 14.5V. Detta är ju förseglade batterier / SLA https://www.powerstream.com/SLA.htm Laddar man bara med 13.2V så visst blir dom hyffsat laddade, men man måste pressa upp dom högre i spänning ibland, nu är det 25c och då ska det nog vara uppåt 14.5V, möjligtvis med en kortare peak i laddningen runt 15V. Kylen förhindrar dock ganska effektivt detta från att ske med solcellsregulatorn..

Seså, köp en nu och montera en rejäl plotter, en radar på bågen samt vhf + ais. Du får nog även in en solcell på fördäck. Glöm inte korrekt lanternsättning också, inkl ankarlanternan. Lithiumbatterier kan bli nödvändigt..

Tack! Bästa beskrivningen jag fått på det hittils. Jag måste såklart skruva isär skiten igen och kolla igen då.. Avvaktar lite närmare slutet av semestern utifall jag har sönder nåt Med tanke på att detta endast sker när spänningen går över / dippar under 13.2V kontinuerligt så tror jag inte att tempsensorn har fallit loss egentligen, den funkar ju som tänkt när generatorn laddar. (och den ska ju ge närmare 14V) Har även kollat massa i kylboxen, kommer inte åt tempsensorn utan att borra ur popnitar som håller ihop fryspaketet..

Gjort. Min variant går inte att justera något. 13.2V där den startar är ju dock vanlig laddnings-spänning. Jag vet inte om min kyl är jättegammal, men den har säkert ett antal år på nacken, jag har pratat med isotherm och den varianten av kort jag har går inte att justera spänningen på. Verkar också vara till/frånslag vid 13.2V. Solcell: 100Watt NAPS MaxPower är regulatorn, den har en inställning: öppner eller icke-öppet batteri. Regulatorn är kopplad direkt till förbrukningsbanken. Batterier: 3x80Ah (tudor tr350), fördelat 2x80Ah 10cm från kylens kompressor, 1x80Ah på andra sidan av båten, förbundet med 50mm² kablar däremellan. (+ separat startbatteri med skiljerelä förståss) Min omkopplare på kylens panel har förvisso ärgat sönder så jag har utövat lite lödkolvskirurgi för att få den att vara igång, den är i läge "man" konstant nu. (I andra läget så gjorde inte temperaturkontrollen någon skillnad) Solen har gått ner lite, en dator har laddats från 20 - 70% (55-60Watt konsumerat) och batterispänningen ligger runt 12.76V just nu, kylen håller nu korrekt temperatur igen. Jag har t.o.m ringt isotherm om detta, på det kortet jag har finns det inget sätt att justera spänningen den ska börja köra full-fart på så det finns inget att göra. Det enda man kan välja är "auto" där kylen kommer välja temperatur helt själv (svaja rejält i temp) eller "man" där den går efter termostaten och temperaturvredet, men den kommer fortfarande att helt på egen hand välja mellan maxeffekt eller lågeffekt, och det är denna reglering som inte fungerar när spänningen svajar runt 13.2V. Jag hade ju föredragit att den gått på lågeffekt när det inte är så stor temperaturskillnad mellan satt temp och mätt temp och högeffekt om temperaturskillnaden var stor (t.ex när man lastat in matvaror, eller om nu solen ligger på)..

Kan notera att kylen just nu går i cirka 30sekunders intervlall. Batterispänningen stiger till 13.2 av solcellen, kylen startar på max-läget, drar ut batterierna en liten aning så spänningen inom några sekunder sjunker till 13.1v, går dock 30 sekunder innan den kollar igen och stänger av. Avstängd cirka 30-60 sekunder, när batterispänningen pressas upp över 13.2V så startar den igen. Det är nu för kallt i kylen, saker börjra frysa då den envisas med att maxa kylan så fort spänningen går över 13.2V alldeles oavsett om det är kallt nog eller ej.. Jävla korkad produkt. Kommer nog aldrig att köpa något av deras grejor då det inte ens går att stänga av funktionaliteten. Dom verkar ju i vart fall ha ritat kretskortet för ASU själva så dom borde ju ha förstått exakt hur illa det kommer att fungera i dylika scenarior, men sket i det ändå. Själva kompressorn och styrelektroniken till den är ju danfoss, isotherms grej är bara en plugin i denna så man skulle väl egentligen kunna riva bort det där och sätta dit en vanlig enkel termostat...

