cetex

Om du läser min förra post så framgår det ju rätt tydligt att det inte är promillerelaterat, andelen med promille i blodet utgör lika många procent av dödsfallen men det totala antalet dödsfall minskar sakta men säkert år för år, det är alltså mest troligt något annat som lett till minskningen vi ser, för det är ju inte att båtfolket som dör är nyktrare.

För att det argumentet ska hålla så måste det ju vara ett samband. Correlation does not imply causation. D.v.s, du har fortfarande inte bevisat att färre framför sin båt berusad, och att detta i sin tur lett till färre dödsfall. Det köper jag. Det gör den inte mindre inkonsekvent. Fast det har ju inte bevisats att det fungerar, att olyckorna sjunker tack vare lagen, den slutsatsen kan man inte dra utifrån det datat som vi kollat på. Att beteenden tar tid att förändra är ju en sak, men att det är beteendeförändring runt alkoholkonsumtionen som lett till minskningen efter 2011 är ju en teori du gärna får bevisa om du nu kan (dock är det ju inget man snor ihop i en handvändning, i så fall hade ju rimligtvis riksdagens egna utredning av lagen dragit massiva växlar och slagit på trumman om vilken enormt lyckad satsning / lag det var) Med ditt sätt att resonera så måste ju rimligtvis minskningen under de 30åren innan lagen trädde i kraft också bero på alkohol, då blir ju allt en enorm vinst.. Det vore ju faktiskt helt otroligt om inga andra tekniska framsteg / säkerhetsarbeten hade gett resultat utan det enda som utgjort skillnaden var en lägre alkoholkonsumtion. Men det där kan vi ju faktiskt kolla upp, från 2011 -> 2017 finns ju data. Jag summerar här bekräftade alkoholrelaterade dödsfall och räknar ut andelen år för år: 2011: 19 av 40 = 47.5% bekräftade med alkohol i blodet (14st saknas data för), eventuellt 17 av 40 = 42.5% då alkoholen kunnat produceras efter döden i 2 fall. 2012: 13 av 24 = 54.16% bekräftade med alkohol i blodet (5st saknas data för), eventuellt 11 av 24 = 45.8% då alkoholen kunnat produceras efter döden i 2 fall. 2013: 20 av 36 = 55.6% bekräftade med alkohol i blodet (6st saknas data för) 2014: 16 av 22 = 72.7% bekräftade med alkohol i blodet 2015: 19 av 30 = 63.3% bekräftade med alkohol i blodet (dom upprepar sig dock flera gånger att i 3 fall hade dom vittnesuppgifter om alkohol, men inget uppmätt) 2016: 10 av 28 = 35.7% bekräftade med alkohol i blodet (2st saknas data för, eventuellt 12 av 28 = 42.85% med alkohol) 2017: 14 av 21 = 66.6% bekräftade med alkohol i blodet, eventuellt 12 av 21 = 57% då alkoholen kunnat produceras efter döden i 2 fall. För 2018 och framåt finns det inget data om promillehalt.. Men bortsett från 2016 så ser det ju ganska konsekvent ut med 50-60% med alkohol i blodet, ingen förändring där, bara en total minskning av dödsfallen, alkohol utgör fortfarande (2017) ungefär lika stor andel av samtliga dödsfall, färre dör bara helt enkelt.. Din tes om att det är minskad alkoholkonsumtion som lett till någon beteendeförändring över tid sedan 2010 borde ha synts som en tydligt minskad andel alkoholrelaterade dödsfall år för år, men den tesen verkar tyvärr helt felaktig då andelen alkoholrelaterade dödsfall är ganska konstant..

Lagens syfte, och dess effekt är att minska sjöfylleriet och olyckor kopplade till det. Och det är väl ändå det vi diskuterar här hoppas jag..? För ja, det har de. Vart menar du att den påstådda effekten är då? För att fulla befälhavare kan döda nyktra passagerare, men sällan tvärt om. https://www.svd.se/en-dod-nar-bat-gick-pa-lysboj Ja, det är ju en poäng att en full befälhavare kan orsaka dödsfall hos passagerarna. Dock syftade jag på att statistiken inte visade om det var befälhavare eller passagerare som dog, eller om passagerarna dog p.g.a befälhavares misstag eller på eget bevåg begick dumheter. Det enda som framgått från statistiken är ju att det är olyckor i samband med frtidsbåtar. Artikeln är för övrigt från 2006 innan lagändringen och befälhavaren blev redan då (helt korrekt) misstänkt för sjöfylleri. Här börjar man vara något på spåren, men jag vet inte om jag skulle säga att det är någon signifikant minskning efter just 2010 som går att koppla till alkoholkonsumtion och den nya sjöfyllerilagen, lika gärna kan man ju fråga sig vad som hände runt år 2001 när den långsiktigt nedåtgående trenden bröts temporärt i några år? Hur skiljer sig dödsfallen med alkohol inblandat från säg, 2008/2009 till 2011/2012?, det borde ju kunna visa på en rejäl skillnad tack vare den nya lagen, om den nu hade någon effekt.. På samma sida står följande: D.v.s, de båtstorlekar som har ett undantag i den nya sjöfyllerilagen, rent geografiskt verkar i princip alla dödsfall vara på insjöar och liknande, långt borta från polis och kustbevakning. Där framgår även följande promillehalter för dödsfallen 2017: 0.25 <- enda dödsfallet som var inom spannet för den nya sjöfyllerilagstiftningen 1,04 1,59 1,60 1,65 1,83 1,88 2,12 2,13 2,20 2,69 2,76 <- Alla går under grovt sjöfylleri vilket redan täcktes av den tidigare lagstiftningen. Jag sköter det på ett liknande sätt. Men personliga anekdoter är ju egentligen helt irrelevant till huruvida den nya sjöfyllerilagen är vettig / har någon mätbar effekt o.s.v.. Jag är inte helt övertygad, den lilla minskningen efter 2010 (från c:a 35 dödsfall tlil 30 dödsfall per år, c:a -15%) kan lika gärna bero på något helt annat.. Bekvämt nog saknas statistik för åren innan 2011 på transportstyrelsens web.

