anuba

Jag försöker bara komma med några andra infallsvinklar som skulle kunna vara till fördel för trådskaparen. Jag menar om säljaren vägrar att betala tvingas köparen gå till ARN. ARN är rätt tandlösa och skapa problem för mäklare och köpare. Fråga jurist är inte heller en dålig ide. Det jag menar med hobbytolking är att lagar och avtal gäller bara om de prövas i någon rätt. Inte om de kommenteras på ett forum. Att använda en jurist är ett expertråd för att bedöma om vilka chanser man har att vinna i rätten. Om ingen orkar gå till rätten slipper man att betala. Men om avtal är så hårt skrivna att kravställaren kan gå till direkt kronofogden så det en annan situation. Om kostnaden är låg av ett negativt utfall av att kunden går till ARN så varför inte testa? Det flyttar pressen till mäklaren och kunden. Men om vägran att betala kunden leder till att mäklarna hävdar avtalet till säljaren i domstol finns det dock större risker. Framförallt om mäklaren har en försäkring som täcker delar av rättegångskostnaderna.

@Bamse8 Varför hobbytolka lagen i den tråden när du kan låta ARN pröva ärendet? Vad jag förstår har du inte testat hur långt kunden är beredd att gå. Första steget blir inte så dyrt och skulle du förlora blir det mäklaren som blir uthängd av ARN. Om den nya båtägaran tar det steget kommer han troligen inte fixa felet och äga en båt han inte kan använda. I bästa fall står ARN på din sida. Om du sedan inte följer ARN kan kunden gå till domstol. Då kan någon av er riskera domstolskostnader. Kanske inte så kul men möjligtvis billigare än att betala för att reparera båten. https://www.hallakonsument.se/lagar/konsumentkoplagen/

Det går utmärkt att blande i polyester också. Jag fick det rekommenderat från ett båtvarv i Göteborg. Det har funkat toppen på många lagninger Ursäkta att jag missade frågan lite. Att renovera en gelcoatyta genom att måla på topcoat som om det vore färg är är nog det mest tidsödande man kan göra på en glasfiberyta. Jag var tvungen att göra detta på mitt toatvättställ. Efter att ha bytt ut ett ingjutet tvättställ till ett rostfritt dito, hade fått fel nyans på mitt gelcoatspackel. För att få samma nyans på hela tvättställsbänken började jag måla på hela bänken med först utspädd topcoat och senare helt outspädd. Problemet är att gelcoat sträcker inte när den härdar som vanlig färg gör Det blir en mycket ojämn yta som måste slipas efter varje lager. För mig tog det fyra lager och några veckor innan jag var nöjd. Man behöver en bra polermaskin med alla det slippaper du nämner. Mellan varje lager räcker det dock att slipa med 240-papper. Det var just det jobbet som fick mig att köpa den lilla maskinen i mitt förra inlägg. Alla lacka med gelcoat är något som fungerar bäst på släta ytor och är svårt att lyckas på räfflade ytor. I ditt fall tror jag det räcker att köpa en bra rubbning från 3M, grön hat kanske, och polera upp de släta ytorna, så får du nog fram lystern igen. Det blir bättre resultat med maskin men bra maskiner kostar en del.

@memp Att lägga på topcoat utan att slipa har jag nog aldrig lyckats med men det beror kanske på att jag har försökt för dåligt. 😉 När jag lagar sprickor och hål på båten brukar jag fräsa upp kanterna till sprickan med en Dremel, ner till glasfibern, så att det blir en brantare kant på den gamla topcoaten. Det kan vara svårt att täckning med den nya lagningen om skadan är lite fasad. Man bör också kolla så att det inte har blivit en spricka i glasfibern. Då kan det vara bra att lägga något lager med glasfiber på baksidan. Eventuellt fräsa upp rakt igenom för att bygga allt från början. Men dina skador ser inte så farliga ut. Då jag antar att man alltid behöver slipa lägger jag maskering tejp runt sprickan som skall spacklas för att få lite höjd på lagningen. Då har man lite att slipa på innan man börjar jobba igenom den gamla gelcoaten. Om du vill få lite tjockare konsistens kan du blanda i lite mikroballonger. Det är små glaskulor som fyller ut topcoaten utan att påverka kulören. Du behöver oftast inte våtslipa. Det gör jobbet lite enklare. Då jag tycker det är kul att laga båten köpte jag mig en liten polermaskin för att kunna begränsa ytan man mattar upp.

