FelixContentus

Du kan ju tex kolla hur jag monterade axelrem på Skärelejan. Senaste inlägget. Hejs

Installation av drivlina. Här kommer manualen på hur jag gjorde installationen av drivlinan. Jag nämnde förut att jag tänkte använda det i sammanhanget oortodoxa verktyget Hålsåg. Så här gjorde jag, först sågade jag ut 2 st pluggar med hålsågar som hade något större innerdiameter än gamla axeln. Jag slipade till båda så de passade exakt med hjälp av en vanlig borrmaskin och en borr som jag trädde pluggarna på (har man ett 8mm hål så kan man pressa in en 10mm borr i det). In med pluggarna i hålet och börja såga. Lugnt och fint så att ingen överhättning sker Här ser man den inre pluggen som har mindre diameter. Här är själva sågen och borrmaskinen. Sågning klar och resterna ur. Med tanke på att jag inte var helt säker på hur rakt det skulle bli med så simpla hjälpmedel så måste jag tillstå att det knappas blivit bättre på något annat vis. Det funkade! Om någon annan får för sig att göra likadant så ska jag också nämna att jag först körde med original borr på ca 6mm i hålsågen av Boch typ med snabbfäste för byte av såg. När jag borrade ur för röret så bytta jag till en 10mm borr son var betydligt längre och styvare för att få bra guidning när jag borrade. Röret provmonterades. Passade exakt! Innan limningen så slipade jag ordentligt både axelrör och skrovet. Även det gamla röret för fett sågade jag bort. Självklart hela borrytan också. Som lim använde jag NM Epoxi 275A. Eftersom den är så lågviskös så kan den inte användas direkt. den kommer helt enkelt rinna av innan den härdat. Jag har medvetet borrat hålet så mycket större att jag kan fylla hela utrymmet med lim. Jag blandade Epoxin med en ganska liten mängd förtockare (tix) bara så den inte rann hejdlöst. Sedan tillsatte jag glasfiber klipp. Så pass mycket att gick att bygga lite men betydligt mindre än vanligt glasfiberspackel. resultatet bir ett glasfiberförstärkt lim som fortfarande har bra vätningsförmåga. Jag penslade hela borrytan med ett ganska tunt varv. Sköt in axeln så försiktigt som möjligt tills det var ca 30cm kvar. då penslade jag axelröret med rejält mycket Epoxi och sköt in den till önskat läge med en roterande rörelse. Samtidig pressade jag hela tiden in lim med händerna (Självklart handskar på). När jag kollade på insidan så ser det ut som om det trängt in ett ganska rejält överskott så jag antar att det är tämligen välfyllt med Epoxi. Den här blandningen går inte att bygga så mycket med så det är inte färdigt än. Men mitt i prick blev det. Ett litet besök hos Capella och axel med koppling och propp kunde provmonteras. Jag måste nog kapa axeln en liten bit. Nu ska bara allt färdigställas . Fler uppdateringar kommer när tid finns och delmål är avklarade.

Stämmer, bilderna togs under bygget och inte efter att de var klara. Fast redan som de ser ut på bilden så klarar de lätt över 100 kg styck. Det är verkligen skillnad mellan vanlig polyester/glasfiber och epoxi/vev.

