Ruskpricken

Käre Helmtec.....du svarade på en 9 år gammal tråd. :-) Å tyvärr så är den gode Eilean ute å seglar på andra vatten idag.

Fågelskit....shitt.... Kom precis att tänka på...vad sägs om att spänna ett nät ca 1 dm ovanom kapellet? Vill se den pippi som landar i den å trasslar in fötterna. Har själv återigen fått problem med skit på bryggan hemma. Denna gång inte hundra gräsänder utan två stycken gäss. Ett par. Men det är inte Kanadagås å å inte vanlig utan en ny invandrad sort jag aldrig sett tidigare i de här trakterna. Nästan helvit, men nästan, kan inte hitta den i fågelböckerna. Läge att montera min motordriven snurra å timer igen. Suck. Samtidigt så vill jag inte skrämma bort dem från viken. Jag har svan, sothöna, skäggdopping å häger i år. å så den här gåsfamiljen. Å igår upptäckte jag ett fiskljusbo på ett nytt ställe. Trevligt.

Det finns en anledning till att låta lutskruven vara öppen. Om tanken blir varm så bildas det ett övertryck å då kan det pressa ut både ångor å bensin å det kan i värsta fall spricka i slangar å tätningen mellan slang o tank. Mackey har rätt att man skall ta det varligt men i en jolle å svåråtkomligt utrymme skulle jag låta luftnippeln vara öppen. På den tiden jag körde med utombordare stängde jag inte luftnippeln just av den orsaken. Gasol däremot mina vänner, där kör jag alltid så att jag stänger kranen på flaskan å sedan får det brinna slut i slangarna. Ingen risk att det kan läcka då.

Alltså....det är bara en sak jag inte förstår, skot å fall inne i masten. Skot???? Måste vara en felskrivning. Men om masten ligger hosrisontellt nu så skulle jag föröska få in nya linor innan jag reser masten. Med hj. av just nån form av draglina, typ plast, eller vafför inte de där i platt stål som man har även till avloppsrör mfl. Avgjort lättrare än att dingla med muttrar å kedjor från en mastkran. Enda problem som jag ser är att komma förbi den förstärkning som förhoppnigsvis finns å som tar upp trycket från spridarna. (Utan en sån kan man knäcka masten just där, det finns de som har gjort det......)

Äsch.....vafför tjafsa om det hör hit eller inte att blanda stortriss med kappseglingsjollar. På min "Snipe" var det likadant. Plåtar med hål i å sedan spändes alltihop med förstaget bara. Å där hade jag för "säkerhets skull" en pelikanhake. Kunde ensam avmasta jätteenkelt. På en annan jolle jag haft var det precis samma arrangemang. Så sätt du vanten i de hål som passar å ger minsta slack å spänn upp med förstagets vantskruv. Klart. Å bry sig inte om att andra tjafsar. Det var din fråga som gällde nu.

Hallåj. På förekommen anledning, jag var nämligen på Ingarövarvet idag, så såg jag en båt, Sundancer, med svart kapell, på brygga F., förtöjd med aktern mot bryggan. Baktill stod det BADANKAN. Äre din båt det Nikitalord? Nyfiken bara.

Knycker tråden lite. Tack för märkena "Smögen"

Av någon anledning så har jag "kärat ner mig" i denna linjal. Den har bara en nackdel, man för vara lite rädd om den så man inte bryter av "linjalen. annars är den suverän. Finns bla hos Hjertmans, utan at tjag gör reklam för den nu.

Tja....koppling?...tänkte bara att om motorn gick dåligt å det har sotat igen. Reed kallas allting på engelska som har ett blad, ursprungligen ett vass-rör. Tex bladet på en klarinett, osv. tungorna i ett munspel mfl. Jo det är den jag syftade på. Bara en tanke, kanske det som krånglar å inte sotet. Min erfarenhet är att det går inte att bränna bort igenkoksat sot från motorn, måste ta bort mekaniskt.

Hej å tack alla, det blev många svar. Tror jag är nöjd med att köra med lin bara. Limma vill jag inte, måste kunna ta loss anslutningen i framtiden, man vet aldrig. Å till Mackey då...jo, jag har faktiskt flera små magneter som skulle passa. Du hittar såna i slaktade diskmaskiner, tvättmaskiner å likn. Jag brukar spara på sånt "skrot", bra att ha. Annars finns det relativt billigt att köpa över disk. Botanisera först hos Elfa å sedan gå på jakt hos billigare företag. I vissa äldre maskiner drogs programverket runt av en magnet som gav pulser varje minut. En sån klarar jobbet. Annars en väldigt lång "vanlig" bowden wire från typ gasen till en moppe eller sånt? Kan det vara nån ide? Får göra ett fäste bara så tryckstången ligger rätt. Skall prova detta med lin när jag kommer hem. Skall ut å transportsegla en liten båt nu när kylan kommer å solen försvann, bra timning. Men man är ju en Ruskig Prick. Behöver inga fler svar på frågan så tack alla. Till Moderator, hur fixar man en "Löst" på tråden ? Det fanns tidigare men jag vet inte hur man fixar det nu.