Det är inte så farligt dyrt med diesel vid vissa sjömackar i Göteborg. Önnered, 24 september,

Just det. Röd ATF-olja! Finns också i servostyrningen.

Det är väl en allmän trend senaste åren att pentryt skall bort från de små daycruiserna. Jag har läst båttester tio år tillbaka där båttestarna är negativa till bekvämligheter. Båtarna skall bara köras fort i hög sjö med kompisarna och ha fina skrov. Gärna utan väderskydd. Jag tror man har siktat in sig på kunder som redan har en sommarstuga i skärgården och skall bara ut och bada. I den här jämförelsen mellan Ryds 650 och Yamarin 67 så nämns inte ens pentryt och att Yamarin har ett men inte Ryds. https://www.batliv.se/reportage/batliv-testar-ryds-650-vi-dc-mot-yamarin-67-dc/ Min bild av båtutvecklingen är att det går trender i vilka funktioner som skall finnas i instegsbåtar. På 70 och 80-talet fick man en familjebåt med mängder av funktioner på 6.5m. Mot slutet at 00-gick båtindustrin dåligt och många tillverkare började ta bort saker som kostade pengar som inombordare, toaletter och pentry, i korta båtar. Några av sista märkena som kämpa var Ryds och Aquador. Mitt tips att titta på lite äldre båtar om du har tänkt att bo i båten. Ryd 23 DC har nog lite mer bekvämligheter.

Jag känner en kille vars pappa har tagit fram ett koncept för att konvertera båtar till eldrift från Tesla-batterier. Har dock ingen personlig erfarenhet av grejorna. Här är hans hemsida, https://lagelab.se/

Som jag skrev tidigare så skaffa en bra BMS till nästa säsong så att du kan mäta upp problemet. Jag bråkade med samma problem under flera år utan att förstå varför aldrig batterierna räckte när jag låg i naturhamn. Jag trodde det var dålig batterikapacitet på grund av dåliga solpaneler och att kylskåpet gick för mycket . Tre nya solpaneler och ett kylskåp senare visade sig att en DCDC-omvandlade kokade batterierna så fort jag körde båten lite längre sträckor. (Förvisso ett litet annat problem än vad du har) Efter att ha stoppat in en Victron BMV-712 kunde jag mäta och se efteråt hur systemet betedde sig. Om man vill reklamera hos batteri- eller laddarförsäljaren är det svårt att komma någonstans utan bevis. Jag hörde från en båttillbehörsaffär i Göteborg att de hade haft en missnöjd kund som klagade på att Victrons batterier dog tidigt. Då hade Victron till slut bjudit på ett nytt batteri om han bytte ut nätladdaren till en från Victron. Han hade inga mer problem efter det. Med det säger jag inte att bara Victron gör bra laddare. Jag hade Cristec-laddare som inte heller koka batterier.

Jag uttryckte mig kanske lite otydligt. Problemet är att när man har gjort en autorutt på paddan så ligger inte rutten fast när man för över den via wifi. Plottern vill genast autorouta om den med en annan algorithm. Som @lillankan är autorouting på Garmins plotter rätt oanvändbar i en trång skärgård. Om Garmin bara hade låtit rutten vara fixerad på samma sätt vid överföringen manuella rutter hade metoden fungerat bättre. Jag får nog skicka ett mail till Garmin så kanske det löser sig. @ChristerN Menar du att du inte har fått det beteendet? Du har säkert rätt att jag kan ha olika inställningar. Personligen tycker jag ändå att manuell routing på paddan som jag sedan för över till plotterna är en bra metod som ger mig bra kontroll av var jag skall framföra båten. Efter några uppgraderingar av sjökortet i plotterna har jag fått in rätt bra info som ser lika bra ut som Skippo. Jag har gjort lite jämförelser med kompisens Skippo-sjökort och har inte sett någon större fördelar bortsett från auto routingen.