Nu har det hänt lite mer i stugan. Jag har sett att en del frågor i andra trådar berör val av material och hur man ska göra. För egen del när det gäller motorfästena så blev det en salig blandning. Jag använde polyester och 3 varv 160 gr väv till själva grunden som gjordes på jiggen. Dessa fäste jag sedan på några få punkter med hjälp av jiggen som avbildade motorns infästningar. Jag använde smältlim. Jag hade innan slipat alla ytor med 40 papper och oscillerande maskin. En del hävdar att man ska tvätta med lösningsmedel innan men jag delar inte den uppfattningen utan föredrar att dammsuga eller blåsa rent med tryckluft. För att slippa lämna en hel avhandling i ämnet så är den korta förklaringen att risken för att lösningsmedel suger in i den gamla plasten och innestängs med släpp som följd större än att att ev. kvarvarande dam orsakar släpp. Se till att alla ytor är rena från fett innan man börjar slipa i stället för efteråt är metoden som gäller. För att limma dit fästena använde jag Epoxi med fyllmedel för att de inte skulle rinna iväg. När det torkat tog jag bort smältlimmet och slipade alla ytor innan jag började laminera och limma med väv och laminerings epoxi. Jag har valt att använda Epoxi för att fästa och bygga upp motorfästena av flera anledningar. 1. Jag blev tvungen att bygga tunt eftersom det inte finns mycket plats kvar vid de bakre skruvarna för att få plats med bricka och mutter. Epoxi ger ungefär dubbel styrka jämfört med Polyester. 2. Epoxi har bättre vidhäftning än Polyester, och underlaget i min gamla båt är inte helt idealiskt. 3. Epoxi har lång brukstid. Jag slipper tokstressa för att få allt på plats. 4. Epoxi har lägre krympning än Polyester och lämpar sig bättre om man som i detta fall bygger utan en form eller kärna. Risken att det slår sig blir lägre. (Inget jag vet men enligt expertisen så är det så). 5. Det viktigaste av allt, Epoxi är lukt och lösningsmedelsfritt. Eftersom jag står med båten i en lokal där även kontor finns så kan jag inte använda starka lösningsmedel annat en på fredag och lördagar. Jag har klippt och skurit remsor av 160gr väv och blandat en liten mängd epoxi åt gången. Innan så har jag slipat hela ytan som ska plastas och även jämnat till alla kanter. För att lyfta i motorn använde jag en staplare. Eftersom den inte är av bakviktstyp så tog jag bort ena hjulet på trailern och använde en pall-bock som extra stöd, jag blev tvingad a förlänga gafflarna lite för att nå in till mitten av båten. Inte helt regementsenligt men det fungerade. Voila! Motorn passade perfekt.

Det är väl inte helt omöjligt att det kan gå att få tag i något liknande. Det kan vara värt att skicka en fråga till några som är verkliga experter. Testa med exempelvis dessa. http://www.nordiskaluprofil.se/aluminiumprofiler.html

Hmm! Kan du inte ta bort flänsen? Det ser ut som du ändå hade behövt spackla upp för att få en rak anläggningsyta mot den nya listen.

Hej. Jag tycker inte det där ser så farligt ut. Börja med att slipa bort all färg så du ser hur stor skadan är. Räkna med att du behöver minst 5cm oskadad ren glasfiber runt skadan. Det blir enklare att slipa ordentligt först än att fippla med det i efterhand. Jag fick en gammal Askeladd segelkombi i Somras som jag fixade till. Jag försöker göra en liten guide med lite bilder så det blir lätt att hänga med. Tyvärr har jag inte dokumenterat allt men jag förklarar så gått det går. Båten är ganska risig efter att legat 10 år orörd! Här ser man tydligt hål mm. Sedan slipade jag hårt med grovt papper. Så hårt att fiber glasfibret syntes men inte mer. Därefter använde jag Emulsionsbunden Glasfiber och Polyester som jag klippte i lagom stora bitar. Man kan även riva för att få jämnare kanter men med en bra slipmaskin så spelar det ingen större roll. När detta var klart så gick jag på insidan Eftersom jag nu hade en formriktig tät och stark utsida så kunde jag slipa hårdare där och det var här som själva reparationen egentligen blev till. Tyvärr inga bilder, men så här såg det ut när det började bli klart. Den här båten har väldigt tunt glasfiber och därför gick det inte att slipa bort Gelcoaten helt från utsidan. Det bör du göra för att få en riktigt stark reparation om det är möjligt. Annars funkar denna metod bra också men det kräver lite mer slipjobb för att få en bra slut-finish. Hela arbetet var klart på 1 vecka, det hade nog inte varit möjligt om jag använt Epoxy/ väv. Detta är en stor fördel med polyester/ Emulsionsbunden glasfiber tycker jag. Spackel använder jag inte, Det fungerar utmärkt med Gelcoat. Jag använder det som sprutspackel fast jag rolllar/penslar i stället, givetvis med vax. I regel så blir det så bra när man mättar väven med Polyester och sedan slipar ordentligt att det inte behövs spacklas. Jag får lite taskiga vibbar när man nämner spackel under vattenlinjen. Spackel är i min värd samma sak som bindemedel med massa talk eller liknande. Jag vill ha så rena material som möjligt för att undvika osmosproblem. Lycka till!