Det är ju inte falskt, det må saknas en bit av sanningen, men det är inte falskt. Nej, om du läser lagen så står det faktiskt 0.2 promille, det är väl ändå lagens effekt vi diskuterar, inte om folk dör på sjön. Den uppdaterade lagen gäller mellan 0.2 - 1.0 promille och specifikt båtar över 10meter och som kan gå snabbare än 15knop. Frågan man ska ställa sig är ju om det skett någon minskning av dödsfall eller olyckor p.g.a de nya begränsningarna. Vad skulle syftet vara med att begränsa till 0.2promille? Om det bara är passagerare som dör så hjälper det ju föga att vi sätter hårdare krav på befälhavarna. Som jag visade tidigare... Men det där är ju 2018 vs 2017, hur snor du tlil det i huvudet att det skulle ha något direkt samband med lagen som gick i kraft år 2010?, det borde ju vara en stor skillnad t.ex 2009 vs 2010/2011 om något, men en fördröjning på 7-8år får du gärna förklara. Det rimliga antagandet här är ju att den plötsliga minskningen av dödsolyckor 2018 är helt irrelevant till sjöfyllerilagen som då var 8år gammal utan (likt artikeln själv nämner) beror på annat sjösäkerhetsarbete samt ny teknik som vattentäta mobiler m.m..

Ditt påstående här är väl inte sant. Alltså, att artikeln innehåller felaktiga fakta. Jag skulle snarare påstå att det är en ganska markant skillnad, norrmännen har lagt sig på den eu-gemensamma (för norrmännen: EFTA)-gränsen där man måste registrera fritidsbåtar (15meter), vi har samma gräns i Sverige, men har godtyckligt lagt tll storleks och hastighetsbegränsningar på detta, samt specifikt i lagen märkt ut motorbåt som att vara mer problematiskt än segelbåt av någon anledning (trots att segelbåtar tenderar att vara mycket mycket tyngre vid samma längd) Vilken promillehalt hade dom?, 0.2? 0.1? 0.05?, 1.0? Det avgör ju huruvida lagen ens är relevant. Dessutom framgår det ju inte om de var passagerare (omfattas ej av lagen) eller om dom körde båten, eller utförde någon "särskillt viktig uppgift" (vilket omfattas av lagen) Samma fråga som ovan, var det befälhavare som omkom eller passagerare? Vore ju fint om någon kunde visa att lagen faktiskt har någon betydelsefull effekt, annars är det ju bara onödigt paragrafrytteri som kostar skattepengar i onödan. Det är ju du som försvarar lagen, varför ska vi ha lagen om den inte gör någon nytta? Låt mig fylla på med andra helt irrelevanta men säkert farliga saker om man bara är tillräckligt korkad .. Cykel, roddbåt, kanot, fällstol, gungor, skidor, skruvstäd, kol, trangia, löpband, haubitz, tändvätska, strykjärn, skruvmejsel, osthyvel, luftmaddrass, flytväst m.m. m.m. Att det kan vara farligt i fel händer innebär ju inte att man borde förbjuda det i lag..

Den nya lagen är ju rejält inkonsekvent, jag kallar det en "feelgood"-lag, som t.ex terrängkörningslagen (ingen har vad jag vet dömts för brott mot den eftersom "väg" inte är definierat någonstans annat än att det ingår i begreppet "gångstig" i f.d vägverkets snöröjningsdokument), jag är relativt övertygad om att lagen inte tillför någonting för sjösäkerheten eller sänker kostnaderna för samhället utan lägger mest bara tll en massa paragrafer som låter bra, men som nog inte har någon effekt annat än att kostnaden ökar eftersom rättsväsendet åläggs att kontrollera att gränsen 0.2promille inte överskrids på vissa typer av fartyg. Lagen innehöll ju förr endast denna "sunt-förnuft"-delen, och den är ju kvar. Den medger ju att rättsväsendet ingriper och att du kan dömmas till uppemot 6månaders fängelse om du slappar på luftmaddrassen efter din lättöl om kbv eller polisen bedömmer att du inte kan hantera fartyget (luftmaddrassen) på ett säkert sätt, du behöver inte ens blåsa 0.2 promille för att bli dömd: Det som lagts till i den nya lagen är ju några konstiga hårda gränser som mest bara verkar vara där för att låta bra, ovanstående paragraf finns ju fortfarande kvar och är ju tämligen heltäckande. Hård gräns vid 0.2 promille alldeles oavsett om man kan framföra det motordrivna fartyget säkert eller ej. Indirekt tolkas den som att <0.2promille inte är sjöfylleri, varför det?, några hundra miljoner asiater kan bli extremt påverkade av en 33cl starköl, men fortfarande blåsa under 0.2promille. Det gäller bara motorbåtar som kan gå snabbare än 15 knop. Vad är egentligen poängen?, varför inte "båtar som kan gå snabbare än 15 knop"? Alternativ tolkning: framför man en 9.9meter lång och 12meter bred (bred så man kan ta rejält med sidvind) hydrofoil-katamaran i 30 knop kan man ha 0.99promille i blodet, det är inte förbjudet enligt lag så länge man kan antas framföra den på ett säkert sätt. Det gäller vid en ny godtycklig längdgräns om 10 meter, varför är nedanstående båtar undantagna?, det är väl på båtar som dessa som de flesta dödsfallen ändå inträffade eftersom folk åkte ut själva, söp till, sen föll över bord? Marieholm 24, närmare 2ton, 7.26meter med 120hk (typ 14knop halvplanande) Albin 25 , närmare 2 ton, 7.6meter, 7-10knop Godtycklig jolle, 5-7meters styrpulpetare med 20hk som gör 12-14knop De flesta som argumenterar för lagen verkar gå på magkänsla, argumenten är sällan verklighetsförankrade i statistik eller fakta. De flesta här förstår nog inte lagen utan antar bara att den är vettig och fyller någon funktion. Jag tycker att lagändringen var onödig och tror att den mest bara ökat belastningen på rättsväsendet utan att egentligen förändra beteenden nämnvärt. All form av påverkan täcktes ju redan in under den tidigare lagen, medans den nya lagen kommer med tydliga tolkningar från lagstiftaren som gör att folk som framför båtarna säkert blir straffade i onödan, (0.2promille på 34fots segelbåt == sjöfylleri == straff == kan förlora jobbet, körkortet o.s.v) medans fiskaren på styrpulpetare som gör 14knop och blåser 0.5promille släpps lös igen bara för att falla över bord och drunkna, små långsamma båtar är ju tydligt undantagna i lag..