Det går lite fortare att lägga en rutt på paddan även med den manuella metoden. Man kan sedan synka upp till två telefoner/paddor mot plottern så att de har samma rutter och waypoint i minnet. Nackdelen är att 922xs bara kan spara 50 rutter. Det fyller man upp på några år. Sedan jag köpte plottern har Garmin ökat på funktionerna på appen med auto routing. Men som jag nämnde är det klurigt att få över rutten utan att plottern sabbar resan.

Detta är ett ständigt dilemma som beror på hur din landströmsladdare fungerar. Om du tror dig ha "kokat" batterierna på grund nätladdaren har den antagligen startat en laddcykel fastän det inte behövts. Vissa smarta laddare bara kan mäta strömmen som förbrukas i hela systemet och kan inte veta om batterier tar emot ström eller inte. Ett bra sätt att ta redan om du har det här problemet är att installera en BMS som kan logga spänning och ström över tiden, som Victron Smartshunt eller BMV-712. Jag hade själv ett liknande problem med Ctek D250SA som körde laddning i flera timmar på 14.5V fastän batteriet inte tog emot någon ström. Detta tyckte Ctek var ok för att batteriet skall "tåla" det. För mig kostade fem fina batterier på fem år. Om du köper rätt laddare eller ställer den rätt så kan du undvika problemet. Victron har många beskrivningar hur man kan förhindra kokning av batterier genom att dynamiskt korta absorbtionstiden eller låta systemet mäta svansströmmen. För att mäta svansström behöver du kunna koppla ihop nätladdaren och någon strömmätare, som en BMS, till laddaren. En annan lösning är att sätta absorbtionspänningen lägre än 14.5V. Det är fler här på forumet som rekommenderar det. Att sätta en timer på laddaren kan göra saker värre. Då kommer den med säkerhet starta en ny laddcykel vare sig det behövs eller ej.

Det var en intressent pitchning av Go:Leif att ta med Norge i utsläppen. Enligt Transportstyrelsen släpper fritidsbåtarna i Sverige ut 177 000 ton CO2, varav bensinmotorer bidrar med 60% (läs snabbgånde båtar). Sveriges totala utsläpp är 44.2 milj ton. Har man tittat på "business caset" här? Är det genomförbart även om tekniken finns? Det kommer kosta mycket pengar att minska en förhållande liten andel av de totala utsläppen.

Det kan låta låta hårt på forumet ibland. Jag har också fått några slängar av sleven när man har gett sig in i något för djupt som någon annan är bra på. Lite som att tjabbas i ett gäng på puben. Du får se det som att det finns en iver och energi att hjälpa dig andra som har liknande problem. Man vill ju inte att någon skall göra samma misstag som man själv har gjort. 🙂

När du har kört autorutt på Garmin, har du då gjort det på Garmins Ipad-app eller direkt i plottern? Jag har upplevt att Garmin på paddan är smartare än plottern. Problemet är att när man sedan föra över rutten till plottern navigeras den om igen och blir korkad.

Du ligger inte långt ifrån verkligheten men dina siffrorna passar bättre för en LiFePo-lösning. Med den här cellen så får man ihop din kalkyl, https://eu.nkon.nl/rechargeable/lifepo4/prismatisch/eve-mb31-prismatic-314ah-lifepo4-3-2v-a-grade.html Energi: 314 * 3.2 = 1005 Wh Vikt: 5.6 kg Pris: 80 € = 920 SEK 100kWh => 560 kg, 92 000 kr (plus lite annat krafs) Som hittat! 😉

Om du har "tur" så läcker det vid packningen men eftersom du kommer skruva på pumpen vid påfyllningen och ändrat förutsättningarna så finns det risk att inte hittar en läcka. Om du har samma gänga på tömningen skulle du kunna skruva in dig där istället och sätta tillbaka den dåliga packningen vid påfyllningen. Tänk på att kolla upp vilken gänga du behöver. Min pump krävde en adapter för att fungera till en VP DPH-drev men funkade utan adapter till min Selva utombordare. Om det läcker någon annanstans får du nog lämna in motorn på ompackning. Man tryck och undertryckstester utan olja i drevet.