Kanske inte relevant svar på din fråga men kan berätta att i ungdomens dagar så åkte jag moppe från Köping via Sockholm -Drottningholm --Eckerö. Vi skulle på läger över Påsken. I höjd med Stäket gick moppen väldig dåligt. Orkade inget. Som tur hade vi lite verktyg. Lossade avgasröret å konstaterade att hela hålet var nästan igentäppt. Knackade loss med en skruvmejsel å sen gick det fort som vanligt igen. Varför det smetade igen då har jag aldrig förstått. Så visst kan man behöva sota en tvåtaktare. En Yamaha 2 taktare, 2 cyl med bara 1:1oo på olja vi hade på en tidigare båt har krånglat. Efter mycket mekande så kom jag på felet. Det sitter en membran som hjälper till med returspolningen av vevhuset för att få bättre fyllnadsgrad å mindre soppaförbrukning samt mindre förluster ut med avgaserna. Den såg hel ut men var sprucken. Byte till en ny gjorde susen, motorn blev som ny.

Tack alla. Det får bli morgondagens övningar. Tar loss å plockar bort gängtejpen å använder lin. Tror faktiskt jag har en liten burk kvar med pasta som passar sen jag byte järnrör till pannan. Litar inte på gängtejpen i detta fall. Har fixat en liten mekanisk anordning med kullänkar å leder till en "chocke" knapp för köldstart/kallstartknappen för motorn. Skönt att slippa treva med handen in under en massa metallabyrinter på hitta knappen.

Tur att masten är bara 11 m på den båt jag skall segla under där på söndag/månd som kommer. :-) Tack för tipset/varningen ändå.

Frågan är svår att besvara. MD1, de som jag känner till å vet om går å går å går å går..... Det exemplar jag har är ruskigt soppasnål dessutom. Å startar på första rycket. Vevar igång den lätt för hand. Så om man skall laga, beror på om man väredesätter sin tid eller tar det som hobby å sedan på vad felet är. Dålig kompression? Kollat Dekomp. ventilen så den inte ligger på? Kolla ventilspelet. Kolla så topplockspacknignen inte läcker. Sedan har du en sk kallstart/köld-knapp. Dra på lite gas å tryck in knappen. Då fastnar det i intryckt läge, åker ut när motorn gått igågn. Så startar hon. Detta även mitt i sommaren med varm motor. Men läcker det från instprutaren så får du luft där å inget tryck. Så det är klart att det måste fixas. Kolla så du inte har frostsprängningar i kylmanteln. Det fanns på min när jag köpte båten men jag svetsade det med MIG-en, gick bra. Det räcker inte att tappa ur vattnet genom lilla kranen utan man måste skurva ut hela kranpaketet å ev rensa med en mjuk järntråd åsså. Lossa luckan för oljetråget på styrbordssidan. Tvätta ur för det samlas en del svart "mannagrynsgröt" där i hörnen. Gammalt gägga. Känn om vevlagret glappar när du ändå är där. Lätt att byta. Byt olja.

Hej! Nog för att jag brukar klara en hel del men nu har jag kört fast å måste fråga om tips. Gängade in ett mässingsrör i septitanken. Förberett med gänga R 1 1/4". Så långt okej. Använde tonvis med gängtejp, modell "snöre". När jag sedan skulle sätta på slangen på stosen/röret så gick det att vrida stosen alldeles på tok för lätt. Risk för läckage. Vad göra? Täta med lin? Epoxi? Butylgummi? Sika 191? (Det är ju nästan som butylgummi när det härdat.) Superlim? Annat? Moka järnrör med lin har jag gjort massor, gängtejp d:o, svetsat, klämkopplingar på både järn å kopparrör osv. Men detta med den feta plasten i septitanken, det är nytt å jag vill få det tätt å kunna sova gott utan tanke på läckage. Så vad tipsar ni, ni som har varit med om just detta? Tacksam för svar.