Borde gå att koppla ifrån jordkabeln från t.ex skölden och sätta en multimeter däremellan. har du någon volts skillnad så blir det ju en (långsam) elektrolys av drevet. Försvinner det när du kopplar loss landströmmen så vet du att det är det också.. En galvanisk avskiljare på jorden brukar ju vara ganska vanligt i båtar med landström men de stoppar bara någon enstaka volt, vi kan ibland ha mycket större skillnad mellan lokal jord och central jord och då behöver man t.ex en isolationstransformator som isolerar jordplanen ifrån varandra samt en lokal jordning ut i vattnet. Jag vet ställen där det varit 10-20volts skillnad mellan jordledare och vattnet.

På videon tycker jag ju att man hör Solenoiden (det stora klicket) som verkar slå till, det är reläet / grejen som ska skjuta ut startmotorns kugghjul för att greppa tag i kuggarna i svänghjulet på motorn precis innan startmotorn börjar snurra. Man hör att pipljudet förändras så det blir ju ett spänningsfall, men själva startmotorn drar ju helt klart inte runt. Fel på solenoiden / kärvande eller liknande så den inte når ändläget och aktiverar startmotorn Något fel på själva startmotorn. För låg spänning / för lite ström över solenoid / startmotor. Problem med batteriet (Kolla spänningen medans du försöker starta, är den mycket lägre t.ex <10v så skulle jag definitivt misstänka batteriet ) Problem med koppling av batteriet till startmotorn och solenoiden. Kolla alla anslutningar till / från batteriet till startmotorn, det ska vara fastsatt ordentligt, ingen korrosion / ärgning o.s.v, kabelskorna på batteriet ska sitta ordentligt. Mät spänningen över solenoid / startmotor när du försöker starta, borde vara nästan samma spänning som på batteriet, är det mycket lägre spänning vid startmotorn än vid batteriet så är felet någon kabel eller kabelanslutning däremellan.

Utan att påverka längden negativt (längre båt) Det är ofta p.g.a att marinorna tar betalt per längdmeter båt ute i världen som båtarna optimeras för att få maximalt med utrymme inuti båten med så kort LOA som möjligt. Det är bland annat p.g.a detta som långsmala bränslesnåla båtar inte är speciellt vanliga, utan dom tenderar att bli breda, knubbiga och bygga på höjden istället. Bränsleförbrukning hamnar sekundärt.

Har du mer info om hp 1300? Den ser lagom ut. Vore ju trevligt om skrov inte kostade för mycket..

Du är väl liksom mig ute efter den med moderna mått mätt optimalare motorbåten för att kunna vara ute lite oavsett väder samt kunna vara ute bekvämt längre tider, och då hamnar man tyvärr någonstans i en längre båt, 10-15meter för att få marchfart 7.5-9knop med en bränsleförbrukning en bit under litern, ett snipaktigt skrov / segelbåtsaktigt skrov med någon form av stabilisator för att motverka rullning vid sjögång. Kollar man på större och dyrare rena motorbåtar / trawlers så har dom förutom sin större storlek (påverkas mindre av rullning) även ibland olika typer av stabilisatorer. "Bilge Keels", d.v.s snipskrov men med vingar (10-30cm breda) som sticker ut på sidan av skrovet och går längs med hela skrovet, dessa bromsar rullningshastigheten en del. Aktiva stabilisatorer / datorstyrda fenor på vardera sida om båten som håller båten rak genom att de vrider sig när båten börjar luta lite för att motverka rullningen, förekommer på en hel del dyrare trawlers o.s.v >4M sek.. "paravanes", passiv stabilisation genom att man hänger ut "vingar" på bommar på vardera sida av båten, båten ser ut som en trålande fiskebåt p.g.a dessa, men dom bromsar ganska effektivt rullningen. Gyro - Börjar bli vanligare och vanligare, snabbt snurrande vikt, blir likt ett cykelhjul som snurrar svårt att rotera i fel riktning och bromsar där med rullningsfrekvensen https://www.boattest.com/view-news/6316_understanding-stabilization-for-boats-and-yachts Eller helt enkelt ett segel och tung köl då som på segelbåtar, kombinationen av lång mast (lite vikt långt upp i luften) + djup köl (vikt långt ner) innebär att vikten flyttas ut från rotationscentrum och det blir en tröghet i rullandet, när det börjar bli busväder så drar man upp ett litet stabilisationssegel och låter vinden trycka ner båten i 20-30graders lutning, den enda rörelsen som blir kvar är upp/ner. Föräldrarna har en Bavaria 39 segelbåt, 3 kabiner med dubbelsäng, går att bädda ner i salongen om man vill för att ledigt rymma 2-3personer till, 2 toaletter + 2 duschar, närmare 400 liter färskvatten, pris förvisso runt 800 000kr begagnad / 10 år gammal, väger cirka 10 ton, men den drar 0.4L/nm vid motorgång i 7 knop. Motorn är en 40hästare, volvo penta med S-drev, om den havererar är det väl runt 120 000kr för en ny installerad och klar. Jag vill dock gärna hitta något med liknande bekvämlighet under gång, fast mer skyddad förarplats så jag kan puttra runt i skitväder i november och ha jobbdatorn framme vid styrplatsen, samt sitta högre upp så man ser ut ordentligt när man ligger för ankare och sitter inne i båten..