Den där ser ju riktigt Amerikansk ut. Borde passa som en smäck i Silverlinen fast den ser som sagt lite kall ut. Handskar på!

Jag delar Ziggemannens uppfattning om ratt. Jag frångår original trä med pinnar till förmån för rosfri med gummi. Funktion går alltid före form, en bra funktion har alltid rätt form och är därför också fin .

Sådärja! Nu börjar axeln bli bra så man kan börja arbeta på riktigt. Det är lite bökigt att hålla på med många saker samtidigt men det är ända sättet att få ihop allt på när man inte har några exakta ritningar att arbeta med. Jag vill ha i motorn så jag kan dra alla slangar rör el mm, samt passa in axel och rör. Jag började med att göra en jigg i trä med relativt exakt mått av den nya motorn. Sedan skruvade jag helt enkelt fast den på den gamla axeln och kunde därmed börja måtta in hur det nya fästet skulle se ut. Min ursprungliga tanke var att använda cellplast plattjärn och glasfiber för att göra nya motorbalkar. Naturligtvis fick jag tänka om. Jag byggde i stället en form i MDF som jag gjöt 4 st fästen i tunn glasfiber. Jag var inte helt säker på om det skulle fungera med släppmedlet men det visade sig fungera utmärkt. Det var hur lätt som helst att ta bort compositet från formen. Jag vaxade formen 2 ggr med 12 timmars torktid innan jag gjorde första gjutning. Sedan Limmade jag dit all fästen med hjälp av motorjiggen. Eftersom det gick så bra att gjuta i MDF formen beslöt jag att göra en form i MDF till den nya styrpulpeten i stället för att göra en plugg och form på traditionellt vis. Jag har redan införskafft hydraulstyrning och regalage så jag kunde få till samtliga mått. För att säkerställa att allt blir om inte perfekt så åtminstone OK så har jag byggt en dummy av förarplatsen i wellpapp. Utseendet är inte en ren chansning, jag hade innan tagit en massa bilder som jag laddat ner i paint så jag hade en ganska klar uppfattning om exakt hur den skulle behöva se ut för att fungera. Wellpappmallen har sedan byggts in i MDF. Waf! När jag kollar på förhandsgranskning så ser det helkonstigt ut. Bilden av motorfästet ligger sist i inlägget men i scriptet ligger den rätt. Eftersom det inte går att redigera efter postning så hoppas jag det blir rätt ändå.

Det finns en liten grej som jag tycker inte tas med. Jag har sett en undersökning som jag tyvärr inte tyckte var särskilt bra i ämnet. Det är hur mycket som rivs upp och i vilken storlek är det. Som det är nu ska alla dubb förbjudas PUNKT. Då frågar jag Broddarnas och cyklarnas också? Det borde vara så att ju långsammare ett däck roterar ju mindre centrifugalkraft bildas och således även en mindre kinetisk kraft av dubben mot asfalt. Sedan borde det vara så att ju kallare det är ju hårdare och sprödare blir asfalten och vise versa. Även den totala anläggningsytan och hur hårt gummi däcket har kommer påverka hur djupt och hårt dubben träffar asfalten. Ett bra sätt att minska partiklar borde vara att helt enkelt sänka hastigheten. Det där testet jag pratat om tror jag används som fakta på hur mycket mer partiklar ett dubbdäck ger. Det gjordes på en rulle av asfalt. Jag tycker också det känns jättekonstigt att det är en debatt angående detta som dessutom pågått så många år. Det påminner väldigt mycket om det där med att chips var dödsfarligt och innehöll Akrylamid. Det är också så att particklarna i tunnelbanan är betydligt fler och betydligt skadligare. Det är väl också troligare att folk som regel befinner sig längre tid i tunnelbanan än de står ute i kylan och väntar. De borde dö som flugor om det var så otroligt farligt. Jag tror det kan vara så här (men jag spekulerar). Man har sett att det är skadligt för barns luftvägar att växa upp nära högt trafikerade vägar (undersökning i Kalifornien = inga dubbdäck) I Stockholm mättes det upp för höga halter av partiklar enligt EU krav. Man var tvungen att vidta åtgärder. Någon fick en idé (ganska logiskt) kan det vara så att dubbdäcken är den stora boven. Det var på vintern halterna var högst. Fram med forskning som kom fram till att dubbdäck orsakar mer partiklar än dubbfritt. Här tror jag man missade ganska kraftigt och inte jämförde mot något annat (bromsar mm). Tjohej och dubbdäcksförbud på Hornsgatan. Tyvärr så sjönk inte halterna som väntat. Troligen för att den totala mängden partiklar från själva vägbanan inte är så hög. Halterna är fortfarande oacceptabelt höga och man tvingas ta till nya åtgärder. När man sedan tillsätter åtgärden städning och sopar upp och binder allt damm man kan så sjunker partikelmängden långt under kravet omedelbart. Yes lösningen är klar och städar man bort dammet så är faran över. Fast debatten återstår även fast det inte hjälper ett smack. Utan städning så åker värdena upp i taket oavsett vilka däck folk kör på. Om det vore så att det faktiskt var så att det var så farligt som det i bland målas upp så är jag ganska säker på att det varit totalförbud för dubb för länge sedan i hela Stockholm. Det är ju ingen större kostnad att hänga upp några skyltar (typ 5) på samtliga infarter. Stockholmare har aldrig tidigare brytt sig om de som bor i kranskommunerna så det finns ingen politisk anledning till att de inte gjort det.