Vilket är viktigt? Att klubben överlever eller att det finns båtplats å sjösättningsmöjligheter? Är inte det sista som möjliggörs å klubbar bildades? För det är väl inte tvärtom? Annars tycker jag mig ha märkt att det är många som passar på å köper båtar av typen 27 fotare men med fenköl, modernare, nu när priserna rasat, så det kommer till en massa helt nya "seglare", oerfarna. men de jag har hört talas om är sådana som vill lära sig. Alltså inte folk som "blivit med båt" å skall bara ut å dra som på 80-90 talen. De där stora sakerna för miljontals pengar, dem räknar jag inte, det är inte båt i den bemärkelsen. En annan typ av ägande å båtande. å de är i avtagande. Tror även att "importen" av 13-15 meters franska charterbåtar från Koratien/Grekland åsså håller på å avtar. De passar inte in i vår skärgårdsmiljö å den typ av seglats. Passar bäst att ligga vid bryggan mittemot hamnkrogen.Bo-båtar.

Det där ser ut som typiska amerikanska tum mått men samtidigt lite koniska. Bara besvär. Det bästa är att du har sexkanthylsor, fila på flankerna på varje mutter tills då får på 6-kanthylsan. (Ibland har jag modifierat mina 6-kanthylsor, slipat av den i botten så man får bort den sista lilla fasen där så går de djupare å griper bättre) Sågar du ett mejselspår så kommer du att slinta å förstöra resten av skallen å sen får du inte loss dem alls. Med muttertång orkar du inte dra loss dem. Då är en sk svetstång som nyper stenhårt bättre. Men om det slinter är det rökt. Så kör me 6-kanthylsa. Å inte modellen med sk round-corner!

Aha.....Ohm. Nu saru nått. Om man målar hela båtten med typ Karlssons klister, det blir liksom en "gummihinna", borde det funka? Klä hela botten med ballonger från barnens fest? Nån som provat? Nu menar jag inte sarkastiskt, kan gummiytan vara en ledtråd i det hela? Vet bara å kan bekräfta att på de ställen jag har epoxi å inte målat över, där fäster det ingenting. Varken fan eller hans moster el havstulpaner å inte bottenfärgen heller. ALLT åker av. Hade en bit omålat epoxi på kölens framkant. Smetade på bottenfärg, alltså giftig mjuk färg. Inte en flinga kvar. Å inget annat heller. Min slutsats är att epoxi med copparpulver måste funka. Fast dyrt.

Det skall till väldigt lite fett. Men gör inte misstaget som jag gjorde. Körde vanlig konsistensfett. Det slutade med att jag fick byta talgflätan, rensa alla "slangar" mm å göra helt rent hela axeln. till saken hör att jag har en likadan tätning ute i vattnet men utan talgfläta, så där skall det i lite mera fett.Å hela axelröret är fullt packat med fett. Köp rätt fett från början. PTFE,(polytetraflouretylen) vattenfrånstötande. INTE vanlig fett. Efter min rensning har jag inte behövt dra i mer fett. Endast vridit på muttern för flätan en 6-kant.

Tja...de vette Gudarna. Fråga förförra ägaren, en kappseglare nånstans i Näsbyparkområdet. Före det å första ägaren var en tandläkare som skänkte båten till denna kappseglare. Ägeren efter har bara lackat bommen å sedan har jag köpt det. Men en gissning är att han ville ha just en sådan segel jag surrar om. Samt kanske även att pga skenan så lyfter inte bommen så länge den inte tillåts gå utanför skenans änden så att säga. En stor fördel. Originalbommen är mycket kortare alltså. Å fylla upp hela bommen skulle förmodligen påverka balansen betydligt samt jag skulle få problem med att kunna slå, akterrundan tar redan nu i duktigt i akterstaget. Lösningen med en pinne i masttoppen hämtat från katamaraner är ingen bra lösning. Å trimmet på lösfotat stor blir faktiskt lite annorlunda. Det lilla man nu trimmar på en stum masthead rigg. Kan krumma masttoppen om jag spänner akterstaget, det är allt, lite planare i hård bidevind. Kombinationen med den "utskurna" genuan är perfekt. En bieffekt är att med en presenning på bommen täcker jag hela sittbrunnen å har torrt. Fast det är nog inte anledningen. Håller annars på med ny septitank å pumpar å "ny" toa mm. Offrat en garderob i förpiken för bättre plast. En koj där får bli stuv. Sen efter sjösättning får jag ev testa en ny rulle. Annars har jag min Smart-Roller. Nån som har gamla avlastare av den enkla klämma modellen att sälja för en spotstyver? Tänker dra ner reven till sittbrunnen.