Bästa material ... Alla kategorier? Känns som att det är en aning subjektivt påstående.

Bästa material ... Alla kategorier? Känns som att det är en aning subjektivt påstående.

Blir det så billigt då?, har du nån länk till en lämplig sådan motor? När jag tänker på hur Solé mini-44 kostar (50k sek) för en 4cylindrig 38hästkrafters diesel så känns det ju lite knepigt om man skulle få en fungerande diesel på 1/4 effekt för 10k sek

Sjukt intressant. Se till att testa grejorna ordentligt sedan och rapportera hur länge / hur många distans du kan köra i olika hastigheter på den bank du har o.s.v (och relatera gärna till bränsleförbrukning med dieselmotor tidigare) Jag misstänker (som jag skrivit ovan) att man nog skulle behöva ett elverk också, men det kan ju vara tämligen litet då det bara knappt behöver hålla jämna steg med förbrukningen i vald marchfart.. Jämfört med när man kör med bränslemotor för alla behov och behöver ha maxeffekten för manöverförmåga (t.ex, vår albin har en diesel på 40hk men vi använder 9hk vanligtvis, ett elverk på cirka 10hk skulle räcka). Men med det sagt, det beror helt på behoven och användningen, de flesta verkar bara köra sina båtar en ganska kort stund åt gången.

Det går även på större båtar. Men det är ju just p.g.a detta som jag letar en bra, stabil och tålig båt, mer som en gruno 38 i inredning, utedäck o.s.v än en albin 25, men med så effektivt skrov som möjligt, samtidigt som det är lämpligt att bygga stora mängder solceller på.. Jag kollar trånande efter SetSails FPB som ju typ är en segelbåtsformad lite lagomt isbrytande motorbåt. Kul grej, hade gärna läst. Jag hade inte kännt mig trygg utan en generator dock, måste ha el för att kunna jobba ifrån båten, behöver kunna ta mig över till åland, eller över gävlebukten så behöver då 8 timmar drift för färden till åland och minst 16 timmar för gävlebukten..

Jag har klurat mycket på elkonvertering av vår Albin 25. det går nog. Men man skulle behöva bygga ett solcellstak över kapelltaket. Vår Albin 25 t.ex, den drar runt 1.7L/timme vid 6knop (snitthastighet), 1.7L/NM = cirka 10600*1.7 = 18020Watt, anta cirka 40% effektivitet så får man ut 7208Watt per timme i energibehov. En annan kalkyl jag sett är att en dieselmotor dricker 0.185L/hästkraft/timme, så 1.7/0.185 = 9hästkrafter i 6 knop, en hästkraft är cirka 745Watt och får år man alltså ett effektuttag om 9*745 = 6705Watt per timme i energibehov. I runda slängar 7000Watt per timme alltså. En modern solcell är cirka 22% effektiv utifrån en solinstrålning om 1000W/m², det ger cirka 220W/m², sällan har man 100% perfekt solinstrålning så jag brukar räkna på 160W/m² 7000 / 160 = 43m² solceller, svårt att få plats med på en albin 25 som är 2.5m bred och 7.6m lång, 7.6*2.5 = 19m² om den vore helt rektangulär.. Men! Sänker man hastigheten till nånstans runt 4.5-5knop så halveras i princip energibehovet (nu gör vi inte det eftersom dieselmotorn ändå drar en hel del bränsle bara för att snurra runt sig själv), och då hamnar man runt 3500-4000W per timme och cirka 22m² solceller för att täcka upp behovet, detta närmar sig vad som är görbart på båten.. En normal dag kör vi runt 4-6timmar, vi kunde anpassa oss till 4 timmar vid behov, det innebär att vi per dygn behöver 4000 * 6 = 24 000W laddat för att ha lite säkerhetsmarginal, anta 10 timmar med skaplig sol så behöver man 24000/10/160 = cirka 15m² solceller vilket börjar vara görbart på en albin 25, men det skulle se knepigt ut. Om man köper vanliga LiFePo4 Batterier så skulle det kosta cirka 50 000kr att utrusta båten med 24 000Wh LiFePo4 batterier, motor (~20kW + styrelektronik) verkar tillkomma om cirka 25 000kr. Solceller 2400W kostar också ~25 000kr och till detta ska det såklart vara MPPT regulatorer, jag gissar 10 000kr till för dessa. Sen behöver man likförbannat en generator som går på nån annan form av bränsle för att ta sig över gävlebukten på lagom tid, jag gissar 50 000kr för en 2cylindrig dieselmotor om 20hästkrafter + en 20kW generator. Allt som allt gissar jag runt 160 000kr, vilket ändå är lite lockande om man nu ändå måste byta motor (Blir ju bara 1.5ggr kostnaden för ett byte till dieselmotor) Köper man relativt nya batterier från en skrotad tesla får man 40kWh batterier för 50 000kr, d.v.s halva priset. (5200W för 12000kr på ebay).. Samtidigt får man ganska många somrar bränsle för mellanskillnaden om 50 000kr, 2700liter (vid 18.5kr per liter) räcker 3-5år för oss i vår albin 25'a..