Man kan använda en vacuumprovare som man kopplar till oljepåfyllningen. Där testar man över- och undertryck. Om du sedan har en läckspray så kan du i bästa fall hitta läckan. Här kan du hyra en, https://www.hygglo.se/search/Vakuumprovare Här kan du köpa en, https://drevdelar.se/tryck-o-vakumprovare-lackagetestare

Jag tror jag har hittat din mottagare i en annan tråd du skrev för några år sedan. https://www.maringuiden.se/forum/topic/91700-engbo-32-ankarspel-funkar-inte/?tab=comments#comment-683202 Den modellen på styrbox ser annorlunda ut än vad jag har till mitt gamla MAX-34 ankarspel. I mitt Engbospel ligger kraftkontaktorerna ute vid motorn. Styrboxen använder bara lågströmssignaler. Din box , R78-ECU-01 har kraftstyrning och mottager i samma box. Det är rätt tydligt att den inte har stöd för ytterligare en motor. https://manualzz.com/doc/7271956/engbo-anchor-windlass?p=8 I så fall kommer du ha svårt att få tag på ett kompatibel mottagare. När jag tog kontakt med Engbo (Sleipner idag) för sex år sedan så hänvisas man till att köpa ett nytt system med mottagare och sändare som jag beskrev ovan. Du får behålla din gamla styrenhet för att den sköter autostoppet och kraftstyrningen till motorn. Om du berättar för Sleipner vilken styrenhet du har kan de förklara hur du kopplar in en RC-21e till ditt ankarspel och bogpropeller. Du får helt enkelt en ny fjärrkontroll och en låda till i båten.

När du säger att sändaren fungerar vilken mottagare använder du då?

Men jag misstänker att man kan byta till vilket system som helst om man ändå skall byta sändaren och mottagaren. Metoden för att styra motorn fram och back verkar vara samma mellan olika tillverkarna. Jag lyckades koppla upp mitt Lewmar ankarspel fram till mitt Sleipner system utan problem.

Det låter som samma historia som mig men var inte Engbo köpt av Sleipner? 🙂

Har du inte en mottagare till fjärrkontrollen du har idag? Om du inte har använt bogpropellerstyrningen kan du säkert använda den. Eller är din sändare trasig, vilket de ofta är? Jag hade ett Engbo Max 34 installerat i min båt när jag köpte den. Fjärrkontrollen var trasig. Det gick rykten att kondensatorerna var dåliga. Om jag skulle kunna fortsätta fjärrkontrollera mitt ankarspel behövde jag köpa ett helt nytt system från Sliepner med både fjärrkontroll och mottagare. Det finns lite olika modeller. Här är en sort som påminner om din kontroll, https://www.seasea.se/styrning-reglage/bogpropeller/fjärrkontroller-manöverpaneler/fjärrkontroll-rc-21e-sleipner-side-power När jag var klar fann jag att jag inte hade behövt att köpa just Sleipner även om de hade bra anvisning på hur man skulle koppla den till sin gamla Engbo-system. Andra billigare modeller styr på samma sätt. I manualen framgår det hur man kan koppla upp olika motorer in båten. https://www.seasea.se/pdocs/RC-21E_Manual.pdf Kan kan detta hjälpa.

Jag har enbart kör med gängtätningstråd de senaste åren på all vattenkopplingar som har bytt. Jag har på flera övergångar under vattenlinjen. Med Loctite 55 får man med en anvisning på hur många varv man skall lägga. Fördelen är att man får en gänga som tål att röra på sig vilket kan vara en nackdel med kemisk gängtätning. När jag har reparerar styrkolvarna använder jag Loctite 542 men den fungerar bäst på små gängor och när det skall vara oljesäkert.

Om det är oljekylaren så finns det bra anvisning här hur man demonterar den,