För dumt för att kommentera! Troll?

Nu är det väl inte så att dubbdäcken räddade dig hoppas jag.Som förare anpassar du ju farten efter utrustning och väglag och då hade du haft ett dasspappers marginal även uta dubb, eller hur? Jag tyckte att debatten lutatade åt att dubbdäck ska ge större marginaler och bätre säkerhet än odubbade vinterdäck, men det verkar vara så att hastigheten istället ökas så att marginalen ändå blir minimal. Då är ju hela vitsen med dubbdäcken borta för de som tycker att dubbdäck är bättre och säkrare. Mackey Jag tycker det är lite märkligt att debatten alltid drar åt det hållet att man per automatik kör fortare med dubbdäck. Framför allt då det alltid verkar vara de som kör dubbfritt som hävdar det. Ändå märkligare blir det då samma grupp hävdar att dubbfritt ger bättre grepp än Dubbdäck. Det låter som svammel i mina öron. Särskilt som den ända undersökningen som verkar excitera visar att de som kör Dubbfritt kör fortare än de med. Det blir ändå märkligare när man tar hänsyn till hur det faktiskt ser ut på vägarna. Hur ska man kunna köra fortare än alla andra när det är kö? Du är bra som snappar upp detljerna Mackey. Jag tillhör tyvärr också det klientel som enligt undersökningarna kör fortare på dubbfritt (bilburet resande) +4000mil/år. Det är väl kanske det som gör mig klarsynt nog att inse att jag inte alltid kan anpassa hastigheten till väglaget eller så är det så att jag ser till att utrustningen är anpassad i stället:). Skämt åsido. Jag anser att det där med att anpassa hastigheten är lite larvigt. Man kan alltid påstå att OM man kört långsammare så hade det inte hänt, eller OM du inte varit där så hade det inte hänt. Om man startar i Malmö och ska till Storuman via Ludvika på påsklov. Exakt när blir det halt? Det kan vara en fläck underkylt regn på 50 meter vid Söderbärke som är osynlig trots att Tussilagon står på sidan av vägen och termometern visar 3+ som det gjort sedan Jönköping. Förespråkarna som tjafsar om att anpassa hastigheten kanske går framför bilen och känner efter, eller så ska man köra på dubbdäck eftersom det fungerar på is. Nej den diskussionen hör inte hemma i debatten utan bör förpassas till avdelningen Ludd för Luddluvor. Det kommer alltid gå att hävda att man kört för fort när en olycka händer. Jag hade hoppats slippa förklara vad som hände eftersom det inte var något speciellt märkvärdigt. I mitt fall denna gång så hade jag krockat om jag haft Dubbfritt och nej jag hade inte kört långsammare eller fortare. Jag hade inte varit vållande och ingen hade troligtvis blivit skadad. Det var en vanlig kö-incident som orsakades av att en lastbil i inner fil troligen brustit i uppmärksamhet och kastade sig ut framför mig precis när jag skulle började passera. Troligen (fast nu spekulerar jag) beroende på att det skett en ganska omfattande olycka (ishalka) på avfarten med fullt med vrak och utryckningsfordon, tittkö med andra ord. Detta skedde i södergående riktning i höjd med IKEA avfarten Skärholmen och det vara tät trafik. Hastigheten var ungefär 70 i vänstra körfältet av 4 där jag låg och kanske 60-65 i fältet bredvid. Nej jag kör inte som en idiot vilket gör att det fans utrymme bakom framförvarande bil nog för lastbilen, och Nej det var inget vanligt filbyte han tappade nästan kontrollen och körde inte helt över i vänster filen men återgick omedelbart till ursprungliga filen.