Jag tycker det känns läskigt med hål i botten sådär så jag plastade igen hålet efter vår dyvika när jag ändå lappade kölen.. Man får ju ändå inte ut exakt allt vatten när man skruvar ur den där då den tenderar att sitta på sidan av kölen, och skulle man sätta den längst ner i botten så riskerar man väl att dyvikan slits bort om man kör på något om det är den som är lägsta punkten.. Plasten som brons/mässingsdyvikan var fastskruvad i var efter 30-40år murken (har säkert varit kasst tätad / har väl fryst / sprängverkan o.s.v om vartannat så dyvikan kunde enkelt brytas loss med en skruvmejsel... Har man en bra lösning för att suga ur så läre det ju vara minst lika bra, antagligen bättre än ännu ett hål. Alla andra bottenhål har ju en ventil på sig så man kan stänga, men åker dyvika-pluggen ur så finns det ju ingenting att stänga med. Jag läste någonstans att utrymmet egentligen heter kölskrap eller om det var kölskarp, det är själva utrymmet. Kölsvinet är nån slags invändig förstärkning av kölen. Fast i vardagligt tal så säger väldigt många, i princip alla kölsvin när de egentligen menar kölskrap/kölskarp.

Det känns ju nästan så, tyvärr.. Nu är väl kadey krogen 42 cirka 4.6meter bred så den är inte direkt smal, men jag kanske missförstod. :) Den rullar en del men inte supermycket, 30graders lutning sida till sida med 5 meters vågor från sidan (återigen dauntless at sea), c:a 10-12graders lutning med "paravanes" deployade.. Om folk här har koll på fler båtmodeler som är liknande i skrovdesignen och där med i effektbehovet / bränsleförbrukningen och börjar vara runt dessa i utrymme så får ni gärna posta märke / modell o.s.v