Det ljudet du har på videon låter ju verkligen som att startmotorn inte ens griper tag i startkransen på svänghjulet. Jag hade börjat med att försöka baxa runt motorn ett varv för hand med ett vanligt spärrskaft på bulten i mitten av det nedre mittersta drivhjulet (bör sitta bultat i vevaxeln), det borde inte krävas några stora krafter för att dra runt motorn, borde gå ganska enkelt med en hand.. Går den runt där så är väl nästa steg att lossa startmotorn och kolla så att kugghjulet där ser schysst ut, och att det finns kvar motsvarande kuggar på startkransen där startmotorns kugghjul ska gripa in.. Förhoppningsvis är det bara något trasigt i solenoiden som ska skjuta ut kugghjulet vid start Sen är ju frågan vad tjutandet och överhettandet berodde på. Det är aldrig bra att överhetta en motor, risken är ju att startmotorn bara är en bieffekt av en i övrigt skuren motor.

Den röda kabeln / wiren som sitter fastskruvad där är kopplad till växlingsmekanismen, rör den på sig när du växlar framåt / bakåt?, den ska göra det i alla fall..

Båtmodell, motormodell vore väl bra att veta. Elektrisk växling eller gammal hederlig vajer? Även position kan ju vara bra, om nu någon av en slump skulle råka vara jättenära..

För att minimera risken, underhåll grejorna väl / serva motor med olja, filter, eventuell impeller o.s.v enligt servicecshema.. Byt bränslefilter (och ha alltid med dig ett extra bränslefilter). Ha nödutrustning med dig, nån liter vatten extra och nåt att äta kan vara bra om man planerar att bli stående. Laddad telefon så du kan ringa sjöräddningen (Bli medlem i sjöräddningssällskapet också), eller sos alarm om det är medicinsk kris, kanske skaffa VHF + tillstånd + certifikat så du kan ropa på hjälp om du är på ställen där mobiltäckning är tveksamt / du är långt ut i skärgården. Ha på dig flytväst.

Det här med ASU känns ganska korkat.. Man betalar extra för ett kylskåp som inte håller rätt temperatur? Visst, har man en daycruiser och ska ut över dagen till stranden, då funkar nog ASU jättebra då den kan magasinera kyla i kylpaketet. Man startar kylen när man kommer till båten, startar motorn och kör en liten stund, kylen magasinerar (kyler mer än nödvändigt) för att försöka frysa kylklampen.. Daycruisern kan då eventuellt klara sig lite bättre utan separat batteri. Här ska jag väl säga att jag inte har mätt, men jag gissar även att den kyler till kallare än den ställda temperaturen vilket innebär att vissa matvaror gärna kan ta skada av svajande temperatur. Jag har försäkt stänga av ASU helt och hållet, men det verkar inte gå. Kylen är satt i manuellt läge, temperatur är satt, men ändå så envisas den med att gå i lågeffekt eller högeffektsläge beroende på batterispänning. När solen lyser lite halvdant och om batterierna är lite urladdade så kämpar solcellerna för att höja spänningen, plötsligt når den kylens trigger-spänning och kylen upptäcker en minut senare att "Aha! spänningen stiger! Låt oss magasinera kyla!" och kör på för fullt, solcellen kanske bara ger 1-2A, men kylen drar 3.5A på max så batterispänningen sjunker rätt snabbt igen, kylen upptäcker en minut senare att "oj, nu är spänningen låg igen" och stänger av, den går inte ner i lågeffektsläge utan den verkar stänga av helt.. Sen väntar den jäkeln en minut till och går igång i lågeffektsläget (om solen gått i moln) eller högeffektsläget (om solen börjat skina igen).. När vi haft sådana här dagar har jag märkt att varor i frysfacket defrostar, för kylen går aldrig på riktigt. den kör bara en minuts intervaller, startar, stoppar o.s.v.. Och vi har ingen potentiometer på ASU-kortet i våran som jag kan skruva på.. Nä, en kyl borde fokusera på att hålla maten kyld, den ska inte försöka vara så smart.