Då är vi väl överens då! Det finns ingen rapport som stöder det ena eller andra, Alla är dåliga. Summa, välj det du tycker bäst om och som passar dig. PS. Mina dubbisar räddade mig från en kökrock för ett par veckor sedan. Marginalen var ett dasspapper och utan dubb så hade det garanterat smällt.

Det tänker jag inte argumentera mot men om du kört på RME som sänker utsläppen av Co med upp till 80%. Det är ju trots allt det som är en katalysators största uppgift. En sak jag inte riktigt förstår är det här hämtat från claen carbonenergi. Q. Why are NOx gases produced in vehicle engines? A. Air is a mixture of nitrogen and oxygen. When the fuel in an engine ignites, there are areas where the temperature is hot enough (above about 1500°C/ 2700°F) to oxidise some nitrogen to NOx gases. Q. Why do diesel engines produce more NOx than petrol engines? A. Diesel engines operate at a higher temperature and pressure than petrol engines. These conditions favour the production of NOx gases. The quantity depends on the volume and duration of the hottest part of the flame. Ju varmare ju mer Nox? Då borde kallstarta vara minst farlig då?

Det är just den här rapporten som visar att så inte riktigt är fallet. En motstridig faktor är att Sveavägen och Hornsgatans kurvor är relativt lika. Detta trotts att Hornsgatan sänkt antal dubbade bilar från 60 till 25 % medans Sveavägen bara har sänkts från 70 till 55%. Det stora droppet kom efter 2014 trotts att det var från 2010 till 2011 dubbdäcksminskning skedde stort på Hornsgatan. Lite märkligt att dra slutsatsen att det var dubbdäcken som orsakade föroreningarna när det tog flera år att komma ner på lika låga nivåer som Sveavägen. Om det är så att det är dubbdäcken som är orsaken till partiklarna så hade jag väntat mig att Hornsgatans kurva skulle gå spik rakt ner i botten när dubben förbjöds och sedan stanna där. Så är icke fallet. Det ser snarare ut som att minskningarna mest kommer pga att färre kört bil eftersom det varit avstängt och fullt med vägarbeten samt att den totala satsningen med renare nyare bilar och den minskningen som sker 2013-2014 kan väl anses bero på satsningen på städning och dammbindning. Bortser vi från den analys jag gjorde så kommer nästa fråga. Med hur många år ökade livslängden hos de boende på Hornsgatan jämfört med Sveavägen? Utan detta så saknas liksom möjligheten att fortsätta analysera!

Jag är (som vanligt) skeptisk när politiker börjar gapa om att förbjuda så när diskussionen kom upp vid fikarasten så kände jag att jag var tvungen att göra en egen liten studie på hur farligt det är. Men först vill jag rekommendera att ni ser filmen Fuel! Den handlar om hur man dödade biobränslet totalt i USA samt hur man kan tillverka bränsle av bakterier. Norrmännen har som bekant ganska mycket info så mycket av vad jag hittade var på Norska. Att ren Diesel inte är särskilt bra är väl knappast värt att nämna men jag ville få klarhet i hur det är med rme eller biodiesel vs bensin. Norrmännen har mätt fram ett co2 värde runt 125 gr för året 2013 på bensin och 135 gr för diesel, Hur mycket tilltro men ska ha till detta tar jag inget ansvar men det är garanterat en vridning mot diesel och inte tvärt om. Sedan har vi denna, https://www.theaa.com/driving-advice/fuels-environment/euro-emissions-standards som även tar upp Nox värdet vilket är det farliga för oss människor. Jag är lite förvånad att värdena är så lika, egentligen så är skillnaden marginell. jag har läst att Bensin kan komma ner strax under 0,05 men Rme bara ner till 0,06. Däremot kommer det riktigt intressanta när man tankar Rme i stället. Då sjunker Co2 utsläppen med mellan 60 och 80 % jämfört med diesel men Nox värdet ligger kvar. Det skulle innebära att om Norrmännens rapport stämmer så skulle Co2 utsläppet minska till max 54gr/km eller ner till 27gr/km. Då ska man ha klart för sig att i dag så släpper en Dieselbil ut lika mycket som vad en Bensinare gjorde 2013. Jag tycker det verkar som att Dieselmotorn körd på biobränsle är mindre skadligt för miljön och räknar vi sedan med att producera Rme med bakterie odling så känns det som en klar vinnare. Själv hävdar jag att cykeln är miljövänligaste fordonet.