Man kan skriva en hel del om detta med motorrummet.. Men generellt skick, är det oljesöl, rostigt, slangar med början till sprickor eller är det fräscht och fint? En motor håller generellt sett ganska många tusen timmar, om den inte rostar sönder eller missköts så den går sönder tidigare.. Dieselmotorer brukar utan problem kunna gå i 4000 timmar innan t.ex cylindrar / kolvringar kan ha börjat nötas ner så pass att kompressionen kan börja sjunka till problematiska nivåer (vilket initialt innebär sämre förbränning och så småningom svårstartad, en bra bit senare haveri o.s.v.), nånstans runt 4000-6000 gångtimmar kan det alltså generellt set vara dags att börja fundera på motorbyte eller renovering och skicket samt åldern på motorn avgör väl oftast vilket det blir. (detta är en större dyr process, räkna i runda slängar med 50 000 - 150 000kr för renovering, gissningsvis 100 000 - 300 000kr för ny motor + backslag runt 130-250hästkrafter beroende på vad det ska vara..) Som båtköpare vill man ju såklart undvika detta genom att kolla upp motorns skick i förväg. Utöver dessa väldigt grundläggande grejor så slits ju även generator, vattenpump o.s.v och kanske kräver dessa delar en renovering eller liknande så småningom, få gångtimmar är då även för dessa bättre än en motor med några tusen gångtimmar.. Verkar säljaren vara en likt: "förstår inte varför folk byter impeller varje år, min har minsan hållt i 10 år" eller en som pedantiskt bytt impeller, olja, filter o.s.v varje år? (impellern är vattenpumpen för kylvattensystemet som tar vatten från havet / sjön), om den är pedantisk, följer service-manualen och har ägt båten i många år och det ser snyggt ut så skulle jag känna mig lite tryggare.. Är motorn sjövattenkyld (pumpar sjövatten igenom hela motorblocket) eller har den som är vanligt på modernare båtar (och alla bilar) ett färskvattenkylt / glykolblandat system med värmeväxlare som snurrar runt i den dyra fina motorn, och sedan låter sjövattnet hålla sig i värmeväxlaren och avgassystemet? Om den har värmeväxlare o.s.v så kan värmeväxlaren för all del rosta sönder, men den är oftast relativt billig jämfört med helt ny motor. Problemet är om den är sjövattenkyld och gammal, då kan den ha rostat sönder inifrån och det kanske bara är lövtunna väggar kvar mellan vattenkanal och t.ex oljekanal, eller cylindern.. Det är ofta detta som tar knäcken på gamla motorer innan de gått för många tusen timmar (en annan anledning är att det kan börja vara svårt att hitta vissa reservdelar till en 30-50år gammal motor) Gångtimmar bör man hålla hyffsad koll på, med c:a 150-250 timmars mellanrum (eller årligen) ska man ju serva motorn med olja, oljefilter, bränslefilter, drivremsbyte, impeller, det beror ju såklart på serviceintervallet för just den motorn. Om det är en bensinmotor kan man anta att tändstift ska bytas regelbundet, på äldre motorer ska tändkablar inspekteras, fördelare eller liknande ska inspekteras och kanske bytas o.s.v, på nyare motorer bör man kolla att tändspolarna (sitter på tändstiften) är i ok skick och inte spruckna o.s.v... Är det en dieselmotor så bör det runt varje c:a 1000e timme kollas spridare / injektorer, eventuellt ska topplocksbultar försiktigt lossas och kontrolldras med rätt moment (Sole Mini-44 / Mitsubishi S4L2 har båda dessa som punkter på serviceschemat), även om motorn går klockrent så är det vettigt att göra detta innan grejorna kärvat fast helt som ett förberedande underhåll inför den dagen man faktiskt måste ta isär grejorna p.g.a ett riktigt problem. Om man ska inspektera motorn ordentligt så kan ett kompressionstest således vara vettigt att ta, trycket ska vara inom motorns specifikation (står i servicemanualen) och det antyder att kolvringarna inte är slutkörda än i alla fall, ett leakdown-test (typ samma men man blåser in luft med tryckluft) visar om även ventiler sluter tätt eller om det är läckage nånstans. Oljetryck inom motorns specifikation skvallrar om att motorns lager är i ok skick och låter även allting bra så är det en bra chans att allt är frid och fröjd med själva motorn och man kan röra sig vidare mot mindre dyra saker så som skick på (diesel) injektorer, insprutningspump, eller (bensin) tändstift, förgasare, insprutning o.s.v. Nu är det inte så att man gör allt ovan, jag kollade att oljan såg ok ut (mörk / svart ska den vara, om den är grå = vatten i oljan och det är väldigt dåligt, kan tyda på sönderrostade kylkanaler t.ex.. Eller varför inte en topplockspackning som spontant och mystiskt har gått sönder.) Om oljan är guldig och jätteren så drar jag också öronen åt mig lite, det tyder på att den precis nyss är bytt. Jag hade i så fall kollat den igen efter att ha varmkört motorn ordentligt, t.ex en halvtimmes provkörning med allt från tomgång till planingsläge o.s.v, det är ok om den blir mörkare men inte ok om den blir grå.. Om motorn har ett glykolblandat system så ska det vara just detta blå/gröna kylvatten och ingen olja i kylvattnet, det ska inte heller komma avgaser ur kylvattensystemet / bubbla eller liknande om man öppnar locket då det tyder på hål från cylinder in till kylvattensystemet (rost eller annan skada, jag vet inte hur vanligt det är..) Backslag eller drev ska ju också servas och underhållas, drev känns spontant lite känsligare än en rak axel och backslag, men jag har dålig koll på drev. Backslag har i alla fall olja som ska kollas, det bör inte läcka olja från det.. Och allt ska såklart låta "schysst", ett lugnt och fint brummande. Är det klonkande, rasslande o.s.v så kan det innebära i princip vad som helst.. Vid provkörning ska växel framåt / bakåt gå i utan problem, ett bestämt "klonk" kan det vara i vissa lösningar och det är då helt normalt. Sotrök från avgassystemet vid gång är tecken på dålig förbränning.. (Jag har i princip noll sot på min akterspegel, och då kör vi 200-300timmar om året), det kan vara ok om det dammar till lite just när man drar på, men när man ligger vid ett konstant varvtal så ska det inte ryka svart.. Motorn bör även gå att varva ur till cirka maxvarvtal, den ska orka upp dit och det är ett tecken på att motor + utväxling + propeller inte är helt felavstämt i alla fall, samtidigt ska ju då en planande båt ha passerat planingströskeln och det bör finnas utrymme för att dra av en del på motorns varvtal ner till nånstans runt 80% av maxvarv utan att komma ur planingsläget så att den inte behöver ligga på fullgas hela tiden..

Nu vet jag inte om jag läser dåligt, men vad är det där för båtmodell? Personligen gillar jag skarpt snipor då bränsleförbrukningen och motorbehovet tenderar att vara lågt.. Men skulle vilja ha något runt 10-11 meter med skaplig bredd så man får ordentligt med boyta, ståhöjd inomhus, stängbar kabin och ett utedäck så man kan sätta upp en vanlig stol eller varför inte ett bord + några stolar på akterdäck samt soltak o.s.v.. Samt något som minskar rullningen något, t.ex "Bilge keel" https://www.sciencedirect.com/topics/engineering/bilge-keel Är för tillfället Albin-25 ägare men väldigt leds på dess självsvängande upprätningsmoment.. minsta våg och båten börjar gunga av sig själv rent oskäligt mycket. Gillar ju holländska stålbåtar typ Gruno / Pedro, men tycker förbrukningen drar iväg väl mycket på dom, en 12 meter 12 tons motorbåt behöver inte dra 1.2L/nm i 7knop, den kan ju bevisligen dra mycket mindre med tanke på att en segelbåt (Bavaria 39 - 10 ton) drar cirka 0.4L/nm i 6.5-7 knop. (Statistik från föräldrarnas mätningar) Eller varför inte SetSail FPB 64, 20 meters segelbåts/kanotformad aluminiumbåt á 34 ton halvtankad (drygt 40ton fulltankad), 1L/NM i 9-10knop. Kadey Krogen 42 - https://dauntlessatsea.com/ lyckas med konsten att ligga en bit under litern när han korsar atlanten, det med denna 20tons plastbåt (+ cirka 5000 liter bränsletakn + cirka tusen liter vatten), andra rapporterar runt 0.65L/nm i 7 knop. Jag fattar inte att det finns så få vettiga större bränslesnåla bovänliga båtar, allt som säljs är ju planande eller segelbåt..