Hörde av en vän som bor i Dublin att det är anledningen till att det är krav på att ha separata kranar likt dom envisas med i UK o.s.v.. Varmvatten och spolvatten är "lite sunkigt" medans kallvatten typ är drickbart..

Ja, det är ju en bra fråga. Har en NAPS MaxPower regulator som sägs koka vissa batterier, men har inte märkt nåt sånt än.. Brukar tänka att solcellen håller jämna steg med förbrukningen och att vi toppladdar när vi kör (har ju en albin, så motorn / generatorn går ofta 4-6h i sträck).. Förbrukningsbatterierna (3x80Ah) har nog aldrig varit under 12.2V än när jag mätt (voltmeter) och då har vi legat i 4-5dygn i sträck i bl.a söderköping utan landström med 2 pers som kör "hemmakontor" 8-10 timmar om dagen, d.v.s 2 datorer (2x120W), 2 mobiler (2x15W?) + ipad (1x20W) ska laddas, kylen går som vanligt (350W) o.s.v, nån kväll med värmare (50W/h?) t.o.m. Först sista dygnet med en riktigt mulen dag så började spänningen ligga lite lågt, men då skulle vi ju åka vidare. Men helt klart borde man mäta in / ut o.s.v noggrannare, jag kan ju dra slut på banken nu utan att märka något speciellt. Sitter och skissar på en lösning där, tänkte snickra ihop en egen mätare, men om jag inte höll på med det så hade jag nog bara köpt nåt från t.ex victron. En aning off topic här men något som stör mig väldigt mycket med alla dessa solcellsregulatorer, smarta generatorer o.s.v är att alla försöker köra en egen full laddcykel, egentligen skulle man ju vilja ha en enkel MPPT regulator som gav fast utspänning och inte försökte vara intelligent, sedan en DC-DC från en c:a 12-14V bus för batteriladdning, och den kan då köra laddcyklerna vid behov.. Det behövs ju på Litium och egentligen bly och det känns rejält korkat att det inte är modulärt..

Det låter som att du får ut cirka 100 watt.. Kolla om du har någon skuggning av panelen, minsta skugga så tappar du massor av effekt (skuggning på en del av en ruta är som att skugga alla rutor lika mycket) Kolla även regulatorn, är det PWM eller MPPT?, det spelar stor roll om spänningsskillnaden mellan panelens optimala (t.ex 17volt) och batteriets laddningsspänning (t.ex 13volt) är stor.. T.ex, 200 watts panel som under optimala förhållanden ger 200 Watt vid 17Volt (11.76A) som kopplas mot batteri med PWM där regulator då sänker panelens spänning till 13Volt (11.76A) tappar 1-(13/17) = 23.5% av effekten rakt av = 152Watt kvar, max. Medans samma panel som ger 200Watt vid 17Volt (11.76A) som kopplas mot batteri med MPPT regulator där regulatorn håller panelen vid 17Volt 11A (optimala) och sedan switchar ner det med 95% effektivitet till 13Volt (14.6A) för batteriet = 190Watt kvar. Skuggning eller helt fel vinkel sabbar siffrorna ännu mer än PWM. Vi har bara en 100Watts panel högst upp på taket (nästan aldrig skuggad), och den orkar hålla fulladdat med med kyl + vhf (0.5A) + plotter (1A) + laddning av minst en dator (datorn går 16 timmar om dagen ungefär, drar 7-8watt = ~120Watt om dagen) o.s.v när det är hyffsat soligt.. Förvisso är vi också rökta med mer nä 24h skitväder. Satt och kollade på en batterimodul från en tesla eller två häromdagen, vore smutt med 5.2kWh batterilagring..