Och du menar att rapporten om de farliga particklarna är det???

Hoppsan jag trodde du förstod vad du läste. Det står att detta med fortkörning och onykterhet var en annan del av rapporten. Då ska man inte blanda in detta som jämförelse. I rapporten har INTE berusning, självmord eller sömn tagits med heller. Annars skulle man kunnat göra analysen att de som väljer att köra med dubbfritt är mer benägna att vara vårdslösa. Eller att Dubbdäck skramlar så mycket att man undviker högre farter. Eller att det är mest gamla som kör dubb och jetsetarna kör dubbfritt. Som du ser kan man vrida och vända hej vilt i en rapport om man inte har tillräckligt med fakta. Det är otroligt lätt att göra en felaktig analys eller medvetet vinkla åt något håll om man vill. Det är fullt möjligt att det fins en mycket noggrann rapport angående hur mycket partiklarna från dubbdäcken påverkar vår stadsmiljö och hur mycket stadsbornas hälsa påverkas och jag skulle genast acceptera detta om så var fallet. Problemet är att jag aldrig sett något som är i närheten av det som krävs för att kunna göra en analys.

Som svar till Mackey också. http://teknikensvarld.se/dubbdack-leder-till-farre-olyckor-och-omkomna-178237/. Närmare fakta än så här kan man nog inte komma med statistik. Det är klart att man kanske inte ska tro på vad de har kommit fram till heller men då undrar jag var trovärdigheten om dubbens skadlighet för miljön ligger? Om jag nu ska vara kritisk på riktigt så kan jag ifrågasätta Taxi Stockholms påstående betydligt hårdare. Där pratar vi om skillnaden mellan olika år också. Alla som bor där kan intyga att ena året är det i princip höst hela vintern medan andra året iskallt. Eftersom jag faktiskt vet lite mer än jag säger så nöjer jag mig med att inte skriva mer om dem. Men glöm inte att jag inte är kritisk mot de som väljer Dubbfritt. För mig är frågan ungefär lika allvarlig som den gamla fejden om Saab eller Volvo var bäst. Jag brydde mig aldrig men satt bättre i Volvo. Själv har jag provat båda i omgångar och jag gillar inte riktigt beteendet hos dubbfria däck. Jag har en brant backe till parkeringen och den går inte att ta sig upp och ner för med annat än dubbdäck när det är isigt så odubbat är inte aktuellt för min del, och jo jag har testat med odubbat och det har inte slutat väl så det där med att de är lika bra efter 1000 mil är ren skitsnack. Gumman har en Jeepn Wrangler som det satt 1000 mil gamla dubbria på och den kom inte upp trots diffspärrar, men det gjorde jag med en vanlig Volvo v70 som hade 2 år gamla dubbdäck som rullat 6000 mil.