Cutlesslager är ett metallrör med en gummihylsa i, om det är slut så kan det såklart låta illa.. Har sett exempel där gummihylsan släppt helt från metallröret så att axeln skavt i metallröret, det låter ju en del då.. Kullager skulle väl vara om du har ett stödlager på propelleraxeln som tar trycket innan axeln går in i backslaget. Har du inget sånt så är det nog ljud från backslaget, och där ska det ju generellt sett vara ett oljebad och fritt från rost

Förarintyget är vettigt och går igenom de absoluta grunderna som hur man läser ett sjökort, fastställer sin position, vilka djupkurvor som är viktiga (3meters / mörkblåa == kan vara hur grunt som helst t.ex) och utmärkning av grund, stenar, farleder, väjningsplikt (väldigt viktigt) o.s.v. Kustskepparen går igenom lite mer lagar och regler, död navigation / mörkernavigation / fyrar / lanternsättning (gröna / röda / vita lampor på båtarna..) och är inte så mycket jobbigare, jag rekommenderar bägge två, även om man inte behöver ta bägge kurserna just samma år. Det kan vara bra att sprida ut det lite då en uppfriskning av kunskaperna är ganska vettigt efter något år. VHF är bra även om man inte tänker pratar så ofta då man går igenom en hel del hur sjöräddning o.s.v fungerar, nödsändare m.m och vem man ska kontakta beroende på vad som händer. En del saker som det kan vara bra att ha koll på om man är ute när det är mindre folk i närheten.. Och att vara hyfsat förberedd, men det kommer med erfarenheten också så det är väl vettigt att inte dra iväg för långt första turerna då man kan behöva shoppa lite grejor man inser att man saknar.. Ankare med vettig mängd lina (50meter), ankra på rätt ställen (<10meter djupt, 3-5gånger så lång ankarlina ute som det är djupt), tillräckli mängd fendrar om man ska lägga sig i en gästhamn bland andra båtar, kan bli pinsamt annars. Flytvästar är viktigt, första förband, koll på hur man ska hantera allergier och liknande sjukdomsfall så man inte står helt handfallen om något nu händer (man kan ju vara mer än en timme från hjälp). Lagomt dimensionerade förtöjningslinor (inte för grova -> knyckigt, inte för tunna -> håller inte), rätt längd (5-7meter räcker ofta, men ibland behöver man 20-30meter när man lägger till i naturhamn mot land..), en bergskil eller två + hammare kan vara bra o.s.v men det hjälper ju inte alltid heller.