Hallåj.... Supernils efterfrågade hur storskotet å bommen ser ut på min Fingal. Tyvärr funkar det inte att skicka email via MG så jag skriver detta. Först. Nä, jag har ingen bild annat än den i min alias. På akterkant sittbrunssargen ligger en böjd skena tvärst över hela vägen. På den löper en travare. Storbommen är bokstavligt talat en planka på högkant å slutar så att skotet visar lodrät rakt ner mot skenan. Bommen lyfter alltså inte så länge jag har den inom ändlägena på skenan. Storseglet har ganska stor akterrunda. Går inte hela vägen ut på bomen, stannar ca ½ meter från bomnocken. Seglet är skuret nästan som på en katamaran med lattor å tryckupptagande fästen för dem. Lösfotat, det beter sig lite annorlunda då. Brukar lägga resten av storskotet på akterdäck om det inte går sjö så det kan ramla i spat. Annars ligger det på den aktre tvärtoften. Vi har haft snack om att en del tycker det är jobbigt med skotet bakom sig, själv tycker jag det är förträffligt. Det går alldeles utmärkt att se på seglet samtidigt som man med en hand drar i skotet el slackar å med den andra håller rorkulten. Å jag slipper rephärvan under fötterna å slipper "knäkrossarbalken" som alltid är i vägen dessutom. För övrigt kör jag oftast med en liten genua som är högt skuren å med nästan ingen akterrunda, mer en fock än en genua å den kombination gör båten perfekt balanserad, inget överlapp alltså att prata om. Så det är lätt att slå när man segla solo. Å jag har rätt bra sikt framåt lä under seglet. Brukar förbereda genua skotet på nästa vinsch, på lovart, å sedan i slaget har jag rorkulten mellan knäna å tar snabbt hem genuaskotet mitt i vändningen lite för hårt. Då kan jag styra så det inte blir en "päronsväng" å på nya kursen slackar jag sedan ut skotet till rätt läge. På detta viset slipper jag dra å slita å kämpa. Men man får vara snabb å inget trassel med linor. Dem lägger jag upp i bukter/åttor så de kan löpa ut utan kinkar. En annan "finess" att jag har dirken from bomnocken till masttoppen å ner till en knap. Den är så pass slack så bomen hänger rätt under segel å linan med lite slack. När jag skall "dirka upp" så tar jag ara tag i linan å lindar två varv runt knapen så kommer bommen upp så skallen klarar sig. Det blir inte trä mot trä. Har en kort stropp i bomnocken med en liten karbinhake å den krokar jag i akterstaget. Så är bommen fixerad för nedtagning av segel. Hoppas du är nöjd med svaret Supernils.

Dessutom precis som med bilen så drar det mera soppa vid högre fart. (deplacementbåtar) så de där 120 lit/timme i Mackey´s exempel blir ännu mera. Tyvärr. Det är lite tokigt att man ibland begränsar farten för motorbåtar till säg 5 knop för att inte svall skall erodera ständerna. Å då kan en planande båt dra mer soppa å dra upp högre svall med helt motsatt verkan.

Åh.......förlåt, raljerade jag för tidigt? Det som jag inte kan svenska namnet på, alltid användt ordet evapurator eller på engelska Vapor canister. Har aldrig tänkt på i termer av ånga som är vatten i gasform. På alla mina instprutningsmotorer, yenkare, sitter det strax före tryckregulatorn. Har aldrig sett sådant på utombordare vare sig 2 el 4 takt. Finns det överhuvudtaget utombordare med insprutning? De måste vara stora som hus. Mina kunskaper stannar vid allt över 20-30 hästars. Man lär sig.......

Å Peter...vet du vad?...Jag har lite längre linor å drar dem ombord så behöver jag inte kasta loss utan drar hem linorna bara. Ännu enklare. Det var inte jag som kom på´t massor med folk förtöjer "ombord" om man kan. Å jag spar pengarna för brandkårshaken. Annars det billigaste men oumbärligaste, nåja nästan, är en liten järnbit filad å formad så den passar till locket på dieseltankens påfyllning. Den mest använda å snudd på oumbärligast är dock snuskhinken. Den används till Nr 1, å repetitiva halvdigesterade matresters återlämnade.

Kunde inte låta bli. Det du efterfrågar kan vara nått som skall förhindra att ångblåsor stoppar soppaflödet i förgasaren. På äldre bilar har det hänt man fått motorstopp pga det. Man sade att förgasaren kokade. Har hänt mig ett antal ggr. Har annars aldrig ens hört talas om det ordet annat än för ångmaskiner där man skiljer ut ångan från cylindern efter arbetsslaget innan man skickar tillbaka det till pannan, spar energi.