Hoppsan! Missade totalt att du svarat på detta. Att dubbdäck inte gör mer nytta än odubbat stämmer inte med den forskning jag läst och inte med det jag själv upplevt. Det beror nog på vem som har testat och hur. Fakta kvarstår. Man vet inte exact men man beräknar att X antal (200) personer dör en för tidig död pga av particklar och andra föroreningar (och jag poängterar i storstäder). Av dessa kan det vara några% som beror på eller delvis påverkats av just dubbdäck. Med andra ord så var det kanske 10 st som dog redan vid 80 års ålder i stället för 85 Typ. Ingen vet säker men man beräknar. Under samma tid Dog 9st personer, även barn, vilket inte skulle skett med dubbdäck enligt utredningarna som skett efter olyckorna. Vad mörkertalet för alla som får bestående men mm och sedan dör förtid av detta har jag aldrig hört att någon brytt sig om att forska på och har inte med vad jag menar att göra heller. Det jag menar är att media har blåst upp något för att man tror det kan vara farligt och att eventuellt folk dör i förtid trots att det fins fakta som visar att det dör minst lika många helt i onödan. Om vi vänder på kakan och säger så här. Vi förbjuder dubbdäck helt 2017. Vi vet då att Trafikdöda kommer öka med minst 30 st personer + att väldigt många fler blir invalidiserade. Däremot tror vi att kanske Stockholmare och Göteborgare kanske blir lite friskare eftersom föroreningarna minskar med ?? %. Ja hur många % mindre tror ni det blir av farliga partiklar bara för att ingen kör med dubb i innerstäderna. Låter det som ett bra förslag?

Hej! Jag tvivlar starkt på att Penta eller någon annan använder pulverlack som primer. Möjligen kan de använda Pulver som toppfärg men då är det snarare för att det är billigare, inte bättre. Jag skulle tro att de använder någon form av ED dopp för att få ett jämt färgskydd över allt gods. Det är där som själva Korrosionskyddet och vidhäftningen ligger. Toppfärgen är sedan mer som ett slitskydd. Troligen har man även skyddat Aluminiumet med någon typ av eloxering också, annars skulle risken för galvanisk korrosion var uppenbart stor. Kontentan blir att man ska vara så försiktig som möjligt när man slipar i färgen så man inte går igenom toppfärgen. Går man igenom till godset, typ pga grundkänning. Då skulle jag föreslå att bättra detta område med en riktig lågmolekylär Epoxi och se till att ytan blir helt förseglad. På en begränsad yta räcker det att slipa med slipduk för hand. Räkna med att det krävs minst 250µm torr färgfilm för att det ska vara tätt = flera varv krävs. Sedan kan man spraya rubbet för att få det snyggare om man vill. Vanliga primers fungerar dåligt under vatten. De innehåller salter och det orsakar med tiden Osmos, ser ut som blåsor och luktar ruttet när de går sönder. Ren Epoxi är bättre, tyvärr så är vidhäftningen inte på topp på slät aluminium så vid större friytor bör man blästra så färgen får något att bita i. //Magnus

Jag håller med om att forumet är ovanligt trögrott. Jag har löst problemet med att starta en ny tråd om jag inte hitter det jag söker på först försöket. Det blir i varje fall lite mer fart på forumet även om det kan bli tjatigt med liknande frågor. Jag tycker ändå det är bättre med lite fart med nya frågor och svar än ett kartotek som är stendött. Håller med om att det kan vara enerverande att det inte går att justera ett postat inlägg. Det är trist när man upptäcker att man snavat på tangenterna i efterhand. Gudskelov verkar alla ha överseende med det på det här stället så det gör inte så mycket. Jag har en känsla av att det beror på att scriptet (eller vad det nu heter) som hemsidan är skapad i är tämligen gammalt och inte riktigt kan hantera funktionerna.

Kort svar! Nej! Bra så?

Det har blivit en ändring i planen "igen". Efter ett besök på Sea sea segeltorp och lite konsultande på forumet så skippar jag mekanisk styrning och satsar på hydraul i stället. När jag ändå var på plats så införskaffades septitank och förarstol + lite annat kul.Jag hade egentligen inte tänkt montera septitank men så hittade jag ett bra ställe där den lätt får plats under durken. Jag måste dock göra en ny lucka för åtkomligheten Här är en bild på var luckan skall vara! Jag tänkte jag skulle kolla så inga balkar eller dyligt var i vägen innan jag kapade så jag stack in armen och kände efter, Hoppsan de kändes som om det redan funnits en lucka här. Bra med mobilkamra som man kan sticka in och fota med. Det ser ut som om en gammal lucka blivit pluggad eller någon form av hål som använts under byggandet. Detta ställer till det eftersom jag inte vill ha en lucka som har de måtten. Jag Tänker använda en sänksåg med metall/ trä slipad specialklinga och bara såga rätt i genom där jag vill ha luckan.