[raderat relaterat till OT. //stavhammar] Jag förstår inte varför folk här hoppar på daycruiser-aktiga båtar och styrpulpeter för en som är oerfaren, det är som att påstå att man måste lära sig köra trampmoppe innan man får köra bil.. En större båt är tyngre och beter sig helt annorlunda än en liten båt, visst är dock erfarenhet från små båtar relevant och kostnaderna kan vara lägre, men om målet är att kunna sova över hela familjen så är väl en styrpulpetsbåt eller daycruiser ett bra sätt att garantera att det inte blir något. En liten lätt styrpulpetsbåt väger väl 500-1000kilo från tom till fulltankad med 6 personer + packning i och påverkas ju t.ex en hel del av vind och kan vara svår att styra precist, men den väger ju så lite så där kan man ju "bonka" in i bryggan utan att så mycket händer, eller varför inte stoppa en fot eller en arm emellan båt och brygga och bromsa / hålla fast den. Hamnar man fel kan man enkelt ta tag i en lina och dra båten rätt, även när det blåser storm. Så visst är det bra att man kan råka göra fel sådär utan att ha sönder saker, men det är inte alls samma sak som exemplet Fjord 24 som TS själv nämnde. Fjord 24 Attache https://www.blocket.se/goteborg/Fjord_24_med_Volvo_Penta_Diesel_86438574.htm?ca=12&w=3 verkar väga 2300kg, fulltankad och full-lastad så är det väl närmare 3000kg vilket jag tycker börjar kännas som en ganska bra vikt om man ska kunna ligga still i en hamn utan att kastas runt allt för mycket, upp till nånstans runt 5 ton så kan fortfarande enkelt stoppa båten om den kommer farandes i 0.5-1 knop, det blir lite märken om man åker in i bryggan i 0.5 knop men antagligen ingenting allvarligt.. Exemplaret ovan verkar redan ha lite skavanker så det är väl inte hela världen om det blir någon repa till heller.. (Men om det nu är sprickor så är det ju typiskt dåligt, där måste man bedömma om det bara är i gelcoaten eller om det är något större.) Utrymmesmässigt så verkar den faktiskt rätt bra disponerad enligt de (få) bilder jag hittat på inredningen, så förutsatt att barnen inte är för stora / ni kan bädda ner alla fyra barn i samma säng inuti båten så kan ni ju själva sova under kapellet, eller tvärtom då.. Men ni måste nog åka och kolla själva och prova / mäta för att se om det passar just er. Det blir ju inte jätterymligt, men det kan vara fullt tillräckligt ändå. Det jag personligen tycker känns problematiskt är bränsleförbrukningen och sovarrangemaget, men det beror ju på hur man ska använda båten. Är tanken någon kort helgtur med eventuell övernattning så är det nog inga problem alls. Är det som vi gör med långa turer varje sommar, närmare 1000M / sjömil årligen över 8 veckor så börjar en båt som drar 1.25L/M kosta en hel del pengar då det går åt 1250L diesel á cirka 18.5kr per liter = 23 000kr diesel (+ motorns kostnad, men det tar ju bara 40 timmar motorgång att köra upp denna mängd diesel vid 1.25L/M och 24knop), det kan även börja knaka i relationsfogarna om det är för trångt ombord. Som en anekdot så drar vår albin 25 knappt 0.3L/M och kostar då 5550kr diesel för en sådan sommar, eller cirka 33kr per timme i diesel, lägger man till motorns slitage o.s.v så går den ju ganska många timmar och man hamnar man väl på cirka 70kr per timme totalt sett i motorslitage o.s.v, vi måste ju serva den (motor + olja + filter + bränslefilter + drivrem) minst en gång per år också, och gå igenon spridare var 1000e timme vilket blir vart 5e år o.s.v.. Vi tycker att den är lagom för 2. Dock är ju disponeringen av utrymmet ganska dålig för två på en Albin 25a, det hade säkert gått ungefär lika bra om man var 2 vuxna + 2 barn, men när akterkojerna används till att sova så är ju frågan vart man sätter verktyg, dammsugare, grillar o.s.v.. Jag tror det blir svårt att få tag i så mycket mer boutrymme för cirka dessa pengar om det ska vara något som planar, men går man över till deplacementbåtar och kan sträcka ekonomin till lite drygt 100 00kr så finns det ju en del annat, t.ex caravelle 33 som jag själv snubblat över flera gånger: https://www.blocket.se/stockholm/Caravelle_33_fot_86293606.htm?ca=12&w=3 cirka 4 ton, lite mer kojplatser, antagligen större kök, större toa o.s.v, men då är man ju fast i cirka 6-7 knop. Glöm inte att båtens pris bara är en del av det hela, dieseln kostar ju, något kommer säkert gå sönder som du måste fixa. Du kommer säkert (likt oss) vilja fixa lite grejor, t.ex bytte vi ut toa + tank, där toastol kostade cirka 1700kr, ny rostfri tank 1700kr -> "Det var ju inte så dyrt", sen bytte vi och fick köpa diffusionstät slang + nya genomföringar för 1500kr-2000kr + rostfria slangklämmor, t-rör, kulventiler o.s.v för totalt 1000kr. (slangklämmorna var väl den enda egentligen oväntat höga utgiften, fick en chock när jag insåg att vi lagt närmare 2000kr totalt på rostfria slangklämmor efter att ha gått igenom de flesta slangarna / genomföringarna ombord..). I andra änden av spektrumet med större motor och deplacementgående segelbåtar där man kan få tre, kanske fyra spearata hytter (t.ex bavaria 40 - segelbåt, Princess 42 - motorbåt, stålbåtar i 35-40fots klassen o.s.v), så påverkas man såklart också av vinden, men det är en helt annan tröghet det handlar om då båtarna börjar väga 10-15 ton olastade och 13-18ton fullastade. Man måste köra in till bryggan med motorerna och stanna med motorkraft, en person orkar inte på en halvmeters sträcka stanna en sådan båt från 0.5-1 knop utan "lilla nätta jag" som väger 110kg följer snällt med föräldrarnas 10-12ton tunga Bavaria 39 om den vill kommer med en knops hastighet. Manövrerar man fel där så riskerar man att fullkomligt krossa bryggor och liknande om man råkar ha lite för hög hastighet. Stoppar man en fot eller arm mellan båten och bryggan så är det ungefär lika smart som att sticka ut armen eller benet igenom tågfönstret, det kan enkelt krossas eller i värsta fall klippas av.. Samtidigt så kan man med en sådan båt lägga sig längs med en kaj och båten står typ kvar där i vart fall i 10-20 sekunder innan den börjat driva någonstans, Angöringen blir rent naturligt lite annorlunda då det är mycket större massa, man tvingas till att inte längre "fuska" och försöka flytta båten med muskelkraft utan man kanske lägger sig längs med kajen och skickar iland någon med en aktertamp och gör fast aktern lite snabbt, sedan slänger man i växeln igen och låter båten motorn trycka in fören så att båten hålls fast längs kajen medans man i lugn och ro kan gå fram i fören och förtöja båten, för nu står den ju stilla.. Detta funkar väl i teorin på en liten styrpulpetare också, men det är en helt annan grej.

Växelföraren glider ju i konan, något där som är slutkört? (i backslaget då) Kört på något och fått en hård smäll i axel tidigare -> krökt axel som käkat upp cutless-lager så mycket att det nu slår? Kanske bara är ett väldigt slut cutless-lager? Det jävliga är väl att även om du delar axel från backslag så kommer du kanske inte hitta felet eftersom lasten då försvinner.. Men det kan vara värt att prova att köra utan propeller, finns ljudet kvar då så.. Jag har också ett missljud, utan propelleraxel ikopplad låter det ingenting, på land låter det ingenting, med axeln ikopplad och båten i vattnet hörs det.. För min del så lämnade jag in spridarna på renovering och dom var dåliga.. En spridare (den som sitter längst fram / högst upp / 1a cylindern) fylls därefter med luft när bränsletanken är halvtom (eller lägre) om den får stå några minuter, så nu funderar jag på om spridaren fortfarande är dålig eller högtryckspumpen är slut.. Om den konstant misständer på första cylindern (1 av 4) så blir det ju kraftiga förändringar i varvtalet / vridmomentet igenom backslaget vilket nog kan orsaka klattret vi lider av.. Det jag menar är att det kan vara misständning som orsakar ljudet också.