Använder primärt toan på båten, går ibland iland för nr 2 om vi har en vettig toa i närheten, annars så kör vi allt ombord.. På två kör vi sugtömning var 3-4e dag ungefär, 56 liters rostfri tank köpt på seasea. Spolar emellanåt igenom allt ordentligt så att vi får bort det som står i slangen från toan upp till tankens överkant.. Transclean ska tydligen funka, saltsyra (utspädd) o dyl läre ju även funka.. Körde rent och hällde i transclean och lät det stå veckan innan upptag förra hösten, hällde i lite glykol efter upptag så det inte skulle frysa... Får väl se hur det är om något år till, om man nu har kvar båten då..

Kul projekt. Blev ju likt rodret på vår Albin 25, vårt är dock högre än propellern.. Max roderutslag och full gas 2 sekunder från stillastående så snor man ju runt på platsen.

Importörer får inte CE märka ser jag nu när jag läser på. Så jag ber om ursäkt Jag har kollat på CE märkning av båtelektronik som egen företagare, och det är ju egentligen bara att skriva några papper om att den uppfyller CE kraven, sedan skriva lite teknisk dokumentation som inom rimligt tvivel kan anses vara korrekt, så kan man sätta up en CE märkning. Det är inte olagligt att råka ha fel om man "försökt göra rätt", det kan däremot bli en dyr läxa för företaget om man råkar ha fel.

Starta ett aktiebolag, importera båten i AB't, släng på en CE stämpel i papprena från AB',t, sälj båten till dig själv och konkursa sedan bolaget. Båten är nu CE märkt, möjligtvis uppfyller den inte alla CE krav, men den är i alla fall CE märkt . Man behöver faktiskt inte bevisa någonting alls när man sätter på en CE märkning, man går bara i god för att den uppfyller gällande krav. Det är ju många produkter som har CE märkning men inte uppfyller alla krav korrekt, t.ex designfel eller liknande, produktåterkallelse är ju en sak, men när företaget har gått i konkurs / är likviderat så är det svårt då det inte finns någon som tar kostanden längre..

Har läst om folk som åtagit sig liknande projekt, det är ungefär lika mycket jobb som renovera ett hus med den skillnaden att när huset är klart så ska man bygga alla möbler, värmepanna o.s.v också.. Men det beror ju på om det är värt eller ej.. Det beror ju såklart på vad man är nöjd med, men stor-erik http://stor-erik.com/ har ju tagit sin lilla tid. Väl värt att börja från början i den bloggen och läsa, finns enormt mycket information där. Dock stålbåt, men träbåt kräver ju också sin mängd fix. Men jag förstår tänket runt trawler. Jag vill ha en båt där man kan sitta inomhus väl isolerat väldigt tidigt / sent på säsongen med bra utsikt runtom, väldigt sjövärdig / kan gå i 5meters ganska kort sjö utan att man behöver vara livrädd (men det gungar ju även i dom såklart), dusch, varmvatten, kan gå långa avstånd o.s.v. Segelbåt har många här sagt när man går över daycruiser-storlek och vill ha relativt billig i drift.. Men jag håller inte med, jag vill verkligen inte ha segelbåt för jag tänker inte segla annat än i undantagsfall. Andra större motorbåtar som Princess 40 / Storebro 40 o.s.v ligger ju runt 1.5-2L/nm och har väl 1000 hästkrafter som ska underhållas / renoveras / bytas ut medans en Kadey Krogen 42 har singelmontage 6cylindrig motor på 130 hästkrafter och drar cirka litern per distans i 6knop. Nu är en Kadey Krogen 42 också ganska begränsande i höjd, bredd o.s.v om man skulle vilja gå kanaler i europa, så för vår del lutar det faktiskt mest åt en holländsk stålbåt just nu.

Om sittbrunnens golv är ovan vattenytan så borde det ju vara en enkel grej att installera en dräneringsgenomföring i sittbrunnens golv med en bit slang till en matchande skrovgenomföring..